Som tråden säger : vi som börjat med utredning. Tänkte att vi kan finnas o stötta varandra här och komma med massa gott pepp och dela erfarenheter.
Jag och min sambo ska faktiskt just idag iväg på utredning. Jättenervöst och jag håller på att krypa ur skinnet typ.... Försökt i 1 år så ska samtidigt bli skönt att få hjälp såklart.
Tänk att det kan variera så mycket person till person! Vet inte o. 8.3 är så bra heller egentligen. Ligger iaf utanför "normaliteten"
Hej!
Jag och sambon, 28 och 30, har precis påbörjat utredning då vi har försökt i två år och endast uppnått två tidiga missfall (v.5) så nu är det dags att det händer något!!
Jag har nu varit och lämnat mina blodprover och sambon ska lämna sitt första spermaprov nästa vecka, sen blir det gemensamt möte där vi går igenom provresultaten.
Vet inte vad som skrämmer mig mest, att inget är fel och man måste fortsätta som vanligt, eller att något är fel och vi måste vidta åtgärder :/
Instämmer med er alla att väntan känns oändligt. Som tur är får man ju lite hopp vid varje ÄL så har man något att fördriva tiden med :P
Det låter väldigt högt! Nu är jag absolut inte insatt, men det är väl bra att ha högt? Eller det är kanske ?för? högt?
Välkommen in i gemenskapen! Ska ni inte göra några mer tester innan ni får resultaten? Jag fick göra spolning också innan. Men antar att det är olika. Går ni privat eller via landstinget?
Visst är det väl så att även om resultaten inte visar någon orsak, utan att man får "diagnosen" oförklarligt barnlösa, så får man ändå hjälp genom t.ex. IVF? Rätta mig om jag har fel någon.
Vi har gjort alla tester nu och om en vecka åker vi till Thailand. Så när vi kommer hem därifrån i början på mars får vi våra provresultat och möte om vad som händer sen. Jag gjorde även cellprov som visade måttliga cellförändringar, så utöver spolning har jag även fått lämna vävnadsprov. Så det resultatet väntar jag också på, och besked om jag måste operera bort lite livmodertapp. Låter obehagligt, men ska inte påverka chansen att bli gravid!
Vågar inte uttala mig, min gyn sa hellre för mkt än för lite men sen inom vilka gränser vågar jag inte svara på..:) tror att övre gräns för normalt är drygt 6.
Jag skulle faktiskt vilja att 2020 ska bli mitt första icke-barnfria år... Men då måste ja ha verkligen hunnit bli gravid, och detta tror jag inte ska hända! Men att veta att 2021 ska bli ett sånt år vore också mer än uppskattat! Det är också någonting jag väntar på - något klart besked och start på ivf. Eller äggdonation om det ska visa sig nödvändigt.
Nä prover först sen möte, sen får vi se vad som behövs göras efter de! Vi går via landstinget i Malmö, hur gör ni? Jag hoppas på spolning samtidigt som jag blir lite nervös över det. Har alltid tyckt att cellprovtagningar gör mycket ont och fick förklarat att det var för att min livmoder satt väldigt högt upp och långt fram, så om det gör ont vad gör då inte en spolning! Samtidigt så är det givetvis värt all smärta i världen för att få ett litet knyte <3
Låter som att eran resa kommer perfekt i tiden! Förhoppningsvis kommer ni kunna slappna av och njuta så kommer tiden springa förbi :) Har många vänner som haft cellförändringar som behövts opereras bort och det har gått utmärkt! Av dom jag känner så verkar det som att man får lite lokalbedövning sen är det lugnt :) Och som du säger så påverkar det inte chansen att få barn heller, så bara det är ju en lättnad <3
Jag hoppas på att mina provsvar kommer in på 1177 snart så man kan tjuvläsa, någon som vet om det går?
Det låter som en fantastisk målsättning! Man måste ju få drömma :) Just nu försöker jag tänka vad som är positivt med att ännu inte ha barn för att må lite bättre. Har kommit fram till följande!
Sova bra under nätterna och kunna ha sovmorgon när man är ledig
Mycket tid till relationen och vänner
Kunna utöva fritidsintressen när och hur jag vill
Spara pengar till framtiden
Passa på att resa mycket
Sen hoppas jag såklart att jag i framtiden kommer vakna 5:20 av en skrikande bebis, men innan dess gäller det att kämpa på och inte tappa hoppet!
Hej! Hoppar gärna in här dock inte börjat var utredning än skickade in hälsodeklarationen för någon vecka sedan.
För att göra en lång historia kort är jag och min man 34 samt 35år och försökt 4år.
Ett tidigt missfall i v5-6 efter 19 försök och i september förra året fick jag operera bort ena äggledaren pga ett utomkvedshavandeskap :(
Hur lång tid fick ni vänta med utredning efter att ni skickat in hälsopapperna?
Är både upprymd och livrädd. Känns skönt att vi tagit första steget till utredning!
kramar alla härinne som kämpar <3
Hej! Hoppar gärna in här dock inte börjat var utredning än skickade in hälsodeklarationen för någon vecka sedan.
För att göra en lång historia kort är jag och min man 34 samt 35år och försökt 4år.
Ett tidigt missfall i v5-6 efter 19 försök och i september förra året fick jag operera bort ena äggledaren pga ett utomkvedshavandeskap :(
Hur lång tid fick ni vänta med utredning efter att ni skickat in hälsopapperna?
Är både upprymd och livrädd. Känns skönt att vi tagit första steget till utredning!
kramar alla härinne som kämpar <3