ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka
Är hon likadan med sin pappa?
Har sällan barnvakt men när jag haft det säger dom att hon är snäll. Men vad ska dom annars säga liksom?
Är hon likadan med sin pappa?
Hon ska dock ha stor cred för sömnen!
Löjligt lätt att söva både dag och kväll och sover minst 1.5 och ibland upp till 3 timmar på dagen. 11-12 timmar på natten
Skitdag har jag idag och igår.
Känner mig så hopplöst säker på min sak om dotter och det gör så ont. vet inte varför det känns så himla starkt just nu igen.
Kanske dels för att vi träffat en välda massa släkt senaste dagarna och jag ser ju hur dottern
undviker ögonkontakt med dem.
Tittar snabbt upp på dem när hon blir tilltalad och sedan bort igen.
Hon gör ju så med oss med.
Kanske beror det på att två av mina vänner (som inte känner varandra men bägge har autister i sin närhet) på sistone påtalat att 'ja kanske hon inte älskar att titta länge i ögonen, men hon söker ju kontakt ändå då. Det gjorde aldrig xxx i samma ålder'.
Då blir jag ju så lättad någon sekund.
Men sen börjar jag tänka att många autister söker ju kontakt.
Åh bara skönt att skriva ut sina tankar lite
Önskar att jag kunde sätta fingret på exakt vad som känns så fel med henne. Men det är liksom helheten på något sätt. Det känns bara fel fel fel och ingen annan ser det. Iaf ingen som vågar säga det
Jag fattar fortfarande inte vad det spelar för roll?
Som det ser ut idag och har sett ut de senaste månaderna så är varje vaken minut i hennes liv ett enda gnäll som några ggr/h ersätts av ett vansinnesutbrott.
Hon låter oavbrutet hmmmn hmmmn hmmmm i en gnällig ton. Direkt något inte blir som hon tänkt ersätts det av ett fruktansvärt gällt gallskrik.
Det har dränerat mig på all energi.
Hon är liksom aldrig glad utan gnällig eller fly förbannad. Det är svårt att beskriva men det är som hon är ständigt miss liksom. Missövd missnöjd halvhungrig. Jag vet inte vad.
Känns inte som hon utvecklas något utan hon hänger bara i mina ben och gnäller.
Pratar inget. Förstår lite grann men det är på samma nivå som för några månader sedan.
Vi har två fina stunder per dag. Den första när jag kommer in till henne på morgonen. Då strålar hon som en sol. Samma sak när hon sovit på dagen och jag kommer till vagnen och tar upp henne.
men det rör sig om ca tre fyra sekunder per tillfälle bara
Det låter ganska mycket som du. Du är väldigt missnöjd du också, och inte sker det mycket till utveckling i ditt fall. Inte tar du till dig av vad andra säger heller.
Det är nog många projektioner ute och går i ert hem.
Men nu får du ge dig. Stackars barn, du misshandlar henne. Sök hjälp istället.
Men sitter du på golvet med henne som hon gillar? Vad gör ni på dagarna?
Men sitter du på golvet med henne som hon gillar? Vad gör ni på dagarna?
Hon pratar ju. Hon hade i ett tidigare inlägg du skrev 5-6 ord! På 18 månaderskollen som du är orolig förså kollar de om de kan cirka 8 ord. Din dotter är ju redan där! Min son är 18 månader o kan typ mamma och hej.
Angående ögonkontakten. Min son bekräftar bara med enblick på mig om jag ignorerar vad han försöker visa. Pekar han på en katt så ärjag ju oftast snabb med att bekräfta att det är en katt. Då tittar han inte på mig. Ignorerar jag honom så tittar han på mig.