köttätning känns som ett psykopatiskt drag

Är själv vegan sen födseln och i verkliga livet är jag positiv och försöker inspirera folk på ett bra sätt med saklig info och goda recept, men här är jag anonym. Alla vet vad köttproduktion innebär: ett djur växer upp, göds till orimliga proportioner, lever oftast i misär, ser aldrig solen eller får vistas utomhus. HHönorna övergöds såpass tt de knappt kan gå, grisarna bor så trångt att de utvecklar galna beteenden och bla biter av varandra svansarna. För att undvika detta knipsar de sonika av svansen hoskultingarna utan bedövning. Tuppkycklingar mals ned levande och blir djurfoder. Kor går ständigt dräktiga och lakterande från 1-2 års ålder och kalven tas ifrån dom det första dygnet, andra om det är en ekogård. Sen slaktas de vid fem år, trots att deras naturliga livslängd är 15-20 år.

Detta är bara ett fåtal exempel på hur köttet produceras. Med all denna fakta kan jag inte låta bli att tänka att folk som vet detta som ändå fortsätter äta kött, ägg och mjölk måste ha nåt fel i huvudet.

Hur kan nån rationalisera det? Det är dessutom enormt skadligt för människor att äta kött. Kan nån förklara? (Att bacon är gott är inte en anledning, nej...)

Och vad skulle du göra för de 987 miljoner fattiga människor värden över som endast överlever tack vare att de har djur, mest mjölkdjur och höns, som ser till att hela byar hålls vid liv, ekonomiskt? Vad skulle du göra åt att värdens GDP går ner nästan 3% om alla skulle sluta äta kött? Vad gör du när priserna på mark går i botten när 2.8 miljarder häktar mark inte används eller kan användas längre (för att det inte finns boskap som använder den)? Och för att inte tala om det ca 5 miljoner växt- och djurarter som är beroende av betande kor, getter och hästar och bökande grisar.

987 miljoner människor på randen till fattigdom och död, eller äta kött och göra smör och ost, och sälja ägg...... Sorry, men jag står nog på 987 miljoner människor sida, där. Konsekvenserna av att alla skulle sluta äta kött och hålla boskap är på tok för stor för ekonomin och för biologisk mångfald.

Hitler var lakto-ovovegetarian. Och glöm för allt i världen inte de stora köttätarna pol pot, Jimmy Åkesson, Stalin, Lenin, Mengele, Goebbels, Anders Eklund, Hagamannen...

Jag utgår från svens djurhållning. Nej, man ger inte döda djur till kor, jag vet att man gjorde det förut, varav galna ko-sjukans spred sig. Nu vet man bättre.
De betesmarker man använder i Sverige är många gånger inte lämpade för att odla på, anknytning till skogsmarker etc.
I Sverige bidrar nötkreaturen till vår miljö på ett positivt sätt, håller strandängar öppna, bidrar till det öppna landskapet.

Att odla upp all mark skulle vara en katastrof för många insekter, småfåglar och floran. För odling är monokultur (hur ekologiskt det än är) men betesmarken bidrar till mångfald.

Vårt jordbruk bidrar till växthusgasernaSveriges jordbruk bidrar till utsläppen av växthusgaser i form av lustgas från odlad mark, koldioxid från mulljordar samt metan från idisslande djur. Jordbruket bidrar även till utsläppen bland annat genom användningen av fossila bränslen i form av diesel i traktorer, olja till spannmålstorkar och indirekt i tillverkningen av mineralgödsel och foder.

Jordbrukets växthusgasutsläpp motsvarar sammanlagt cirka 10 miljoner ton koldioxid varje år. Utsläppen består av:

7 miljoner ton koldioxidekvivalenter från växtodling och djurhållning, och är främst lustgas från gödsling och gödselhantering, samt metan från djurens matsmältning och gödselhantering. Dessa utsläpp har minskat med 16 procent sedan 1990.

2 miljoner ton koldioxidekvivalenter från jordbruksmarkens kolförråd. Till största delen är det koldioxid från så kallade mulljordar på före detta våtmarker.

1 miljon ton koldioxid från energianvändningen i jordbruket. Främst från dieselanvändning i traktorer och arbetsmaskiner, samt eldningsolja för uppvärmning av växthus och spannmålstorkar.

Indirekt orsakar den svenska jordbruksproduktionen även växthusgasutsläpp i andra länder genom användning av importerad mineralgödsel och importerat foder.

Hur menar du att kors naurliga livslängd är 15 år? Den naturliga livslängden är väl betydligt kortare eftersom de flesta djur i naruren dör som barn.

När du sen betecknar de som har annan uppfattning än du som att de har "nåt fel i huvudet" så innebär det att du antingen är mycket ung eller också är du en extremist. Det ena går över, det andra hoppas jag att du ändrar på.

Så du menar att vi ska sluta odla också. Vad hade du tänkt att vi skulle äta då?

Ja men hallå? Vi har massa djur som dör ut pga den globala uppvärmningen och korna står till stor del av den globala uppvärmningen. Fordon,flyg+båt+tåg var inte ens i närheten tillsammans i koldioxidutsläpp som boskapen är.

Det är exakt det som görs. 36 fotbollsplaner om dagen skövlas i regnskogen mycket för att djur behöver betesmarker så att människor kan fortsätta äta kött.

 

"Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur och områden som redan är kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är mest sårbara för klimatförändringar. Klimatzoner förflyttas i dag ovanligt fort ur ett historiskt perspektiv. Arter som inte hinner anpassa sig pressas då till gränsen. Inträffar dessutom ett extremt väderfenomen, som en översvämning, värmebölja eller torka, kan en art helt gå under."

 

"Effekter i dag

Klimatförändringens effekter märks över hela jorden. Vi ser redan:

Global glaciärsmältning. I och med att isar smälter ökar risken för förlorade ekosystem, översvämningar och brist på vatten, det visar en rapport från IPCC om klimatförändring och glaciärsmältning. Miljontals människor i lågländer är i fara. 

 

Arktis smälter. Medeltemperaturen vid Arktis ökar mycket snabbare än för resten av planeten. 2012 hade isarna minskat med 40 procent mer än medelvärdet för de senaste årtiondena. Mätningar från National Snow and Ice Data Center, som sköter mätningar åt Nasa, visar att isarna smälter allt snabbare. När isarna smälter blottläggs mörkare hav och land, mörkare ytor absorberar mer värme än ljusa och temperaturen riskerar att stiga ännu mer. När Arktis isar smälter hotas Isbjörnen och sälarna som är beroende av sin naturliga levnadsmiljö och havsnivåerna riskerar att stiga. Läs mer om hoten mot Arktis.

 

Havsnivåer stiger. Enligt SMHI kan havsnivåerna stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren. När vatten värms ökar volymen. Smältvatten från ismassor tillkommer också. Ö-nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt visar data från IPCC. Läs mer om hur haven påverkas

 

Extremt väder. Klimatförändringarna kan antagligen föra med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden så som exempelvis värmeböljor. Den förstärkta växthuseffekten var antagligen en nyckelfaktor när Europa år 2003 drabbades av en värmebölja som kostade mer än 20 000 liv. Den europeiska miljöbyrån, EEA (2004), anger också att kraftiga värmeböljor kan bli allt vanligare i Europa i framtiden.

 

Djur som påverkas. När klimatet förändras påverkas också miljön som alla djur bor i och även om många hittills har kunnat anpassa sig så kommer det blir svårt för många av dem. Ett exempel är när isen smälter i Arktis. Isbjörnen och de olika sälarterna i Arktis behöver isen för att klara sig, utan den blir det svårt att hitta någonstans att äta eller vila sig. Ett annat exempel är beståndet av nordatlantisk lax som minskade drastiskt när havstemperaturen steg 6ºC över det normala 1997. Ju varmare vattnet blir, desto mer mat behöver laxen. Blir det för varmt svälter fisken ihjäl. I och med att vintrarna blir mildare och djur som sprider sjukdomar får det lättare att klara sig kan malaria och liknande sjukdomar spridas till nya områden. 

 

Ökade kostnader för katastrofer. Enligt Swiss Re, försäkringsbolaget vars experter årligen sammanställt rapporter om katastrofkostnader på FNs initiativ, har kostnaderna för klimatrelaterade katastrofer ökat från 5 till 60 miljarder USD de senaste 40 åren. Likaså pekar en rapport från EUs miljöbyrå, EEA, på att nästan två tredjedelar av alla katastrofer i Europa sedan 1980 orsakats av stormar, översvämningar och extremt väder och de ekonomiska förlusterna har dubblats på 20 år. Bland annat flyttar fler människor till städer och vi bygger mer i utsatta områden. I kombination med allt fler naturkatastrofer ökar därför kostnaderna. "