Ekar tomt här inne, antar att fler än jag har fullt upp? :)
Här är det full rulle från 6 på morgonen och till 8 på kvällen. Hinner inte pausa ens fem minuter utan springer konstant. Renoveringen går framåt och nu är det bara en dörr som ska in, tapeter och lister ska upp och sen kan vi flytta ner och påbörja de äldre barnens rum :)
Utöver renoveringen är det full rulle på barnen. Äldre dottern är i någon riktig trotsålder och bråkar hela dagarna, jag blir gråhårig! Selina river ut ALLT hon kommer åt och drar runt och lägger på helt andra ställen, vilket gör att vi kan hitta påsklämmor i strumplådan och mössor i kökslådorna. Charmigt men fruktansvärt jobbigt!
Jag har fortfarande inte fått tillbaka min mens än förresten, trots att jag numera ammar max 3 gånger per dag (men fortfarande oftare på natten). Vi fick äntligen till det med liggat för tre veckor sedan men sambon skrämde upp mig och sa att han inte vet om han hann dra sig ur i tid, mest troligt INTE! Känns ju som att risken för en graviditet är minimal men vem vet? Och nu har jag haft smått molande värk i en veckas tid, yrsel på morgonen, illamående, extrem hunger och extrem trötthet. En del av dessa symtom viftar jag bort som tecken på att jag stressar för mycket men andra grejer vet jag inte. BORDE köpa ett test och kolla men jag vill och vågar inte. Vet ju inte vad jag vill att det ska visa? Jag kan inte ha fler barn men samtidigt finns ju den där gnagande sorgen kvar över att Selina är sista bebisen.. nåja, fortsätter molvärken utan att mensen dyker upp måste jag väl ta itu med det :/
Ekar tomt här inne, antar att fler än jag har fullt upp? :)
Här är det full rulle från 6 på morgonen och till 8 på kvällen. Hinner inte pausa ens fem minuter utan springer konstant. Renoveringen går framåt och nu är det bara en dörr som ska in, tapeter och lister ska upp och sen kan vi flytta ner och påbörja de äldre barnens rum :)
Utöver renoveringen är det full rulle på barnen. Äldre dottern är i någon riktig trotsålder och bråkar hela dagarna, jag blir gråhårig! Selina river ut ALLT hon kommer åt och drar runt och lägger på helt andra ställen, vilket gör att vi kan hitta påsklämmor i strumplådan och mössor i kökslådorna. Charmigt men fruktansvärt jobbigt!
Jag har fortfarande inte fått tillbaka min mens än förresten, trots att jag numera ammar max 3 gånger per dag (men fortfarande oftare på natten). Vi fick äntligen till det med liggat för tre veckor sedan men sambon skrämde upp mig och sa att han inte vet om han hann dra sig ur i tid, mest troligt INTE! Känns ju som att risken för en graviditet är minimal men vem vet? Och nu har jag haft smått molande värk i en veckas tid, yrsel på morgonen, illamående, extrem hunger och extrem trötthet. En del av dessa symtom viftar jag bort som tecken på att jag stressar för mycket men andra grejer vet jag inte. BORDE köpa ett test och kolla men jag vill och vågar inte. Vet ju inte vad jag vill att det ska visa? Jag kan inte ha fler barn men samtidigt finns ju den där gnagande sorgen kvar över att Selina är sista bebisen.. nåja, fortsätter molvärken utan att mensen dyker upp måste jag väl ta itu med det :/
Jag jobbar för fullt, 8 pass kvar innan jag går på gravpenning! (Om jag får semester de sista 2). Redan i v 30, denna graviditet har sprungit iväg! I veckan damp beslutet om gravpenning ner i postlådan, kändes skönt att ha det färdigt. Annars håller vi också på att renovera lite, svårt att hitta ork och tid bara!
Lillärtan jag väntar nu är ju ett resultat av avbrutet samlag, men då visste jag ju att jag hade ägglossning men trodde ändå det var relativt säkert ;) han hann dra ut i tid, trodde vi! :D
Vi var också helt oskyddade nu när lillebror blev till och sa händer det så händer det. Men det lustiga va att just när han blev till så var vi i Sthlm och bodde på hotell, för första gången utan bebis, så vi passade på att ha lite roligare sex än missinären (i extrem tystnad för att inte väcka Olle), och under denna resa kom han aldrig i mig, så visst kan det hända ändå! :) hoppas det löser sig för dig, vare sig det är mensen eller graviditet!
Det är ju så dumt egentligen.. Varför ha oskyddat sex när man VET att det kan leda till graviditet? Men vi har nästan alltid kört avbrutet (utom när vi VELAT bli med barn) under hela vårat tioåriga förhållande. Det har ju funkat liksom. Men nu blev det ju inte avbrutet.. vi pratade om det för en stund sedan och det känns så jobbigt. Jag sörjer ju att det är något jag aldrig mer kommer få uppleva, plus på stickan, ultraljud, växande mage, sparkar, förlossning, nyfödd bebis.. ska jag ALDRIG mer få vara med om det? Men samtidigt ORKAR jag ju verkligen inte vara gravid igen. Vi har inte tid och ork och plats för fler. Men hur tar man bort ett barn när man vet vad det kommer för underbart av det, när man vet att det kommer bli ännu en fantastisk människa? Hur tar man bort ett barn som man egentligen längtar efter och sörjer att man annars inte skulle få?
Totalt onödigt att grubbla över när jag med största sannolikhet inte BEHÖVER grubbla över det. Blir knäpp på mina egna tankar och känslor :(
Du får se det som ödet om du nu skulle bli gravid. Då är det säkert meningen att ni ska ha en till. Orken finner du även om du inte tror det. Kram
Jo vi säger ju det bägge två, att det krävs ju trots allt en del för att ett barn ska bli till (även om många inte tror det). Blir man gravid så är det menat. Den åsikten har jag om mycket i livet, att det som sker sker av en anledning.
Visst, man orkar ju för att man MÅSTE orka, så är det ju. Och köpa större bil är en struntsak. Och vi har så pass stora rum i huset att det inte är något problem att två barn delar rum (även om jag själv vuxit upp med att få dela rum och i nuläget är så lycklig för att våra tre barn ska slippa det). Allt löser sig. Men till vilket pris? Min kropp tog väldigt mycket stryk av senaste graviditeten och jag känner redan nu att jag inte räcker till för mina äldre barn:/
Djupa funderingar och som sagt så är det totalt onödigt att grubbla när jag mest troligt inte ÄR gravid igen..
Gah va trött jag är på vår killes dåliga sömn. Jag ammar till sömns och försöker sen lägga honom i spjälsängen, ofta vaknar han då och man får börja om från början. Går liksom inte lugna ner honom utan han måste ammas till sömns igen. På nätterna använder han mig som napp... Minst fyra fem ggr per natt ammar jag honom o så har det varit sen oktober. Hoppas varje kväll att det ska vända. Ursäkta för gnäll. Nån mer som har det så här?
Gah va trött jag är på vår killes dåliga sömn. Jag ammar till sömns och försöker sen lägga honom i spjälsängen, ofta vaknar han då och man får börja om från början. Går liksom inte lugna ner honom utan han måste ammas till sömns igen. På nätterna använder han mig som napp... Minst fyra fem ggr per natt ammar jag honom o så har det varit sen oktober. Hoppas varje kväll att det ska vända. Ursäkta för gnäll. Nån mer som har det så här?