• Anonym (Anomym123)

    Förskolan har gjort en orosanmälan. Detta känns jättekonstigt.

    Jag är arg, rädd och frustrerad känner att jag måste skriva av mig.
    När jag och min sambo kom hem från jobbet jobbet i fredags så låg det ett brev i brevlådan från socialkontoret att förskolan har gjort en orosanmälan för vår 3-åriga son. Vi blev jätteoroliga och förstod ingenting. Vid några enstaka tillfällen så har vi vid hämtning fått höra att han har svurit eller slagit något annat barn. Ibland har han själv blivit slagen. De allra flesta gångerna så får man istället höra att "allt har varit bra idag". Hemma har han ibland fått kraftiga utbrott och varit trotsig så vi har funderat på om han kanske har någon diagnos.
    Helgen var fruktansvärd och vi funderade hela tiden vad det skulle kunna vara. Vi läste på nätet att pedagogerna har rätt att inte säga någon till föräldrarna om de misstänker att det handlar om misshandel eller sexuellt utnyttjande. Tusen tankar for genom huvudet. Vi är ju som vilken annan småbarnsfamilj som helst och har uppfostrat 3 barn sedan tidigare utan några som helst problem.
    Äntligen måndag! Vi pratade med pedagogerna på måndagen och de gick med på att ha ett möte med oss dagen efter för att berätta mer. På måndagen ringde vi även förskolechefen som sa att vi skulle "vara glada för att förskolan hade såna ansvarsfulla pedagoger som anmäler". Jo vi var "jätteglada"... 
    På mötet med pedagogerna så får vi reda på att vår sons attityd mot de andra barnen blivit värre efter jul och att han svär en hel del. De tog även upp att han ibland har smutsiga och något för stora kläder. Inga misstankar om misshandel eller något sexuellt.
    Det första jag reagerar mot är varför bokar de inget möte med oss om detta innan de anmäler? Nu var det vi som föräldrar som sa att vi ville ha ett möte med pedagogerna. Varför ingen kommunikation?
    Det andra jag reagerar mot är att när vi på mötet sa att vi funderat på att vår son kanske har en diagnos så blev de förvånade och sa att det är inget de reflekterat över. De var helt inne på spåret att det är något som inte stod rätt till i vår uppfostran av vår son, våra rutiner eller att storasyskonen påverkat honom. Det känns väldigt konstigt och oproffsigt!
    Det tredje jag reagerar mot är varför tar man upp såna småsaker som att han ibland har fläckar på sin kofta eller något för stora skor? Tar en 3-åring skada av att han har samma tröja två dagar i rad? Gör det oss till sämre föräldrar?
    Det fjärde jag reagerar mot är att det kom fram helt ny information på mötet som vi inte visste innan. Det att hans attityd förändrats mycket sedan jul. Hur vore det om vi fick reda på det?
    Detta kan ju inte vara rätt väg att gå? De säger att de anmäler för barnets skull, men jag förstår inte hur detta ska hjälpa honom? Detta medför ju bara mycket oroliga föräldrar och tar tid och kraft från oss. Energi som vi hellre lägger på våra barn.
    Jag känner att man först borde prata med oss och senare kanske att vi får prata med någon specialpedagog om hans beteende inte förbättras. Att först utgå från att det är något som är fel i vår familj känns absurt!
    På måndag ska vi till soc. Tänk om vi får träffa någon som tycker att ju fler fel hen hittar desto bättre är hen. På några få rader så kan våra liv vara förstört!!!
  • Svar på tråden Förskolan har gjort en orosanmälan. Detta känns jättekonstigt.
  • Bergis
    Anonym (Anomym123) skrev 2017-02-09 12:49:06 följande:
    Jag är arg, rädd och frustrerad känner att jag måste skriva av mig.
    När jag och min sambo kom hem från jobbet jobbet i fredags så låg det ett brev i brevlådan från socialkontoret att förskolan har gjort en orosanmälan för vår 3-åriga son. Vi blev jätteoroliga och förstod ingenting. Vid några enstaka tillfällen så har vi vid hämtning fått höra att han har svurit eller slagit något annat barn. Ibland har han själv blivit slagen. De allra flesta gångerna så får man istället höra att "allt har varit bra idag". Hemma har han ibland fått kraftiga utbrott och varit trotsig så vi har funderat på om han kanske har någon diagnos.
    Helgen var fruktansvärd och vi funderade hela tiden vad det skulle kunna vara. Vi läste på nätet att pedagogerna har rätt att inte säga någon till föräldrarna om de misstänker att det handlar om misshandel eller sexuellt utnyttjande. Tusen tankar for genom huvudet. Vi är ju som vilken annan småbarnsfamilj som helst och har uppfostrat 3 barn sedan tidigare utan några som helst problem.
    Äntligen måndag! Vi pratade med pedagogerna på måndagen och de gick med på att ha ett möte med oss dagen efter för att berätta mer. På måndagen ringde vi även förskolechefen som sa att vi skulle "vara glada för att förskolan hade såna ansvarsfulla pedagoger som anmäler". Jo vi var "jätteglada"... 
    På mötet med pedagogerna så får vi reda på att vår sons attityd mot de andra barnen blivit värre efter jul och att han svär en hel del. De tog även upp att han ibland har smutsiga och något för stora kläder. Inga misstankar om misshandel eller något sexuellt.
    Det första jag reagerar mot är varför bokar de inget möte med oss om detta innan de anmäler? Nu var det vi som föräldrar som sa att vi ville ha ett möte med pedagogerna. Varför ingen kommunikation?
    Det andra jag reagerar mot är att när vi på mötet sa att vi funderat på att vår son kanske har en diagnos så blev de förvånade och sa att det är inget de reflekterat över. De var helt inne på spåret att det är något som inte stod rätt till i vår uppfostran av vår son, våra rutiner eller att storasyskonen påverkat honom. Det känns väldigt konstigt och oproffsigt!
    Det tredje jag reagerar mot är varför tar man upp såna småsaker som att han ibland har fläckar på sin kofta eller något för stora skor? Tar en 3-åring skada av att han har samma tröja två dagar i rad? Gör det oss till sämre föräldrar?
    Det fjärde jag reagerar mot är att det kom fram helt ny information på mötet som vi inte visste innan. Det att hans attityd förändrats mycket sedan jul. Hur vore det om vi fick reda på det?
    Detta kan ju inte vara rätt väg att gå? De säger att de anmäler för barnets skull, men jag förstår inte hur detta ska hjälpa honom? Detta medför ju bara mycket oroliga föräldrar och tar tid och kraft från oss. Energi som vi hellre lägger på våra barn.
    Jag känner att man först borde prata med oss och senare kanske att vi får prata med någon specialpedagog om hans beteende inte förbättras. Att först utgå från att det är något som är fel i vår familj känns absurt!
    På måndag ska vi till soc. Tänk om vi får träffa någon som tycker att ju fler fel hen hittar desto bättre är hen. På några få rader så kan våra liv vara förstört!!!
    Ni tar det på helt fel sätt. Ni borde se det som en väckarklocka och möjlighet att göra det bättre för er son. Alla föräldrar kan bli bättre, så även ni.

    Om nu förskolan reagerar på sonens klädsel så börja med att ta tag i den. Ja, ett barn kan ta skada av att gå med smutsiga kläder eftersom det kan påverka honom negativt i den sociala hierarkin.
  • Anonym (Anomym123)
    Bergis skrev 2017-02-10 17:17:29 följande:
    Ni tar det på helt fel sätt. Ni borde se det som en väckarklocka och möjlighet att göra det bättre för er son. Alla föräldrar kan bli bättre, så även ni.

    Om nu förskolan reagerar på sonens klädsel så börja med att ta tag i den. Ja, ett barn kan ta skada av att gå med smutsiga kläder eftersom det kan påverka honom negativt i den sociala hierarkin.
    Hur tar vi de på fel sätt menar du?
    Självklart kan vi bli bättre föräldrar. Som jag skrivit tidigare så tycker jag det är bra att de märker om vår son beter sig illa. Jag bagatelliserar det inte heller. Det jag främst reagerar på är varför de inte pratar med oss innan. Väckarklockan borde ju vara ett möte först.
    På mötet som vi bokade med pedagogerna efter anmälan så satt vi och pratade i 1,5 timme. En del av mötet var hur vi tillsammans kan hjälpa vår son och att försöka hitta orsaker till hans beteende och vad vi kan ändra på, bland annat nattningsrutiner.
    Att han blivit tröttare på dagis kom vi fram till att det kunde bero på att han sov för länge på dagis. När vi ska natta honom så vill han inte somna förrän vid 21-21.30 oavsett när vi börjar nattningsproceduren. När han sedan väcks vid 06.30 så är det klart att han blir trött på dagen. 
    Det var ett bra möte och precis ett sånt vi ville ha med pedagogerna istället för en anmälan till soc. 
  • Anonym (opium)

    Ja exakt.


    Anonym (h) skrev 2017-02-10 17:11:17 följande:

    Anmälingshysterin i detta land har gått överstyr totalt.

    Folk anmäls för minsta lilla och kostar samhället en jädrans massa pengar helt i onödan.

    Socionomer kan vara småflickor på dryga 20 år, vad vet väl de?


    Ja om man anmäler för för små skor är det galet.

    Ja fattar inte att förskolan anmäler pga för stora skor och svärord. Herregud! Är pedagogerna nån nazimaffia
    Anonym (Anomym123) skrev 2017-02-10 18:23:39 följande:

    Hur tar vi de på fel sätt menar du?

    Självklart kan vi bli bättre föräldrar. Som jag skrivit tidigare så tycker jag det är bra att de märker om vår son beter sig illa. Jag bagatelliserar det inte heller. Det jag främst reagerar på är varför de inte pratar med oss innan. Väckarklockan borde ju vara ett möte först.

    På mötet som vi bokade med pedagogerna efter anmälan så satt vi och pratade i 1,5 timme. En del av mötet var hur vi tillsammans kan hjälpa vår son och att försöka hitta orsaker till hans beteende och vad vi kan ändra på, bland annat nattningsrutiner.

    Att han blivit tröttare på dagis kom vi fram till att det kunde bero på att han sov för länge på dagis. När vi ska natta honom så vill han inte somna förrän vid 21-21.30 oavsett när vi börjar nattningsproceduren. När han sedan väcks vid 06.30 så är det klart att han blir trött på dagen. 

    Det var ett bra möte och precis ett sånt vi ville ha med pedagogerna istället för en anmälan till soc. 


    Men de har inte anmält er för att sonen svär utan för att han är trött dagtid. Er son har sömnproblem som ni har missat.
  • BahHumbug
    KonsekventInkonsekvent skrev 2017-02-10 12:27:47 följande:

    Det är ju en jävla skillnad på svordomar och svordomar, på vilket sätt har Ts son svurit undrar jag? Om det är vanliga svordomar för att förstärka så gör det väl inget, tex "det är jävligt god mat", "fan legot är dumt", ett "helvete" när något går fel osv. Rör det sig bara om sånt så undrar jag vad det är för en kristen moralpanikpersonal. Här hemma svär vi ofta och jag ser inga som helst problem med det.

    Svär TS son däremot ÅT någon upprepade gånger och kallar sina kamrater för horungar, ungjävlar eller pedagogerna för jävla fittor, då förstår jag att det blir en pusselbit i förskolans oro. Att svära för att kränka någon är ju inte okej.

    Har de pratat om på vilket sätt han använder svordomarna TS?


    Det är inte ovanligt att barnen kallar tjejer för hora eller liknande. En kompis syster hade praktik på ett dagis och där blev hon kallad hora av en fyraåring. Det är som du skriver, att det är skillnad på att svära och att svära. Barn snappar ofta upp ord som är för att såra andra. De blir som små papegojor som härmar det de har hört eller sett.
  • BahHumbug
    Anonym (Anomym123) skrev 2017-02-10 18:23:39 följande:
    Hur tar vi de på fel sätt menar du?
    Självklart kan vi bli bättre föräldrar. Som jag skrivit tidigare så tycker jag det är bra att de märker om vår son beter sig illa. Jag bagatelliserar det inte heller. Det jag främst reagerar på är varför de inte pratar med oss innan. Väckarklockan borde ju vara ett möte först.
    På mötet som vi bokade med pedagogerna efter anmälan så satt vi och pratade i 1,5 timme. En del av mötet var hur vi tillsammans kan hjälpa vår son och att försöka hitta orsaker till hans beteende och vad vi kan ändra på, bland annat nattningsrutiner.
    Att han blivit tröttare på dagis kom vi fram till att det kunde bero på att han sov för länge på dagis. När vi ska natta honom så vill han inte somna förrän vid 21-21.30 oavsett när vi börjar nattningsproceduren. När han sedan väcks vid 06.30 så är det klart att han blir trött på dagen. 
    Det var ett bra möte och precis ett sånt vi ville ha med pedagogerna istället för en anmälan till soc. 
     Ni får lägga honom tidigare eller trötta ut honom på kvällen. Halv tio är väldigt sent för en treåring. Jag vet att man inte kan tvinga barn att sova, men det kanske är dags att ändra rutiner. Ett sätt är att ligga i barnets säng och ligga där tills barnet har somnat.
  • Anonym (Anomym123)
    BahHumbug skrev 2017-02-10 20:19:51 följande:
     Ni får lägga honom tidigare eller trötta ut honom på kvällen. Halv tio är väldigt sent för en treåring. Jag vet att man inte kan tvinga barn att sova, men det kanske är dags att ändra rutiner. Ett sätt är att ligga i barnets säng och ligga där tills barnet har somnat.
    Jo, men jag skrev precis i inlägg 82 att han somnar sent oavsett när vi börjar nattningsproceduren. Sen så har han alltid haft, precis som mig och sin storasyster, ett litet sömnbehov.
    På mötet med pedagogerna så kom vi faktiskt överens om nu att de inte ska söva honom längre på dagarna så att han ska kunna somna tidigare på kvällarna.
    Tänk om vi kunde haft en sån dialog innan anmälan!!!
  • Piff

    Alla som panikar över lite fläckar på kläder eller nån storlek för stor/liten, måste bara fråga om ni skulle anmäla mig?

    Mina döttrar, 4 och 5,5 år har många likadana plagg i olika storlek, i morgonstressen har det hänt att de fått på sig varandras tröjor/jackor/strumpor (eller gummistövlar, en dag i höstas hade de en stövel stlk 23 och en stlk 25 var) då har storasyrran en tröja som är lite kort i ärmarna och lillasyrran får en som är för lång.

    Och eftersomatt jag lämnar dem 10 min efter att dagisfrukosten avslutas måste de äta frukost hemma, (har lekt med tanken på att lämna 15 min tidigare så de får äta på fsk men äter ju gärna tillsammans med dem) det innebär att jag skickat dem till dagis med nån fil eller youghurtfläck på tröjan, både en och två gånger för att jag anser det fullkomligt onödigt att tvätta om en tröja som är använd 10 minuter sen tvätt, nör de ändå kommer hem med fler fläckar.

    Lilltjejen har två favvoklänningar med fläckar som omöjligen går att får bort, och hon får ha dem på dagis, vill inte kasta hennes favvokläder när hon ändå snart växer ur dem.... Däremot tvättas de såklart när de blir skitiga.

    Förövrigt varken svär eller bråkar de, tvärtom, lugna o omtyckta. Är jag en kass morsa? Gör pedagogerna fel som inte anmäler mig/oss..?

  • BahHumbug
    Piff skrev 2017-02-10 20:33:00 följande:

    Alla som panikar över lite fläckar på kläder eller nån storlek för stor/liten, måste bara fråga om ni skulle anmäla mig?

    Mina döttrar, 4 och 5,5 år har många likadana plagg i olika storlek, i morgonstressen har det hänt att de fått på sig varandras tröjor/jackor/strumpor (eller gummistövlar, en dag i höstas hade de en stövel stlk 23 och en stlk 25 var) då har storasyrran en tröja som är lite kort i ärmarna och lillasyrran får en som är för lång.

    Och eftersomatt jag lämnar dem 10 min efter att dagisfrukosten avslutas måste de äta frukost hemma, (har lekt med tanken på att lämna 15 min tidigare så de får äta på fsk men äter ju gärna tillsammans med dem) det innebär att jag skickat dem till dagis med nån fil eller youghurtfläck på tröjan, både en och två gånger för att jag anser det fullkomligt onödigt att tvätta om en tröja som är använd 10 minuter sen tvätt, nör de ändå kommer hem med fler fläckar.

    Lilltjejen har två favvoklänningar med fläckar som omöjligen går att får bort, och hon får ha dem på dagis, vill inte kasta hennes favvokläder när hon ändå snart växer ur dem.... Däremot tvättas de såklart när de blir skitiga.

    Förövrigt varken svär eller bråkar de, tvärtom, lugna o omtyckta. Är jag en kass morsa? Gör pedagogerna fel som inte anmäler mig/oss..?


    Många gånger kan det bero på hur ofta man har fläckiga kläder. Det är skillnad på en fläck som är nygjord och en fläck som har varit där ett tag. En del fläckar går inte bort i tvätten. I sådana här fall så får man se varje fall för sig.

    Vi kan ta ett exempel.
    Om ett barn har fläckiga kläder på sig tre dagar av fem under en längre period så är det något som är fel, Är det favorit kläderna som har fläckar? Finns det inga andra kläder? Klär barnet på sig själv och tar kläderna från smutskorgen? Är mornarna jobbiga för alla så att man låter barnet välja själv?


     


    Som du ser så finns det många frågor, tror att de flesta har skickat iväg något barn med fläckiga kläder. Men det handlar om hur ofta och i vilken omfattning som det händer.

  • Anonym (opium)
    Anonym (Anomym123) skrev 2017-02-10 20:31:33 följande:

    Jo, men jag skrev precis i inlägg 82 att han somnar sent oavsett när vi börjar nattningsproceduren. Sen så har han alltid haft, precis som mig och sin storasyster, ett litet sömnbehov.

    På mötet med pedagogerna så kom vi faktiskt överens om nu att de inte ska söva honom längre på dagarna så att han ska kunna somna tidigare på kvällarna.

    Tänk om vi kunde haft en sån dialog innan anmälan!!!


    Eftersom barnet lider av dagtrötthet beror hans ringa sömn inte på litet sömnbehov utan på något annat För övrigt finns det i princip inga 3-åringar som klarar sig på 8 timmars sömn oavsett hur litet sömnbehov de har.

    Kanske dags att boka tid på vc eller bvc för att få barnets sömnproblem utrett.
  • Anonym (Anomym123)
    Anonym (opium) skrev 2017-02-10 21:09:01 följande:
    Eftersom barnet lider av dagtrötthet beror hans ringa sömn inte på litet sömnbehov utan på något annat För övrigt finns det i princip inga 3-åringar som klarar sig på 8 timmars sömn oavsett hur litet sömnbehov de har.

    Kanske dags att boka tid på vc eller bvc för att få barnets sömnproblem utrett.
    Men jag menar att hans dagtrötthet på dagis kan bero på att han kommit in i fel dygnsrytm: Han sover för länge på dagis > han är pigg på kvällen och somnar sent > han får sova kort tid på natten eftersom han går upp 06.30 > han är trött på dagis osv.
    Det var ju även pedagogerna inne på så vi bestämde nu att han inte skulle sova dagtid där.
    På helgerna är han verkligen inte trött dagtid.
Svar på tråden Förskolan har gjort en orosanmälan. Detta känns jättekonstigt.