Hur mycket kan Socialdemokraterna minska?

Självklart kommer fördömandena att vara kraftiga.

Eller så kanske inte.

Då ligger alltså FPÖ på 20% i parlamentet. En siffra som är för stor för att det ska gå att runda dem i samtalen.

Jag har slutat att fövånas över saken men du läser inte ens dina egna länkar.

Du menar att Jensevik gör fel som inte räknar in en "högkonjunktur" i sin serie 2007-2014.

Samtidigt länkar du en sida som säger att det var högkonjunktur 2006-2008.

Räkna gärna om då och lägg in 2006 i hans serie också då om du vill fortasätta kritisera hans siffror. Så får vi se vad du får fram. 

Jensevik skriver att han bygger sin beräkning på en serie prognosvärden från Statistiska centralbyrån/Konjunkturinstitutet. Eftersom det nu har gått några år så vet vi vad facit blev. Och få visar det sig att det värde som Jensevik använde för 2014 har justerats upp kraftigt (Jensevik trodde själv att värdet skulle skrivas ner).  Är det inte bra att jag uppdaterar Jenseviks beräkning med korrekta uppgifter? Om du inte litar på mig kan du själv kontrollera värdet för 2014 på konjunkturinstitutets hemsida via denna länk:

 

http://prognos.konj.se/PXWeb/pxweb/sv/SenastePrognosen/SenastePrognosen__f09_bnpkonsumtioninvesteringarochutrikeshandel/F0907.px/table/tableViewLayout1/?rxid=49d7e8f3-0cc7-49c1-88f0-6d12c113537b

 

Det blir själkklart mer rättvisande siffror om man mäter längre tidsperioder alternativt väljer period med någorlunda balans mellan lägre och högre tillväxt. Den tidsperiod som Jensevik har valt 2009-2014 inträffar under den värsta delen av lågkonjunkturen. Jag menar att Jensevik hade kunnat inkludera tidsperioder före lågkonjunkturen för att på så sätt mäta över en konjunkturcykel. 

Varför ska jag bara inkludera år 2006 i Jenseviks beräkning? Även 2007 och 2008 är exkluderade ut Jenseviks tillväxtberäkning och det blir fortfarande en ojämn fördelning av år mellan år med god respektive låg tillväxt. Det mest korrekta torde vara att mäta perioden 2000 ? 2015.då får du med en period på  8 år med högkonjunktur (2000 - 2007) en period på 8 år med lågkonjunktur (2008-2015). Den genomsnittliga tillväxten har under denna period uppgått till 1,6% och  ligger i paritet med den genomsnittliga tillväxt som Sverige har haft de senaste 46 åren.  

 

Du klagade på att Jensevik utelämnade "högkonjunktur" och "bara räknat lågkonjunktur".

Din egen länk visar att han inkluderar delar av högkonjunkturen mellan 2006-2008 i början av serien.

Han har 2007 som startår och kallar serien "Genomsnittlig tillväxt 2008-2014".

Ditt nästa drag är då att säga att det måste "råda balans" på mängden högkonjunktursår och lågkonjunktursår i en beräkning. Jaha? Balans? Är det itne verkligheten som skall beskrivas? Den kanske är obalanserat negativ?

Vi kan konstatera att Jensevik har rätt utifrån de siffror han hade och utifrån det faktum att han talar om finnasminsterns "tomma lador". Du har visserligen en åsikt om någon tiondel hit eller dit, emn det gör ju ingen slkilnad i sak.

Vill du sedan ge en kompletterande bild nu, några år senare, kan du med fördel räkna över en hel konjunkturcykel. Enligt din länk blir det från 2006-2016.

Och detta då om vi accepterar den definition av högkonjunktur som används på sidan du länkat.

----

Det är ironi i att du med ditt utvalda 2009-2016 enbart prickat in "lågkonjunktur" istället. Enligt din egen länk.

Din och min diskussion om tillväxt startade efter det att du hade påstått att Sverige har haft nolltillväxt de senaste 15-20 åren.  Du har i detta sammanhang hänvisat till Hans Jensevik som din källa.

 

 

Vi har kommit så långt att du har tagit reda på att Jensevik baserar beräkningarna kring tillväxt på uppgifter om BNP per capita som han hämtar från Statistiska centralbyrån /Konjunkturinstitutet. Du har också tipsat mig om den formel som Jensevik använder för att baserat på ovan nämnda uppgifter beräkna tillväxten.

När man beräknar tillväxten med samma data som Jensevik använder och använder samma formler som Jensevik använder så blir resultatet att Sverige har haft en genomsnittlig tillväxt på 1,46% de senaste 15 åren och en genomsnittlig tillväxt på 1,96% den senaste 20 åren. Den genomsnittliga tillväxten i Sverige har de senaste 46 åren (sedan 1970) legat på 1,75% dvs mitt emellan den genomsnittliga tillväxten de senaste femton och tjugo åren.

Jag måste därför konstatera att jag hela tiden har haft rätt när jag påpekat att ditt påstående om nolltillväxt i Sverige de senaste 15-20 åren varit mycket felaktigt.  

Jaså, så nu när du har lyckats motbevisa dig själv (till och med) kring att Jensevik hade fel och att han inte prickade in högkonjunktur och det ena med det andra så är alltså din nya vinkel att fokusera på att jag skrev "15-20 år".

Ja, du är då en ombytlig en att debattera med. Och inte särskilt hederlig heller.

Tja, kanske är det inte nolltillväxt i 20 år. Det var, som du nog gentligen förstår av uttrycket, en höftning. Tar man det bokstavligt så kan det säkert skilja lite grand. Det är dock oväsentligt. 

Jensevik visade nolltillväxt 2007-2014.

Vilka siffrorna blir om du räknar på 2004-2014 (tio år) vet vi inte. Du ville inte redovisa 2006-2016.

Det väsentliga här, som Jensevik visar, är att vi saknar tillväxt nog att kunna upprätthålla välfärdssystemen - och än mindre bygga ut dem. Det är hela hans grej som han promotar. Att vi måste gå från fördelningsekonomi till tillväxtekonomi. Så att vi får något att fördela.

Det är också svaret på den fråga jag svarade på: varför vi måste skära i systemen.

Kom igen nu Flash det enda som din kommunkonsult har lyckats visa är att det saknades tillväxt för att upprätthålla långsiktig välfärd under den värsta lågkonjunkturen som Sverige har upplevt sedan 30-talet (och det behöver man inte vara någon Einstein för att förstå).

Sedan 2014 har tillväxten i Sverige utvecklats mycket bra och vårt lands tillväxt placerar sig vid en internationell jämförelse mycket högt (och det gjorde den även under lågkonjunkturen).

Förklara varför det är meningsfullt att diskutera om tillväxten är nära noll eller riktigt nära noll. Vi kan ju konstatera att den är ypperligt låg.

Dock är det inte så illa pinkat ändå. Vi har ju trots allt importerat 100-tusentals - i många fall lågutbildade. Klart det får konsekvenser för BNP per capita.

Tillväxten är inte låg. 2014 ökade tillväxten (BNP per capita) med 1,6%. 2015 var ökningen 3% och 2016 över 2 %. Det är bra tal i ett historiskt perspektiv.