Skola skippar läxor

Intressant förmåga att läsa mellan raderna. Jag har inte uttryckt någon åsikt åt något håll i denna tråden. Jag ville bara få förtydligat vad du ansåg problemet var. Jag ville alltså förstå. Jag förstod det nämligen inte av dina tidigare inlägg. Det var en fråga helt enkelt.

de barnen når du ju i så fall inte i alla fall.
Tvärtom, har man läxfri skola så faller ett större ansvar på skolan här att erbjuda olika former av alternativ.

Jag upprepar mig tyvärr men skolan har ändliga resurser som du kanske uppmärksammat i medierna. Alternativ som läxhjälp behöver finansieras och sådana pengar finns inte så länge vi behöver skapa politik på en högerbudget. 

och att skolan görs läxfri av de skäl du anger är så långt i från den erfarenhet jag har av läxfria skolor så det är inte ens igenkännbart...

Läs då inlägg #50 för att få hela tråden sammanfattad.

Vad är det du fått för bild av skälen för den läxfria skolan?

och ändå likväl fungerar det bra på många skolor med just läxfritt

Bra är ju ett relativt begrepp. Länka gärna eller beskriv hur den läxfria skolan har skapat positiva resultat. 

Och jag säger att ditt resonemang är uppåt väggarna.

1. Nej, det är inte ett exceptionellt undantag att engagerade föräldrar har barn som ligger på en kunskapsnivå som är i nivå vad som krävs för årskursen. 

2. Att repetera färdigheter för att befästa dessa är inte en kunskapsmässig utmaning. Däremot kan det vara tålamodsprövande. En utmaning i tålamod och och ihärdighet, i så fall. En utmaning i disciplin om man inte själv har engagerade föräldrar som ser till att man sätter sig ner och just repeterar.

3. En uppgift är utmanande för ett barn/eller vuxen när uppgiften befinner sig i det som Vygotskij brukar kalla den proximala utvecklingszonen. Tror inte någon har någon invändning emot det om jag ska vara ärlig. Och där finner vi inte repetition av det eleven redan klarar själv. Och den typen av utmanande uppgifter ska inte skickas hem som läxa utan eleverna ska få möjlighet att göra dem i skolan med den hjälp och stöttning som uppgiften kräver av den enkla anledningen att alla inte kan få den hjälpen hemma.....vilket heller absolut inte måste innebära ett engagemang hos föräldrarna. I de högre årskurserna kan den mest engagerade förälder sakna kunskapen.

Du svarar fortfarande inte på mina frågor:
1. Hur vet du vilket engagemang alla andra föräldrar har i sina barns studier?
2. På vilket sätt är det fördelaktigt för en elev som ligger i nivå för sin årskurs kunskapsmässigt att de klasskompisar som kommit längre eller kortare i sin kunskapsutveckling inte får uppgifter som är anpassade efter deras kunskapsnivå?
3. Anser du att alla barn i en klass och årskurs ska läsa skönlitteratur med samma svårighetsgrad oavsett läsförmåga? 

Jag tycker att ditt resonemang är oerhört snävt. 

de skolor mina barn har gått i både traditionella med klassiska läxor och de sk. läxfria har gett mig en annan bild. Där de läxfria fungerat mycket bättre och där workshops med pedagoger funnits på eftermiddagarna kunna hjälpt eleverna på ett mycket bra sätt