Bf juli 2015

Inte heller nervös ännu. Man fattar ju inte riktigt vad som ska hända mer än att den ska ut på nått vänster.  Så känns onödigt att stressa upp sig för nånting man inte kan påverka dess mer, är väl bara att försöka hänga på så gott det går. Och förhoppningsvis finns det bra personal som man känner sig trygg med som har koll på läget.

Hur har ni tänkt med smärtlindring osv?? 

Nu börjar äntligen denna extrema graviditet se sitt slut. Jag har råkat ut för i stort sett allt man kan råka ut för. Vart sjukskriven hela graviditeten. Hunnit in o jobba några pass mellan alla hämskheter.
Började med extremt illamående- sjukskriven
När det gick över kom första blödningen.
Fullständig placenta previa- sjukskriven
Läkaren trodde aldrig den skulle flytta på sig. Men det gjorde den- lycka
Samma vecka insjuknar en familjemedlem i cancer. Sitter vak 5 dygn. Sedan var hon borta. 6 dagar senare dör nästa familjemedlem.
Nu kom foglossningen.
Foglossningen blir snabbt illa.- sjukskriven Får TENS. Får brännblåsor av den.
Kryckor och sedan rullstol.
Nu kunde det väl inte bli värre!!!???
V 35 får jag smärtlindring citodon.
Vad ingen visste var att jag nu också hade gallsten!!!
Vaknar i panik på natten efter andra tabletten. Ambulans till sjukhus.
Konstaterar 20 stenar och pankreatit!!
Ny ambulanstransport till annat sjukhus.
Blir utskriven 4 dagar senare.
Kan inte äta eller dricka. Sambon tvingar mig till sjukhuset 3 dagar efter vi kom hem.
Fortfarande sviter av gallan och extremt uttorkad.
Skickad till nästa sjukhus.
Får genomgå kontraströntgen- svimmar av kontrasten.
Hittar att 3 cm av tunntarmen har någon påverkan - ingen åtgärd
Är nu på sjukhuset på hemmaplan.
Blivit äntligen lovad en igångsättning 37+0
Men får inte ta någon smärtlindring starkare än alvedon tills dess.
6 dagar kvar!!!!!
Nu kämpar jag för att kunna äta och få komma hem till min familj några dagar innan igångsättningen.
JAG VILL INTE VARA GRAVID LÄNGRE!!!
Psyket brast för många veckor sedan.
Nu har jag 6 dagar på mig att inse att det kommer en bebis och inte ett monster som plågat mig i 8 månader.
Behöver jag säga att nu blir det inte fler barn.

Förlossning på gång här! Började med en liten blödning kl 1 inatt, sedan har jag haft oregelbundna värkar hela natten plus blodiga flytningar. Nu kommer de med ca 6 min mellanrum och är definitivt starkare. Ringde in till förlossningen för att få lite råd, hon jag pratade med tyckte jag skulle ta två alvedon och försöka sova.. Lättare sagt än gjort kan jag meddela! Börjar lite smått fundera på vad jag har gett mig in på, haha :)

Sitter på sjukhuset med CTG-maskinen, lyssnar på bebisens hjärtljud & håller nästan på att somna. Svalt & skönt är det här inne iallafall! Ska till doktorn och kolla på den med ultraljud sen igen.. jisses, man blir ju lite orolig när man måste gå till doktorn hela tiden, får inte ens gå en hel vecka utan att komma hit nu.
Nåväl. Imorgon går jag in i v.38, så det är ju ingen fara om de börjar bestämma sig för att det är nog och sätter igång mig (en sida av mig tycker det skulle vara skönt pga oron, men annars tycker jag det är helt okej att vara gravid ett par veckor till).

5/7, kl 02:35 föddes vår lilla prins. Idag har vi kommit hem från BB och ska försöka landa i allt nya. Allt har gått bra och vi har fått en otroligt lugn och snäll pojke <3

Imorse kom han ut, rekordfart. Fyra-fem värkar från 00,15-01,15 som knappt gjorde ont och efter det kom dom med en minuts mellanrum, en minut långa. Hade svårt att tro att det var riktiga värkar... Fast dom gjorde ont!! Men vi ringde och hade tur som fick plats! Kom in vid tre, öppen 8 cm! Sen var det fyra jobbiga timmar, värkarna stannade upp när han var halvvägs ute, fick ingen smärtlindring eftersom allt gick så fort till krystvärkarna. Men så kom han äntligen ut klockan 06:56, 50 cm lång och 3440 gram tror jag. Tyvärr måste dom ta honom då han hade svårt med andningen. Fick ha honom hos oss till elva, men nu vill dom ha lite extra koll på andningen så han är på nyföddintensiven.

Det ska inte vara någon fara, men allt är så himla surrealistiskt så jag vet inte. Glad att han är ute och nu är det bara att vänta ...