• Tjolahejtjolahopp

    Vattenavgång v.18

    Hej alla.

    Jag ligger just nu på lasarettet på avdelning 85.

    Haft stor blödning i v10 , en större med sammandragningar varannan minut i nio timmar och med massor av klumpar och blod i vecka 15.

    Det har varit alla gånger i samband med mitt jobb när jag lyfter och ingen ville lyssna på mig. De har sagt att man kan jobba som vanligt när man är gravid och att de inte kan säga vad det beror på.

    Hade inte fått någon sjukskrivning än men tänkte kämpa för det och skulle ringa igår. Fick istället tryck nedåt i måndags och i tisdags på jobbet. Onsdagen så misstänkte jag att vattnet gick och ringde 1177. De sa åt mig att vänta och ringa gyn på morgonen efter.

    Kom hit och de konstaterade att allt vatten är borta. De sa att de inte kan göra något och de vill ha mig här några dagar för att sen sätta igång mig om det inte kommer igång av sig självt. Nu är jag jätteledsen och de säger att fostret tar skada ju längre det går så de hellre sätter igång mig. Jag vill verkligen inte att de ska göra det.

    Det har inte kommit mer vatten sen undersökningen igår och jag har inte ont och inga bruna eller röda flytningar.

    Hur gör jag nu?

    Jag undrar även om fostervattnet har gått, och det finns inget fostervatten kvar, borde det fortsätta att sippra ut lite vatten ändå efter någon dag eller slutar det helt när hinnan har spruckit?

  • Svar på tråden Vattenavgång v.18
  • 8295

    Kan det vara så att dom inte gett dig kortison på grund att det inte kommer funka utan fostervatten? (Jag har ingen aning, bara en tanke jag hade)

    Mig pumpade dom i kortison så fort som möjligt v 22+5.

  • carolinheiner
    Anaerob skrev 2017-05-09 08:39:36 följande:

    Om att springa iväg med bebisen är att kapa navelsträngen direkt och beröva den stora delar av sitt blod, skulle jag säga nej.

    För bebisens skull och med de förutsättningar som finns är det i min mening viktigt att denne fårvaktare sitt blod, detta gör att bebisen får mer ork och större chans till överlevnad. Det finns ingen läkare som så snabbt och smidigt kan ge barnet det denne behöver, vilket moderkakan kan.

    De många prematura bebisar avnavlas fort och får inte sitt viktiga blod. Och som vi vet är blodbrist inte optimalt på något vis.

    De kan och bör starta neonatal upplivning på rummet med intakt navelsträng. Och närhet till dig, den enda tryggheten bebisen har. Och när moderkakan gjort sitt jobb förflytta bebis till neonatalen.


    Håller inte alls med dig där. De kan skillja mellan liv och död om att springa iväg å inte.
  • carolinheiner
    acinnaleh skrev 2017-05-09 17:17:56 följande:
    När man ger besked av sån här sort, och jag hoppas verkligen läkaren har fel, känns det verkligen inte ok att göra det till en hårt kämpande tjej som kämpar helt utan den som var den tilltänkta pappan. Det minsta man kan göra är att erbjuda samtidig psykologisk stöttning via kurator/psykolog, alldeles oavsett om kvinnan är själv eller inte. Hoppas verkligen att du Tjolahejtjolahopp erbjudits sådana kontakter. Som sagt, ditt möte med läkare igår berör verkligen.
    Tycker inte ja heller. Men samtidigt måste läkaren vara realistisk å ärlig. Ja har själv varit i den sitsen.. så ja vet hur jobbigt å hårt de är... men samtidigt evigt tacksam att läkarna va ärliga om oddsen.
  • Tjolahejtjolahopp
    8295 skrev 2017-05-09 11:10:11 följande:

    Kan det vara så att dom inte gett dig kortison på grund att det inte kommer funka utan fostervatten? (Jag har ingen aning, bara en tanke jag hade)

    Mig pumpade dom i kortison så fort som möjligt v 22+5.


    Kanske. Men hon sa att det inte skadar ändå så man kan ge det , men om det är så att lungorna inte fått vatten alls så skulle inte kortisonspruta hjälpa ändå.
  • stocktown85
    Anaerob skrev 2017-05-09 08:39:36 följande:

    Om att springa iväg med bebisen är att kapa navelsträngen direkt och beröva den stora delar av sitt blod, skulle jag säga nej.

    För bebisens skull och med de förutsättningar som finns är det i min mening viktigt att denne fårvaktare sitt blod, detta gör att bebisen får mer ork och större chans till överlevnad. Det finns ingen läkare som så snabbt och smidigt kan ge barnet det denne behöver, vilket moderkakan kan.

    De många prematura bebisar avnavlas fort och får inte sitt viktiga blod. Och som vi vet är blodbrist inte optimalt på något vis.

    De kan och bör starta neonatal upplivning på rummet med intakt navelsträng. Och närhet till dig, den enda tryggheten bebisen har. Och när moderkakan gjort sitt jobb förflytta bebis till neonatalen.


    Nu är det ju aldrig så pass svart och vitt som du får det att låta (säkert inte din mening).

    Hade inte läkarna kapat navelsträngen redan innan vår dotter var helt ute och drog ut henne för att sedan springa iväg till återupplivningrummet, så hade inte hon varit vid liv idag.
    När det handlar om att rädda ett liv så är navelsträngens kapande eller icke kapande sekundärt. Det primära är att få igång lungorna för att starta upp alla kroppens vitala organ.
  • Tjolahejtjolahopp

    Hej igen. Tack alla som skriver.

    Jag har också tänkt på det där med navelsträngen om det inte går att göra allt vid mamman. För jag vet också att bebisen skulle behöva allt blod. Men i dagsläget så funkar det ju inte. De borde verkligen fixa så det går.

    Jag frågade om cerklage förut och de sa då att det inte hjälper för att hålla fostervattnet inne.

    Jag har fått erbjudande om en kurator som jag pratade med två ggr förut. Jag har sagt att jag hör av mig till henne vid behov. Just nu känner jag mest stöttning av mina vänner och er. Ibland vill jag bara sova igenom dagarna så det går snabbare framåt.

    Det känns som att någon på lasarettet skulle ha sett allt ni skrev nu, för idag så ringde läkaren upp mig igen och sa att det är så svårt att säga någon prognos till mig alls eftersom det är så ovanligt och man inte har någon forskning på det så man vet inte alls. I och med det hade hon kontaktat flera andra läkare för diskussion.

    De vill skicka mig till akademiska i Uppsala. Där kommer de göra allt för bebisen oavsett prognos. Så då ser det ut som om det blir ett kejsarsnitt eftersom det är så tidigt. Hon sa att de flesta håller inte ut till vecka 28 så de ville ha dit mig på en gång. Förhoppningsvis kan jag få svar på fler frågor där. Så ni får gärna hjälpa mig med en lista av frågor som jag kan ställa.

    Jag känner ändå att jag vill göra ALLT för bebisen. No regrets!

    Känns nästan som att det ska bli nå knas precis inatt bara för att jag ska dit i morgon förmiddag. Spänner mer i magen och kanske lite mer blod med vatten. Kanske för att det blev en del att ta in nu. Väskan är snart packad iaf.

  • 2grabbsmamman

    Men vad bra att du ska få åka till Uppsala! Det var där jag hamnade när jag var inlagd, låg där från vecka 23+0 till jag födde 26+3. Barnläkarna där var helt fantastiska att prata med, kom och pratade med mig och maken direkt när vi kom dit, fast det var sent på kvällen. Och tog sig verkligen tid att lyssna och förklara.

    Även (de flesta) gynläkarna och bm och usk på avdelningen på kvinnokliniken var bra. Kommer särskilt ihåg ssk som jobbade natt som kom in och småpratade och tröstade när det var tungt under vargtimmarna.

    Så du kommer till ett ställe med mycket kompetent och kunnig personal!

    Många kramar till dig!

  • 2grabbsmamman

    Förresten så var de ju tveksamma i mitt fall också, om lungorna kanske skulle ha stannat i utvecklingen då när vattnet gick. För vid varje ul syntes bara små skvättar med vatten. Men det fylldes ju på när jag låg ner, och det räckte uppenbarligen, för var inget fel på lungmognaden alls. Så hoppas verkligen att det är lika för din lillplutt!

  • enanna
    Tjolahejtjolahopp skrev 2017-05-09 20:17:15 följande:

    Hej igen. Tack alla som skriver.

    Jag har också tänkt på det där med navelsträngen om det inte går att göra allt vid mamman. För jag vet också att bebisen skulle behöva allt blod. Men i dagsläget så funkar det ju inte. De borde verkligen fixa så det går.

    Jag frågade om cerklage förut och de sa då att det inte hjälper för att hålla fostervattnet inne.

    Jag har fått erbjudande om en kurator som jag pratade med två ggr förut. Jag har sagt att jag hör av mig till henne vid behov. Just nu känner jag mest stöttning av mina vänner och er. Ibland vill jag bara sova igenom dagarna så det går snabbare framåt.

    Det känns som att någon på lasarettet skulle ha sett allt ni skrev nu, för idag så ringde läkaren upp mig igen och sa att det är så svårt att säga någon prognos till mig alls eftersom det är så ovanligt och man inte har någon forskning på det så man vet inte alls. I och med det hade hon kontaktat flera andra läkare för diskussion.

    De vill skicka mig till akademiska i Uppsala. Där kommer de göra allt för bebisen oavsett prognos. Så då ser det ut som om det blir ett kejsarsnitt eftersom det är så tidigt. Hon sa att de flesta håller inte ut till vecka 28 så de ville ha dit mig på en gång. Förhoppningsvis kan jag få svar på fler frågor där. Så ni får gärna hjälpa mig med en lista av frågor som jag kan ställa.

    Jag känner ändå att jag vill göra ALLT för bebisen. No regrets!

    Känns nästan som att det ska bli nå knas precis inatt bara för att jag ska dit i morgon förmiddag. Spänner mer i magen och kanske lite mer blod med vatten. Kanske för att det blev en del att ta in nu. Väskan är snart packad iaf.


    Wow, vilka nyheter! Nu kommer också de är göra allt, känns det som! Att de plötsligt inte har någon prognos alls istället för 1 % är ju också uppmuntrande!!
  • Kattflickan

    Bra! Äntligen gör de något för sin bebis! Är du typ i vecka 24 nu?

    Hoppas det går bra nu! Jag håller verkligen tummarna!

Svar på tråden Vattenavgång v.18