Hata Hemmafru hat!

Bra och sakligt beskrivet! Det skrämmande är att det finns individer som TS där man regredierar tillbaka till ett sorts reaktionärt tänk att en familj = kärnfamilj med kvinnan bunden till hemmet. Jag har många synpunkter på den intoleranta feminismen av idag men att samhället skall verka för både mäns och kvinnors rätt att både förvärvsarbeta OCH ha barn är en självklarhet!

Enligt mig borde inte samhället vara byggt på ett sådant sätt att man tvingas uppfylla vissa ideal. Det är att begränsa människors rätt till frihet.

Jag vet inte riktigt vad du menar med ideal i detta sammanhang.

Om man ska leva gemensamt i ett samhälle krävs ju vissa gemensamma förutsättningar, tex gemensamma lagar. Dessa gemensamma system påverkar givetvis människors förutsättningar och möjligheter och därmed frihet på olika sätt. Det går knappast komma ifrån.

Ett samhälle som valt att inte ha ett gemensamt trygghetssystem för föräldrar som tex subevntionerad barnomsorg och föräldraförsäkring påverkar ju naturligtvis också de människor som lever där, deras förursättningar, möjligheter och därmed frihet.

Vad man upplever är ett friare samhälle av dessa beror väl främst på po.itiskt ideologi och hur man förstår begreppet frihet.

Men att hur samhället är styrt påverkar innevånarnas liv är väl ganska självklart. Om det är det du menar med att människor tvingas uppnå vissa ideal.

Ingen har här sagt att kärnfamiljen är den enda sortens familj. Men den är absolut ingen reaktionärt med den. Dom reaktionära är dom som försöker styra familjerna till att följa deras ideal. I ett humant samhälle måste man har rätt att välja själv.

Självklart krävs det en begränsing i ett samhälle av allas frihet. Polis måste finansieras, äganderätten accepteras osv. Det är en ideologisk fråga hur mycket människors frihet ska begränsas. Men jag försöker bara tydliggöra att folk som vill bestäma över andra familjer absolut vill överföra sina ideal på andra. Enligt mig så har sådan mikrokontroll av familjer alltid lett till mer lidande vare sig det har varit i Saudi eller Sovjet. Därför menar jag att oavsett vad man har för ideologi borde man respektera folks vilja att styra över sina egna liv. Sen hur mycket staten ska gå in och omfördela pengar kan man diskutera.

Ni som tycker hemmafruar är parasiter är fruktansvärt verklighets frånvända. Själva har ni utnyttjat föräldraförsäkring, subventionerade förskola, Barnbidrag osv. Om det är någon som isåfall är parasiter (vilket är ett vidrigt och avhumaniserade begrepp) så är det ni som utnyttjar resten av samhället för erat sätt att leva. Hemmafruar lever i en frivillig förening och har inte tvingat någon att betala för dem.

Personligen hade jag aldrig blivit hemmafru i Sverige, tror jag. (Sålänge jag själv inte är ekonomiskt beroende). För sker en skilsmässa så fungerar det inte alls som till exempel i USA, där alla hemmafruar har en säkrad framtid i form av underhåll från mannen. Samt att en mans underhåll för barnen baseras på hans inkomst och detta med ca 1500 kr/barn existerar inte likadant där. 

Ibland kan jag tycka detta med att alla kvinnor ska jobba är det mest jämställda. Å andra sidan vill jag ibland tycka att arbeta 100% + 50% hemarbete per partner gör dessa slitningar kontra när en individ (nästan alltid mannen) arbetar 100% och kvinnan kan sköta hemmet 100%. Detta resulterar i 200% insats kontra 300% insats som krävs idag. 

Det fungerar ju inte alltid att båda föräldrar, eller en, går ned till deltid för att komma ned till 200% insats som motsvarar förr i tidens insats. Man har inte alltid råd tyvärr, vilket verkar vara normalfallet. Så på så sätt kan jag förstå att folk går in i väggen. Det krävs mycket av oss. Man har ju inte råd med 200% insats per par då bostäder, generella livet i Sverige är format efter två heltidslöner och full insats hemma likväl. En bostad kostar inte så att man som Svensson kan leva på pappans lön (eller mammans) och låta en vara hemma. 

Samtidigt som jag finner fördelarna i att bägge arbetar, ser jag också fördelarna med att låta en partner vara hemma. Att barnen får vara hemma med en förälder mer tid och spendera med familj (kanske kusiner/mostrar) i större sträckning tror jag nämligen bara gör dem gott (efter egen erfarenhet och de vetenskapliga artiklar jag läst genom åren). 

Det är en intressant debatt, men det ideala kanske är att man skulle ha råd att vara hemma båda i deltid. Således denna 200% som par. Men nej, jag har väl inget emot hemmafruar, eller hemmamän. I alla fall inte när de verkligen gör något hemma. Annat är det när "man latar sig hemma" och lever på sin partner. Däremot ÄR inte Sverige utformat efter att en partner ska kunna vara hemma, för det finns inte mycket till skyddsnät som det gör i tex Schweiz/USA, diverse andra länder som  fortsätter att när man får barn så är en partner hemma (oftast mamman). Tja, finns för och nackdelar, men har man möjlighet till att vara hemmafru så är nog inte Sverige det mest ideala landet för det. 

Okej, men skillnaden där är ju att jag jobbar sedan och därmed bidrar med rätt mycket pengar till detta system som finansierar föräldraförsäkring, suvbetionerad förskola, barnbidrag osv. Du som hemmafru deltar i princip precis lika mycket, möjligtvis att du avstår förskola - men det handlar om en relativt kort tid. Sedan deltar du i samma utsträckning son oss andra. Skillnaden är att du bidrar inte själv till detta system vilket vi som arbetar och betalar skatt gör.