• All makt åt familjerna

    Hata Hemmafru hat!

    Ni som tycker hemmafruar är parasiter är fruktansvärt verklighets frånvända. Själva har ni utnyttjat föräldraförsäkring, subventionerade förskola, Barnbidrag osv. Om det är någon som isåfall är parasiter (vilket är ett vidrigt och avhumaniserade begrepp) så är det ni som utnyttjar resten av samhället för erat sätt att leva. Hemmafruar lever i en frivillig förening och har inte tvingat någon att betala för dem. Om ni nu verkligen är så extremt oroade över hemmafruars ekonomiska situation skulle ni ju kunna engagera er politiskt för att förbättra den. Det finns gott om exempel på lagar i andra länder som skyddar hemmafruar ifall det blir en skilsmässa. Annars kan ni ju låta folk ta ansvar för sig själva.

    Dessutom är det oförståeligt hur ni kan tycka att erat yrke är så extremt mycket viktigare än nån vars sysselsättning är att vara hemmafru. I bästa fall bidrar ni ändå bara med en droppe i havet till mänsklighetens utveckling. Fråga er själva: Om ni var ekonomisktoberoende hade ni då fortsatt med era så extremt intressanta jobb? är man verkligen så mycket friare för att man jobbar för företag/staten istället för sin familj?

    Familjen/byn var länge det enda socialaskyddsnätet folk hade. Sen kom statindividualismen och krossade den tidigare strukturen. Men fortfarande måste alla göra likadant, hur skulle det se ut om någon avek från den nuvarande ideologin? Det är ingen slump att det är svårt att vara hemmafru i Sverige. Idag omfördelas den ekonomiska makten alltmer från familjerna till staten. Så istället för att döma hemmafruar hylla deras tysta protest mot en alltmer familje- och frihets-fientlig stat. Skydda allas frihet innan eran står på spel.

  • Svar på tråden Hata Hemmafru hat!
  • DEADBEEF
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-23 00:03:48 följande:
    Jag tycker inte att skattebetalare är parasiter. Det här inlägget är ett svar till några i en annan tråd här på familjeliv som sa att hemmafruar vara parasiter. Jag försökte bara peka ut det hyckleri med att anklaga andra för att leva på någons annans inkomst när man själv också gör det(bidrag). För många får ut mer än de betalar in. Men läs hela tråden om du vill hänga med i diskussionen. 
    Har jobbat heltid i 25 år. Det är bara löjligt att kalla mig parasit för att jag tagit emot lite smulor i form av barnbidrag och några månaders föräldrapenning.
  • Anonym (hemmafru)
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-22 23:57:13 följande:
    Du sa: 
    "Inga förutsättningar ignoreras. Du anser att familjer med barn i förskoleåldern som inte nyttjar förskoleplats, ska få lika mycket pengar utan någon som helst mer motprestation än idag.
    Medborgarlön alltså.  För vissa. Fokusera på skattesänkningar istället. Det blir inte lika många tankevurpor."
     
    Jag sa:
    "Mot prestation är ju att man tar hand om sina barn. Precis som förskolan gör. Kontroller kommer genomföras precis som på en förskola."
    Du sa:

    "Ska du svara, svara på det jag skrev. Nyckelord: mer. Kan även använda ökad eller ytterligare i samma sammanhang."
     
     
    Vad menar du att jag ska svara på? om du menar dem administrativa kostanderna för ett sådant bidrag så tror jag att de är försumbara. Men jag vet inte. Det var aldrig ett riktig förslag utan ett exempel på ett förslag som alternativ till det systemet vi har idag. Ett exempel jag gav när någon frågade om jag kunde ge ett exempel.
    Jag skrev "ingen MER motprestation". Att då upprepa vad motprestation innebär, är goddag yxskaft.

    Nej, det är klart att det inte var ett riktigt förslag. Det var något ogenomtänkt du slängde ur dig, utan att ha en aning om vad det skulle innebära i praktiken.
  • sextiotalist
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-22 23:28:25 följande:
    Jag kan inte förstå varför du skulle argumentera emot att det var lättare att leva på en inkomst på 50/60 eller tidigare vilket är det jag försökte säga tidigare. Jag har ingen tid att skriva någon uppsats men plagiera går fort(jag gör annat än att skriva på FL). 
     
    Arbetsgivaravgifter betalas i Sverige från arbetsgivare till staten, beräknad som en procentuell avgift på den totala lönesumman för de anställda. Arbetsgivaravgifternas olika delar utgörs av specificerade avgifter till olika delar av socialförsäkringssystemet, och betalas som ett totalbelopp till Skatteverket.
     
    Att Sverige har högre skatter än jämförbara länder är ett faktum som upprepats ofta. Historiskt har det emellertid inte varit så. Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Först i början av 1970-talet blev skattenivån signifikant högre än i jämförbara länder. I och med expansionen av den offentliga sektorn i början på 1970-talet ökade skattetrycket. Ökningen skedde främst genom att arbetsgivaravgiften höjdes kraftigt.
     
    Vissa anser att arbetsgivaravgifterna helt är att betrakta som en skatt eftersom de är obligatoriska, inkomsterna redovisas under rubriken "indirekta skatter" i statsbudgeten och kopplingarna till socialförsäkringarna är svaga. Till exempel ålderspensionsavgiften till allmänna pensionssystemet där den anställde bara får 
    tillgodoräkna sig inbetalning för löndedelen upp till 7,5 basbelopp trots att arbetsgivaren betalar 10,21% på hela lönen.
     
    Hur mycket det kostar ha någon anställd i Sverige beror både på hur hög lönen är och hur mycket arbetsgivaren betalar utöver det i sociala avgifter
    Sociala avgifter: Består främst utav arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. De sociala avgifterna kan delas in i två kategorier: den lagstadgade arbetsgivaravgiften och de avtalade sociala avgifterna.
     
    Socialförsäkringarna i Sverige (av Ann-Charlotte Ståhlberg Ståhlberg (2008), s. 28-29): 
    Även om det är arbetsgivaren som administrerar inbetalningen innebär inte det att det är arbetsgivaren som bär kostnaden för den; detta avgörs av anpassningarna i ekonomin. Under svenska förhållanden vältras kostnaden för avgiften främst över på löntagarna i form av uteblivet löneutrymme. Om man betraktar arbetsgivaravgiften som en del av arbetskraftskostnaderna gör det ingen reell skillnad om det är arbetstagaren eller arbetsgivaren som administrerar inbetalningen
     
    År            (1)      (2)         (3)     (4)         (5)
    1965       17,2    0,6         6,5    3,3        3,8
    1975       19,6    0,5         4,8    4,7        9,3
    1985       18,9    1,1         5,7    6,3        12,8
    1995       17,9    1,3         4,0    8,8        13,6
    2005       18,2    1,4         3,8    8,5        14,7
    2015       15,5    1,1         3,3    9,1        14,3
    (1) Skatter på inkomster och vinster(%)
    (2) Skatt på egendom, etc.(%)
    (3) Punktskatter, tullar, etc.(%)
    (4) Moms(%)
    (5) Arbetsgivaravgift(%)

    År       totaltskattetryck(%)
    1900   7,6
    1910   8,3
    1920   12,0
    1930   11,4
    1940   15,1
    1950   18,6  <-- här hände något 
    1960   27,1  <-- här hände något 
    1970   36,2  <-- här hände något 
    1980   46,3  <-- här hände något 
    1990   50,4
    2000   49,0
    2010   43,2
    2016   44,1
     
     
    Källor: Wikipedia, Ekonomifakta (kolla själva om ni tror något inte stämmer)
    Tja, du tittar på siffror, jag förlitar mig på de som faktiskt arbetade på den tiden. Hur du än vrider på det, så fanns det en marginaleffekt och en progressiv skatt, som gjorde att folk som inte hade lån, fick betala långt över 50% på de löneökningar som fanns.
    Tom den dåvarande finansministern erkände efter det han slutat att det var många löntagarare som drabbades.

    Du ser ju även att det var högre skatt på lön 1965 än 2015.
    Hur som helst, så vill man så kan man leva på en lön, men då får man bestämma sig för att sänka standarden och bo på exakt samma sätt som man bodde under 50-talet och 60-talet, dvs 4 personer i en trea.
  • Anonym (Förr)
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-22 23:28:25 följande:
    Jag kan inte förstå varför du skulle argumentera emot att det var lättare att leva på en inkomst på 50/60 eller tidigare vilket är det jag försökte säga tidigare. Jag har ingen tid att skriva någon uppsats men plagiera går fort(jag gör annat än att skriva på FL). 
     
    Arbetsgivaravgifter betalas i Sverige från arbetsgivare till staten, beräknad som en procentuell avgift på den totala lönesumman för de anställda. Arbetsgivaravgifternas olika delar utgörs av specificerade avgifter till olika delar av socialförsäkringssystemet, och betalas som ett totalbelopp till Skatteverket.
     
    Att Sverige har högre skatter än jämförbara länder är ett faktum som upprepats ofta. Historiskt har det emellertid inte varit så. Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Först i början av 1970-talet blev skattenivån signifikant högre än i jämförbara länder. I och med expansionen av den offentliga sektorn i början på 1970-talet ökade skattetrycket. Ökningen skedde främst genom att arbetsgivaravgiften höjdes kraftigt.
     
    Vissa anser att arbetsgivaravgifterna helt är att betrakta som en skatt eftersom de är obligatoriska, inkomsterna redovisas under rubriken "indirekta skatter" i statsbudgeten och kopplingarna till socialförsäkringarna är svaga. Till exempel ålderspensionsavgiften till allmänna pensionssystemet där den anställde bara får 
    tillgodoräkna sig inbetalning för löndedelen upp till 7,5 basbelopp trots att arbetsgivaren betalar 10,21% på hela lönen.
     
    Hur mycket det kostar ha någon anställd i Sverige beror både på hur hög lönen är och hur mycket arbetsgivaren betalar utöver det i sociala avgifter
    Sociala avgifter: Består främst utav arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. De sociala avgifterna kan delas in i två kategorier: den lagstadgade arbetsgivaravgiften och de avtalade sociala avgifterna.
     
    Socialförsäkringarna i Sverige (av Ann-Charlotte Ståhlberg Ståhlberg (2008), s. 28-29): 
    Även om det är arbetsgivaren som administrerar inbetalningen innebär inte det att det är arbetsgivaren som bär kostnaden för den; detta avgörs av anpassningarna i ekonomin. Under svenska förhållanden vältras kostnaden för avgiften främst över på löntagarna i form av uteblivet löneutrymme. Om man betraktar arbetsgivaravgiften som en del av arbetskraftskostnaderna gör det ingen reell skillnad om det är arbetstagaren eller arbetsgivaren som administrerar inbetalningen
     
    År            (1)      (2)         (3)     (4)         (5)
    1965       17,2    0,6         6,5    3,3        3,8
    1975       19,6    0,5         4,8    4,7        9,3
    1985       18,9    1,1         5,7    6,3        12,8
    1995       17,9    1,3         4,0    8,8        13,6
    2005       18,2    1,4         3,8    8,5        14,7
    2015       15,5    1,1         3,3    9,1        14,3
    (1) Skatter på inkomster och vinster(%)

    (2) Skatt på egendom, etc.(%)

    (3) Punktskatter, tullar, etc.(%)

    (4) Moms(%)
    (5) Arbetsgivaravgift(%)

    År       totaltskattetryck(%)
    1900   7,6
    1910   8,3
    1920   12,0
    1930   11,4
    1940   15,1
    1950   18,6  <-- här hände något 
    1960   27,1  <-- här hände något 
    1970   36,2  <-- här hände något 
    1980   46,3  <-- här hände något 
    1990   50,4
    2000   49,0
    2010   43,2
    2016   44,1
     
     
    Källor: Wikipedia, Ekonomifakta (kolla själva om ni tror något inte stämmer)
    Totala skattetrycket (inbetald skatt/BNP) har ökat men skattetrycket på INDIVIDEN har minskat något. Det beror på att företagen beskattas hårdare. Marginalskatten inkl arbetsgivaravgifter: 1950: 73 %, 1960: 70,1 %, 2018: 69,8% Källa: www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/marginalskatt-historiskt/

    Lönenivåerna var inte heller högre, en ingenjör tjänade 1950 ungefär 12 000 kr per år, motsvarande ca 217 000 kr i dagens penningvärde.

    Jag tror, precis som någon tidigare i tråden, att om vi skulle leva som på 50-talet skulle vi klara oss utmärkt på en lön. Barnen delar sovrum, vi cyklar när vi ska någonstans, lagar all mat hemma från grunden och efter säsong, inga utlandsresor, barnen har inga dyra aktiviteter, inga mobiltelefoner etc. Tror snarare problemet ligger i att vi höjt våra förväntningar på vår levnadsstandard.
  • Anonym (J)
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-23 00:03:48 följande:

    Jag tycker inte att skattebetalare är parasiter. Det här inlägget är ett svar till några i en annan tråd här på familjeliv som sa att hemmafruar vara parasiter. Jag försökte bara peka ut det hyckleri med att anklaga andra för att leva på någons annans inkomst när man själv också gör det(bidrag). För många får ut mer än de betalar in. Men läs hela tråden om du vill hänga med i diskussionen. 


    Jag har läst hela tråden.

    Det är inget hyckleri.

    Som hemmafru betalar man ju inte in NÅGOT ALLS, till skillnad mot de som jobbar.

    Förstår du inte skillnaden?
  • Anonym (Helena)

    Nu kostar en fskplats samhället betydligt mer än de flesta betalar i skatt, så med förskolebarn är det en samhällsekonomisk vinst med hemmaföräldrar. Sen när barnen ändå är i skolan då blir det en förlust.

    Jag skulle aldrig vilja vara hemmafru utan barn eller med stora barn, men jag skulle inte vilja lämna en 1åring på fsk eller arbeta heltid båda föräldrar med små eller halvstora barn heller. Men vi bor, arbetar, pendlar alla så olika så vad som är bäst är säkert olika för olika familjer.

  • DEADBEEF
    Anonym (Helena) skrev 2018-01-23 11:10:14 följande:

    Nu kostar en fskplats samhället betydligt mer än de flesta betalar i skatt, så med förskolebarn är det en samhällsekonomisk vinst med hemmaföräldrar. Sen när barnen ändå är i skolan då blir det en förlust.

    Jag skulle aldrig vilja vara hemmafru utan barn eller med stora barn, men jag skulle inte vilja lämna en 1åring på fsk eller arbeta heltid båda föräldrar med små eller halvstora barn heller. Men vi bor, arbetar, pendlar alla så olika så vad som är bäst är säkert olika för olika familjer.


    En förskoleplats kostar väl c:a 120000 om året.

    En anställd som tjänar 30000/månad betalar väl c:a 100000 perår i inkomstskatt. Men dessutom betalas ytterligare 100000 per år i arb.avgift för den anställde-

    I detta fall tjänar alltså staten 200000-120000 = 80000 per år på denne arbetare som nyttjar förskoleplats.

    I priset för förskoleplatsen inkluderas den skatt och arb.avgift som betalas för personalen. D.v.s staten får kanske 50% återbäring på kostnaden för förskoleplatsen. Eller den reella kostnaden är kanske 60000 per år.

  • All makt åt familjerna
    Anonym (hemmafru) skrev 2018-01-23 01:58:52 följande:
    Jag skrev "ingen MER motprestation". Att då upprepa vad motprestation innebär, är goddag yxskaft.

    Nej, det är klart att det inte var ett riktigt förslag. Det var något ogenomtänkt du slängde ur dig, utan att ha en aning om vad det skulle innebära i praktiken.
    Fast jag tycker inte det jag föreslagit är jämförbart med medborgarlön. Sen förstår jag inte exakt vad du har för problem med att jag i ett forum för diskussion, när jag får frågan ger ett exempel på alternativ till det systemet vi har idag? Varför ska alla ideer vara färdiga innan dem får sägas? tror du att alla som tänker högt är idioter? 
  • Anonym (hemmafru)
    All makt åt familjerna skrev 2018-01-23 17:58:06 följande:

    Fast jag tycker inte det jag föreslagit är jämförbart med medborgarlön. Sen förstår jag inte exakt vad du har för problem med att jag i ett forum för diskussion, när jag får frågan ger ett exempel på alternativ till det systemet vi har idag? Varför ska alla ideer vara färdiga innan dem får sägas? tror du att alla som tänker högt är idioter? 


    Det är inte, som tidigare påpekats, mycket begärt att reflektera över konsekvenserna av förslag man tänker ut. Slänger man ur sig något så ogenomtänkt som du gjorde, får man i ett forum räkna med att bli ifrågasätt och få motivera sig. Sedan är ju det inget fel att erkänna att man var ute och cyklade, tvärtom.
  • All makt åt familjerna
    Anonym (J) skrev 2018-01-23 09:51:54 följande:
    Jag har läst hela tråden.

    Det är inget hyckleri.

    Som hemmafru betalar man ju inte in NÅGOT ALLS, till skillnad mot de som jobbar.

    Förstår du inte skillnaden?
     
    Fast det är hyckleri. För att tvåinkomstagarfamiljer med barn ska finnas måste barnen vara på förskolan eller så måste de utnyttja föräldraförsäkrintgen. För att detta ska fungera måste resten av samhället beskattas (för annars hade de betalt kostnaderna själva eller sparat ihop pengarna till kostnaderna). Dem som beskattas är bla eninkomstagarfamiljer men även andra. Ett annat sätt att se på det är att eninkomsttagarfamiljen inte behöver utnyttja några bidrag för att ta hand om sina barn men det behöver(oftast) tvåinkomstagarfamiljer. Det är knappast en slump att det är i och med välfärdstatens utbyggnad som tvåinkomstagarfamiljer har blivt vanligare bland medelklassen. Om inga skatter överhuvudtaget hade tagits ut så hade ju det inte varit något problem för eninkomsttagarfamiljer (iallafall inte ett vem ska ta hand om barnen problem). Den höga skatten i Sverige möjliggör för många familjer att båda föräldrarna kan jobba hur ser det ut i länder där skatterna är mindre? t.ex. USA är det fler eller färre hemmafruar? Sen kan man inte heller påstå att hemmafruar inte skulle arbeta eller bidra till samhället. Som jag sa innan så är inte hemmafruar dem första man ska titta på om man vill se vilka som lever på andra(genom ofrivillig förening) men det är ingen tävling.
Svar på tråden Hata Hemmafru hat!