Hej alla ...
Tänkte om vi skulle ha en tråd vi som har under 50 dagar kvar till bf...
Dela lite tankar och krämpor med varandra.. Finns nog fler en jag där ute som vill gnälla av sig lite. 
Lite om mig då.
27 år, gift, tredje barnet med bf 25 februari.
Var på tul i fredags som visa på lite större bebis en normalt. En liten knubbis. :) har 47 dagar kvar.. räknar ner otåligt....
Legat här i sängen sedan typ 3 vaknade denna gången av en plogbil utanför som aldrig blev tyst!!!! Sen var det 4 toabesöket sen SD sen började han stretcha lite....nu känns det onödigt att somna om pluss börjar bli hungrig.....23 dagar kvar här
Jag kastade in handduken idag. Hade planerat jobb tom fredag men det blir semester i veckan.
Hade värkar mellan kl 4-7 i morse och än en gång kom tankarna på om det var på g eller inte. Nu har jag sovit drygt 2 h och nu är det värk i ljumskar och ländrygg. Pust. Antingen kan det väl dra igång eller lugna ner sig
Jag va på förlossningen , allt såg bra ut och bebisen mådde bra , men jag är
Beräknad 18/2 könner fortfarande ingenting :(
Hoppas jag inte gå över tiden
Jag vill födda NU
Ja det är verkligen lurigt, hoppas din hinnsvepmnig gör nytta det gjorde det knappt för mig men jag verkar vara trög startad med massa verkar p starka men öppnar mig knappt. Nu har jag ju i ju för sig inget mer val än snitt som jag mer ön gärna skulle slippa!
Skönt att du verkar ha allting klart, jag har hur mkt som helst p fixa här hemma å så massa födelsedagar och en tripp till Kungsberget innan ankomst så känner mig grymt stressad och sover dessutom dåligt på natten p.g.a. Kliatacker.
Ja ja kände så med men sen går dom över hux flux:-P
Kroppen är lurig och bebis med .. hihi.
Första flickan kom 2 dagar innan , andra flickan kom på bf +9 så har inga förväntningar på att denna vill komma tidigare..
Men ska till bm på onsdag och jag hoppas jag får en hinnsvepning då.
Men tiden går ju såååå långsamt... Har fasen inget mer hemma o göra heller. Haha nu e ena flickan sjuk så lite sällskap har ja ialf...
Ja det är verkligen lurigt, hoppas din hinnsvepmnig gör nytta det gjorde det knappt för mig men jag verkar vara trög startad med massa verkar p starka men öppnar mig knappt. Nu har jag ju i ju för sig inget mer val än snitt som jag mer ön gärna skulle slippa!
Skönt att du verkar ha allting klart, jag har hur mkt som helst p fixa här hemma å så massa födelsedagar och en tripp till Kungsberget innan ankomst så känner mig grymt stressad och sover dessutom dåligt på natten p.g.a. Kliatacker.
Jag har fått känningar som mensliknande smärta. En slags inre, sårig och skärande smärta i livmodern.. Tänker att det kanske är tappen som börjar mogna eller nåt...
Går o grubblar...... allt har nu ändrats och närmsta anhörig tar typ4-5 timmar innan hon e på plats som sagt har två barn under 8 år hemma som måste tas om hand om när jag åker in och pappan är tyvärr ej hemma förens om 7 veckor. Kan man inte bli igångsatt så man kan planera för min skull och barnens? Vem beslutar detta alltså ?final call? ? Har fan ångest över olika scenarium som kan ske? Har även ca 50-60 min till sjukhuset. P.s har en rätt enkelspårig BM som enbart läser innantill och har svårt att nå fram till henne känns det som
Jag tycker känslan i kroppen förändrades i går. Svårt att förklara men det känns annorlunda längre ner i magen och de förvärkar jag har har annan karaktär.
I morse kom också graviditetens första kräka. Det var förvånande trots att jag fått kväljningar hela graviditeten när jag borstat tänderna. Så det var väl iofs dags i v.38
Får väl se om det blir några alla hjärtans dag-bebisar i tråden
Men nått annat ja åkt på som gör så ooooont är utslag/eksem/svamp eller va tusan det är jag fått i ljumsken och lite upp på muffen (fint ordval)
Svider o gör ont när ja går. Smörjer för tillfället med pevaryl o så får vi se vad bm säger i morgon... det här kan ja ju inte ha.. isch. Aldrig haft svamp i hela mitt liv, eller uvi.. vet ju inte hur sånt känns
Går o grubblar...... allt har nu ändrats och närmsta anhörig tar typ4-5 timmar innan hon e på plats som sagt har två barn under 8 år hemma som måste tas om hand om när jag åker in och pappan är tyvärr ej hemma förens om 7 veckor. Kan man inte bli igångsatt så man kan planera för min skull och barnens? Vem beslutar detta alltså ?final call? ? Har fan ångest över olika scenarium som kan ske? Har även ca 50-60 min till sjukhuset. P.s har en rätt enkelspårig BM som enbart läser innantill och har svårt att nå fram till henne känns det som