Vad tänker du om en mamma som är föräldraledig till 19 månaders barn?

Dumheter. Papporna måste AKTIVT själva VÄLJA BORT sin föräldraledighet. Om kvinnan ifråga sagt till sin man att han inte fick arbeta (eller något annat som varit viktigt för honom), hade han bara sagt "ja, och amen" och fogat sig i detta? Skulle inte tro det.

Vill man vara hemma med sina barn och ta en aktivt del i deras liv så ÄR man det. Föräldraförsäkringen är redan delad. Varsågod alla pappor att vara hemma med era barn. Varsågod alla mammor att vara hemma med era barn. De flesta människor är villiga att ta lite strid för det som är viktigt för dem. Riktigt så "toffliga" som du beskriver män är inte min erfarenhet att män generellt är.

Beror väl lite på hur pappan jobbar. I vårt fall är han ledig enligt schema varannan vecka så han får massa tid med barnen även om han jobbar heltid. När jag jobbar heltid är jag borta heldagar fem dagar i veckan varje vecka så för oss är det ultimata att jag tar fp och han jobbar.

Nej, ett barn har oftast två föräldrar, så jag syftar på båda könen. För jo, det finns arbetsgivare som faktiskt tycker att även män har rätt att vara barnlediga.

Så enkelt är det inte. Det finns många strukturer som försvårar för män att vara borta länge med barn. Inte minst grupptryck på jobbet. Ja, de teoretiska möjligheterna finns där, men vi behöver fortsätta diskutera och trycka på i de här frågorna för att underlätta en förändring.

Men du, det där var en jäkla skillnad i formulering. Att hävda att män har rätt (en fö lagstadgad rätt) att vara lediga är LÅÅÅNGT från att vilja att män är föräldralediga i stället för att satsa på jobbet.

 

Vad lustigt att nästan alla män har ett schema som gör att de inte behöver ta ut någon föräldraledighet alls, och ändå hinner spendera lika mycket tid med barnen som kvinnan gör.

En fråga: jobbar du då när han är hemma? För om du är hemma som föräldraledig och han är hemma från jobbet pga schema är ju det inte alls samma sak som att vara ensam ansvarig för barnen.

Nej, tvärtom, eftersom man faktiskt måste ansöka om att vara ledig och få fp. Så skulle jag se det.

Vi var hemma i två år med första barnet och jag var hemma i 2.5 år med andra. Fick aldrig några konstiga kommentarer. Aldrig. Inte en enda. Antingen är det du som informerar andra om att du gör rätt och dom fel (men antagligen subtilt) eller så umgås du med puckon.

Ja, och grupptryck på jobbet....från andra män.....är faktiskt inte mammornas fel. Alltså något helt annat. Ja, det är ofta svårare för män att bryta könsnormer och orsaken till detta är huvudsakligen andra män. 

Och jo, det är faktiskt så enkelt. Vill en pappa verkligen vara hemma med sitt barn häften av dagarna i dagens Sverige så är det faktiskt bara att vara det. Jag har många pappor i min närhet som har gjort just det och de har inte blivit något samhällets paria eller så. Till och med min egen pappa var det med mig och min syster....i en helt annan tid då verkligen nästan ingen annan pappa var hemma. 

Vi var hemma tills dottern var nästan två år, och minstingen kommer att fylla två år innan hon börjar förskolan, vi delar lika på ledigheten halva veckorna var, så vi anser att detta är smidigt och bäst både för oss och barnen, och har inte fått några frågor om det, mest kommentaren "vad härligt när man kan göra så", och förskolan tycker att det är superbra, det är lagom ålder tycker de... Däremot förstår jag de som måste skaffa förskola tidigare pga olika skäl, men jag skulle ha svårt att lämna henne nu 1,5 år, och ännu värre 1år...