ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka
Jag undrar om du känt dig ohörd och osedd även innan dottern? Det i kombination med din sambos kommentarer om den olyckligt drabbade trean och dina egna tankar kring graviditeten kan ha utlöst en reaktion som verkade för att skapa en situation som är till för dig att kunna se och leva ett pågående trauma utan att för den skull aktivt välja att erkänna den verkliga orsaken till dina upplevelser.
Glipan har kanske uppstått för att du inte vågade se den utan att först arrangera en situation att skylla den på och sörja den över?
Tror du att jag inbillar mig det jag ser hos dottern pga detta liksom?