-
Jag är arg, rädd och frustrerad känner att jag måste skriva av mig.När jag och min sambo kom hem från jobbet jobbet i fredags så låg det ett brev i brevlådan från socialkontoret att förskolan har gjort en orosanmälan för vår 3-åriga son. Vi blev jätteoroliga och förstod ingenting. Vid några enstaka tillfällen så har vi vid hämtning fått höra att han har svurit eller slagit något annat barn. Ibland har han själv blivit slagen. De allra flesta gångerna så får man istället höra att "allt har varit bra idag". Hemma har han ibland fått kraftiga utbrott och varit trotsig så vi har funderat på om han kanske har någon diagnos.Helgen var fruktansvärd och vi funderade hela tiden vad det skulle kunna vara. Vi läste på nätet att pedagogerna har rätt att inte säga någon till föräldrarna om de misstänker att det handlar om misshandel eller sexuellt utnyttjande. Tusen tankar for genom huvudet. Vi är ju som vilken annan småbarnsfamilj som helst och har uppfostrat 3 barn sedan tidigare utan några som helst problem.Äntligen måndag! Vi pratade med pedagogerna på måndagen och de gick med på att ha ett möte med oss dagen efter för att berätta mer. På måndagen ringde vi även förskolechefen som sa att vi skulle "vara glada för att förskolan hade såna ansvarsfulla pedagoger som anmäler". Jo vi var "jätteglada"...På mötet med pedagogerna så får vi reda på att vår sons attityd mot de andra barnen blivit värre efter jul och att han svär en hel del. De tog även upp att han ibland har smutsiga och något för stora kläder. Inga misstankar om misshandel eller något sexuellt.Det första jag reagerar mot är varför bokar de inget möte med oss om detta innan de anmäler? Nu var det vi som föräldrar som sa att vi ville ha ett möte med pedagogerna. Varför ingen kommunikation?Det andra jag reagerar mot är att när vi på mötet sa att vi funderat på att vår son kanske har en diagnos så blev de förvånade och sa att det är inget de reflekterat över. De var helt inne på spåret att det är något som inte stod rätt till i vår uppfostran av vår son, våra rutiner eller att storasyskonen påverkat honom. Det känns väldigt konstigt och oproffsigt!Det tredje jag reagerar mot är varför tar man upp såna småsaker som att han ibland har fläckar på sin kofta eller något för stora skor? Tar en 3-åring skada av att han har samma tröja två dagar i rad? Gör det oss till sämre föräldrar?Det fjärde jag reagerar mot är att det kom fram helt ny information på mötet som vi inte visste innan. Det att hans attityd förändrats mycket sedan jul. Hur vore det om vi fick reda på det?Detta kan ju inte vara rätt väg att gå? De säger att de anmäler för barnets skull, men jag förstår inte hur detta ska hjälpa honom? Detta medför ju bara mycket oroliga föräldrar och tar tid och kraft från oss. Energi som vi hellre lägger på våra barn.Jag känner att man först borde prata med oss och senare kanske att vi får prata med någon specialpedagog om hans beteende inte förbättras. Att först utgå från att det är något som är fel i vår familj känns absurt!På måndag ska vi till soc. Tänk om vi får träffa någon som tycker att ju fler fel hen hittar desto bättre är hen. På några få rader så kan våra liv vara förstört!!!
-
Svar på tråden Förskolan har gjort en orosanmälan. Detta känns jättekonstigt.
-
Vi har verkligen rannsakat oss själva. Visst kan det vara lite gnabb mellan syskon, men jag kan inte tänka mig att det är mer bråk i vår familj än i andra småbarnsfamiljer. Vi ägnar nog mer tid åt vår son än vad vi gjorde mot någon av de andra syskonen i samma ålder och vi försöker lära vad som är rätt och fel.
Men varför inte prata med föräldrarna innan??
Det känns jättekonstigt om man reagerar på att en tre-åring har fläckiga kläder. Om en åtta-åring har det ofta kan jag förstå det, men en tre-åring fläckar ju ner sig varje gång de äter. Och nu menar jag inte jätteskitiga kläder. Jag kan lova att tvättmaskinen går minst en gång om dan här hemma. -
Jag vet att de inte är skyldiga att berätta och förstår att man inte gör det i fall där det handlar om våld eller sex. Nu är det så att vi lämnar bort det käraste vi har till förskolan och förväntar oss en dialog från dem om hur det går för vårat barn. Varför utgår de ifrån att det är något som inte stämmer i vår familj innan man har en dialog med oss?Ösdb1038 skrev 2017-02-09 14:17:28 följande:
Förskolan är skyldiga att anmäla, de har faktiskt ingen skyldighet att prata med föräldrarna innan även om det kan vara önskvärt i vissa fall (tror dock att många undviker det eftersom föräldrar kan bli upprörda/aggressiva/komma med bortförklaringar etc). TS skriver att pedagogerna oroas över att barnets beteende förändrats, hur? Och om ni misstänker en diagnos görs en utredning då? Hur smutsiga och för stora är kläderna? Tycker det är massor av frågetecken här.
De menar på att efter jul så har han blivit mer aggressiv och tröttare. Barn förändras mycket i den åldern och testar gränser så vi har inte reflekterat över det hemma. Han hade en period hemma då han svor en del och när vi blev arga på honom så skrattade han bara. Till slut så ignorerade vi istället att han svor och sedan dess har han i stort sett slutat.Det är i alla fall inget konstigt som hänt i vår familj i höst eller jul.
Anledningen till att vi ibland tänkt på om han har någon diagnos är att han har en äldre kusin som fått diagnosen adhd så vi känner igen lite av hans beteende att han är väldigt envis och bestämd. Någon utredning görs nog inte förrän barnet blir äldre.
Återigen detta med kläderna som verkar vara så känsligt. 99 procent av gångerna har han helt rena kläder som passar. Några få gånger har han kläder som är något för stora/små. Varför köpa en ny vinterjacka i mars som han bara kan använda ett kort tag? Då kanske han kan ta storasysters gamla jacka några månader även om den inte riktigt passar. -
Jag tycker det är bra att de reagerar men jag förstår verkligen inte varför man inte säger att man vill ha ett möte med oss om det. Tror de att att vi ska bli arga eller aggressiva??Anonym (Svär) skrev 2017-02-09 15:17:18 följande:
Kläderna är nog det lilla i det här, snarare att det i kombination med det andra kan få varningsklockorna att ringa. Det stora tycker jag är att han är bråkig och svär. Svordomarna måste ju han ju lärt sig någonstans, och när barnet bara är 3 år är det troligaste att det kommer från hemmet. Att då som pedagog misstänka att barnet växer upp i en miljö med mycket bråk är inte orimligt alls och då är det bra att de anmäler så det får utredas.
Att gå direkt till soc kan bara inte vara rätt.
Vi såg en del på tv-serien Solsidan hemma och där var det en del svordomar så nu visar vi den inte längre. Det kan vara en förklaring till att han svär (svor). -
Vi känner ju nu att vårat förtroende för pedagogerna är i botten.Anonym (opium) skrev 2017-02-09 15:37:27 följande:Det krävs ett samarbete mellan hem och skola för att barnets skolgång ska bli optimal. Och för ett bra samarbete krävs en öppen dialog och att båda partena klarar av att kommunicera och inte gå bakom ryggen på varandra.
En förskola som anmäler utan att först ta upp det med föräldrarna får räkna med att samarbetet går i kras. Inte optimalt.
Att vi skulle bli arga för att pedagogerna vill ha ett extramöte om vårat barn låter ju befängt. -
Bland annat därför vi inte har tillit till dem. Vi, våra föräldrar och våra vänner vet att han inte far illa.Anonym (Lotta) skrev 2017-02-09 15:53:42 följande:
Men jag tror det ligger utanför att ha ett "extramöte med föräldrarna". De tror uppenbarligen att ert barn far illa. Då räcker inte ett möte på förskolan, det är inte inom deras kompetensområde. Alla inom vård och skola har skyldighet att orosanmäla till socialtjänsten vid misstanke om missförhållanden när det gäller barn.
-
Vi tycker det är jättetråkigt eftersom vår son trivdes på förskolan och hade även fått flera kompisar där. Det ligger även bra till geografiskt för oss.Anonym (opium) skrev 2017-02-09 16:30:08 följande:Varför är det alltid bättre med anmälan? En anmälan förstör ju samarbetet mellan skolan och föräldrarna och försvårar barnets skolsituation. Det är väl inte värt att förstöra för barnet utan vettiga skäl. Och även om skolan har vettig anledning att anmäla så bör de väl rimligtvis försöka rädda det samarbete som går att rädda genom att agera med hjälp av transparens och dialog med föräldrarna.
Eftersom han trivs där så kanske vi ändå låter honom gå kvar.
Vi får avvakta efter vi har varit på soc på måndag. -
Varför tror du att jag glömt eller utelämnat något?Anonym (Va) skrev 2017-02-09 16:48:30 följande:
Kan det vara då ts att de förskolan försökt ha en dialog med er föräldrar men att ni helt enkelt inte lyssnat?
Sammantaget är det du nämner, och jag gissar att det finns saker du glömt/utelämnat, skäl för oro.
Om du läser mitt första inlägg så ser du vilken dialog/feedback vi har fått. -
Om du tror det var jag som skrev detta så är det fel. Även om jag håller med om vad han skriver (förutom att du behöver gräva ner dig).Påven Johanna II skrev 2017-02-09 18:09:39 följande:Var det så här samlat, lugnt och harmoniskt du uppträdde innan ni blev anmälda?
-
Vi blir otroligt stressade av det. Min sambo har gråtit i ett helt dygn och vi båda har varit hemma från jobbet idag.Anonym (Svär) skrev 2017-02-09 20:07:18 följande:Men om man är en bra förälder behöver man inte stressas av det. Och en anmälan betyder inte att förskolan tycker att man gör något fundamentalt fel, det betyder bara att de ser beteenden hos ens barn som ibland tyder på att barnet far illa. Då är det ju bra att det utreds att så inte är fallet.
Jag tror inte folk förstår hur det är att bli oskyldigt anklagad. -
Nu blir jag nästan förbannad. Glöm detta med kläderna. Han är hel och ren!!!Näng skrev 2017-02-09 20:12:35 följande:
Pedagogerna har skyldighet att anmäla om de är oroliga för barnets välbefinnande. Stora skor och smutsiga kläder är ett tecken på något som kallas omsorgssvikt. Det innebär att man inte riktigt har förmågan att prioritera barnets behov. Smutsiga kläder vid ankomst till fsk antar jag är vad de isf reagerat på. Ett barn som svär och slåss behöver på något vis ses till. Pedagogerna hade de förmodligen jätte jobbigt med att bestämma sig för att anmäla. Socialtjänsten utreder inte fsk verksamheten därför har de ingen anledning att tala med er. Du TS talar om er, hur ni upplever situationen. Jag tänker att du ska fundera på er 3åring. Varför gör han så här? Varför har ni ej förmågan att skicka honom hel och rent till fskolan på morgonen? Vad kan det vara hos er föräldrar som brister? Hur kan ni med pedagogerna och socialtjänsten få hjälp med er son som att hans beteende blir bättre/han mår bättre? Att lägga skulden på barnet och en diagnos känns som att gå händelserna i förväg istället för att titta på sig själv som förälder.
-
I fortsättningen kommer vi vara livrädda för att ta på honom en för liten kofta eller för stora skor. Detta är tydligen jätteviktigt.Påven Johanna II skrev 2017-02-09 20:23:55 följande:Inga för stora skor heller? Du skriver själv något annat i trådstarten.
-
Varför jag skrev en tråd? Det var för att jag ville skriva av mig... nån sorts terapi.Näng skrev 2017-02-09 20:21:12 följande:Du får tips om hur ni kan tänka, hur fsk kanske tänkt och hur Socialtjänsten och fsk arbetar och DU blir arg? Varför skrev du ens en tråd? Ville du ha medlidande? Att pedagogerna är kassa och socialtjänsten? Vad menar du att du är oskyldig anklagad för? Har inte pedagogerna bara gjort som de ska? Anmält sin oro för DITT BARNS välbefinnande?
Vi har verkligen rannsakat oss själva och på mötet med pedagogerna så gick vi igenom och försökte leta efter orsaker till han svurit, blivit tröttare och någon gång slagit ett annat barn utan att någon av oss blev klokare varför. Precis ett sånt möte vi skulle vilja haft med dem INNAN anmälan. Det var en god ton från oss för övrigt.
Nej, vi anser givetvis inte att pedagogerna har gjort som de ska. Vi ville ha en dialog med dem. Vi vet att han har ett bra hem här och åtminstone här hemma har han i stort sett slutat med svordomar. Det enda detta har medfört är en knäckt sambo. -
Jag menar verkligen inte att förskolan skulle strunta i att vår sån svurit och blivit mer aggressiv på dagis. Det är bra att de märker sånt och vi vill ju inget hellre än att han ska må bra. Men jag menar fortfarande att rätt väg vore att ha ett möte med oss först om det. Att anmäla till soc utan att säga något till oss är ju direkt en misstroendeförklaring mot oss som föräldrar.
-
Jag undrar vad det kan vara. Men det får vi väl reda på på måndag.cesso skrev 2017-02-10 09:53:19 följande:
Vad jobbigt TS!!!! Men när förskolan väl anmäler brukar det i regel föregås av lång tid av oro, diskussioner etc dem emellan innan. Förmodligen finns mkt som inte framkommer här.
Jag undrar också varför han visar det beteendet. Jag vet att många av er verkar misstro mig, men vi är säkert som vilken annan barnfamilj som helst. Vi grälar sällan, vi ger honom kärlek och bryr oss om honom, han kollar inte på våldsfilmer och nu tänker vi extra mycket på språket. -
Tydligen så hade han använt könsordet "f***a". Det är inget som vi använder här hemma vad vi hört, men nånstans har han ju fått det ifrån.KonsekventInkonsekvent skrev 2017-02-10 12:27:47 följande:
Det är ju en jävla skillnad på svordomar och svordomar, på vilket sätt har Ts son svurit undrar jag? Om det är vanliga svordomar för att förstärka så gör det väl inget, tex "det är jävligt god mat", "fan legot är dumt", ett "helvete" när något går fel osv. Rör det sig bara om sånt så undrar jag vad det är för en kristen moralpanikpersonal. Här hemma svär vi ofta och jag ser inga som helst problem med det.
Svär TS son däremot ÅT någon upprepade gånger och kallar sina kamrater för horungar, ungjävlar eller pedagogerna för jävla fittor, då förstår jag att det blir en pusselbit i förskolans oro. Att svära för att kränka någon är ju inte okej.
Har de pratat om på vilket sätt han använder svordomarna TS?
Han har sagt åt de andra barnen att de var "dumma i huvet". Det är jag ganska säker på kommer från hans storasyster som är 8 år när hon blev arg på honom. Vi har pratat med henne om det.
Han har, både hemma och på dagis gått omkring och sagt "fan" och "hel-te" upprepade gånger och det låter inte snyggt när en treåring gör det. Det kan nog tyvärr ha kommit från mig samt från tv-serien Solsidan. Det höll på länge och ju mer arga vi blev på honom desto roligare tyckte han det var att säga så. Till slut ignorerade vi honom istället när han sa så och det har minskat betydligt på senare tid. -
Hur tar vi de på fel sätt menar du?Bergis skrev 2017-02-10 17:17:29 följande:Ni tar det på helt fel sätt. Ni borde se det som en väckarklocka och möjlighet att göra det bättre för er son. Alla föräldrar kan bli bättre, så även ni.
Om nu förskolan reagerar på sonens klädsel så börja med att ta tag i den. Ja, ett barn kan ta skada av att gå med smutsiga kläder eftersom det kan påverka honom negativt i den sociala hierarkin.
Självklart kan vi bli bättre föräldrar. Som jag skrivit tidigare så tycker jag det är bra att de märker om vår son beter sig illa. Jag bagatelliserar det inte heller. Det jag främst reagerar på är varför de inte pratar med oss innan. Väckarklockan borde ju vara ett möte först.
På mötet som vi bokade med pedagogerna efter anmälan så satt vi och pratade i 1,5 timme. En del av mötet var hur vi tillsammans kan hjälpa vår son och att försöka hitta orsaker till hans beteende och vad vi kan ändra på, bland annat nattningsrutiner.
Att han blivit tröttare på dagis kom vi fram till att det kunde bero på att han sov för länge på dagis. När vi ska natta honom så vill han inte somna förrän vid 21-21.30 oavsett när vi börjar nattningsproceduren. När han sedan väcks vid 06.30 så är det klart att han blir trött på dagen.
Det var ett bra möte och precis ett sånt vi ville ha med pedagogerna istället för en anmälan till soc. -
Jo, men jag skrev precis i inlägg 82 att han somnar sent oavsett när vi börjar nattningsproceduren. Sen så har han alltid haft, precis som mig och sin storasyster, ett litet sömnbehov.BahHumbug skrev 2017-02-10 20:19:51 följande:Ni får lägga honom tidigare eller trötta ut honom på kvällen. Halv tio är väldigt sent för en treåring. Jag vet att man inte kan tvinga barn att sova, men det kanske är dags att ändra rutiner. Ett sätt är att ligga i barnets säng och ligga där tills barnet har somnat.
På mötet med pedagogerna så kom vi faktiskt överens om nu att de inte ska söva honom längre på dagarna så att han ska kunna somna tidigare på kvällarna.
Tänk om vi kunde haft en sån dialog innan anmälan!!! -
Men jag menar att hans dagtrötthet på dagis kan bero på att han kommit in i fel dygnsrytm: Han sover för länge på dagis > han är pigg på kvällen och somnar sent > han får sova kort tid på natten eftersom han går upp 06.30 > han är trött på dagis osv.Anonym (opium) skrev 2017-02-10 21:09:01 följande:Eftersom barnet lider av dagtrötthet beror hans ringa sömn inte på litet sömnbehov utan på något annat För övrigt finns det i princip inga 3-åringar som klarar sig på 8 timmars sömn oavsett hur litet sömnbehov de har.
Kanske dags att boka tid på vc eller bvc för att få barnets sömnproblem utrett.
Det var ju även pedagogerna inne på så vi bestämde nu att han inte skulle sova dagtid där.
På helgerna är han verkligen inte trött dagtid. -
Jag vet inte om du har egna barn, men jag undrar om du resonerat på samma sätt om det plötsligt låg ett brev från soc i din brevlåda!Bergis skrev 2017-02-11 03:50:27 följande:Nu är det inte du som arbetar på förskolan. De är inga idioter utan kan göra den bedömningen. Vad du vill är i det här sammanhanget är irrelevant. Om det nu blivit bättre för din son efter anmälan så ska du vara nöjd. Var inte så stolt. Det är utfallet som är det viktiga.