Löparnörden

Äldre 11 Jul 21:44

3861 svar

Vi som planerar äggdonation hösten/vintern 2014-2015

Hej!

Hoppar gärna in i tråden. Har en liten äggdonationstjej, "tillverkad" i Huddinge som snart är 11 månader. Innan jag blev gravid trodde jag att vi om vi nu skulle lyckas så skulle vi nöja oss med ett barn. Men vi har kommit fram till att vi vill uppleva allt det magiska igen, få en till liten att älska och ge vår dotter. Så nu står vi i startgropen igen med lite skräckblandad förtjusning. Vi har inga ägg kvar i Huddinge så vi planerar att kontakta Ava Kliniken i Riga efter sommaren, då dottern hunnit fylla 1 år. Har hört mycket gott om den.

Inell, för mig var det inget stort steg att göra äd. Har en diagnos som gör att jag inte har fungerande äggstockar och ägg, har vetat om det sen innan jag var tonåring så har aldrig haft något annat alternativ. Visst hade jag tankar innan jag blev gravid och dottern kom om hur det skulle kännas men sedan jag såg plusset på stickan och kände första sparken i magen har känslan alltid varit att hon är 100% min. Hon finns till tack vare mig och min man, givetvis med hjälp av donatorn som jag alltid kommer vara evigt tacksam. Hon har växt i min mage och jag och min man har funnits för henne från första sekund. Vad betyder då DNA? Så tänker jag i alla fall.

Löparnörden

Äldre 15 Jul 22:43

#11

Vinterprinsessa skrev 2014-07-15 09:19:08 följande:

Jag är nyfiken på hur era män resonerat, hur dom tänker kring ÄD, det är ju deras spermier och gener? Kan dom nånsin förstå hur känslan är för oss mammor som tar enmot ett donerat ägg? Hur tankarna går, på riktigt?

För oss har det aldrig varit nån stor grej att dottern tillkom via äggdonation, förutom anspänningen vid försöken. Att äd var vårt enda sätt att få barn förutom adoption är något vi levt med hela vårt förhållande och pratat öppet och mycket om. Hon är vår oavsett vems DNA hon har och ingen av oss tycker att det är viktigt vi delar gener. Dottern har min mans gener och hon har växt i min mage. Det räcker för oss.

Löparnörden

Äldre 17 Jul 22:49

#13

Vinterprinsessa skrev 2014-07-17 13:03:03 följande:

För mig är det en stor sorg att inte "se mig själv" i min dotter, även om hon faktiskt börjar påminna om mig mer o mer :) Och hon är ju 100% min utan tvekan <3

Det som känns jobbigt är när vänner och hennes pappas familj pratar om hur lik hon är honom eller deras familj, jag känner mig så otroligt utanför då, som att jag och min familj blir åsidåsatta på ngt vis. Från utomstående däremot är det rätt ofta jag får höra att hon har fått "sitt hår och lockar" från mig etc, vilket gör mig glad, men då är min sambo lite väl snabb o säga att "det hade jag som liten, så det har hon fått från mig". Det är som att han blir störd av att hon faktiskt kan vara lik mig oxå? Jag o min lilla dotter står varann väldigt nära, hon är ju mitt allt, o jag tror min sambo känner sig utanför pga det och är lite avis även fast hon är mkt med honom oxå. Men mamma är ju alltid mamma. Vet inte riktigt hur jag ska hantera det.. Därav min fråga tror jag, hur era män är.

Kan absolut förstå din känsla och dina tankar , fast jag känner ändå aldrig själv så. Hos oss är det också så att dottern är en kopia av pappa än så länge. Jag tycker tvärtom det är skönt att hon är så lik honom. Om det kommer frågor från utomstående/oinsatta som inte vet om att vi gjort äd så är det givet vem hon är lik. Sedan tycker jag om att se den finaste mannen jag vet i världen i henne och slippa fundera på om hon är lik donatorn. Jag blir också glad för min man är stolt som en tupp över att ha en mini kopia av sig själv

Nu vet jag inte hur gammal din dotter är men du får inte glömma bort att din dotter kommer formas av dig och det ska man inte förringa heller. Trots att min lilla prinsessa är knappt året så tar hon redan efter gester och miner som jag gör och det är till mig hon vill komma om hon behöver tröst eller närhet. Det tycker jag säger minst lika mycket som att vara lika varandra.

Löparnörden

Äldre 29 Jul 21:48

#15

nenne821 skrev 2014-07-29 19:10:16 följande:

Hej allihopa!

Jag fick en dotter 2012 genom äggdonation på Rmc i Malmö.

Nu är vår dotter 20 månader och nu har vi påbörjat resan mot ett syskon i Danmark.

Vi har redan påbörjat behandlingen så smått och det blir insättning i september redan

Följs gärna åt????

// nenne

Hej !

Så kul med en till som planerar syskon. Vår lilla tjej närmar sig 1 år.
Då blir det likadant för er som för oss, med ny donator antar jag. Har du/ni haft några speciella tankar runt det?

Löparnörden

Äldre 31 Jul 11:32

#17

nenne821 skrev 2014-07-30 21:17:22 följande:

Hej löparnörden!!

Ja det blir en ny donator för oss, självklart hade det varit kul om det hade funnits ägg kvar så att barnen kunde varit "helsyskon" men nu är det ju som det är så det får man ju acceptera.

Jag är bara så otroligt tacksam att vi får försöka på en liten knodd till.
Vi hade en otrolig tur förra gången och lyckades på första och fick en fantastiskt fin liten tös, det hade varit så kul att få ge henne ett syskon.

Hur tänker du själv kring allt?

Jag frågar för jag fick en kommentar när vi berättade om att vi skulle försöka att barnen i så fall inte kommer vara helsyskon och det fick min tankar att börja spinna om att det kanske hade varit ett bra stöd för barnen att vara det. Men nej jag känner så att de kommer ju vara helsyskon för de kommer växa med samma mamma och pappa så i min värld kommer de att vara helsyskon.

Vi lyckades på vårt tredje försök och jag känner som dig att det är väldigt spännande och vi hoppas kunna ge henne ett syskon.

Spännande för er att vara igång, har du redan börjar med medicinering?
Vi tänker ta kontakt med Ava Kliniken i Riga nu efter semestrarna och hoppas att vi är igång september/oktober nån gång

Löparnörden

Äldre 15 Aug 10:26

#19

swede skrev 2014-08-15 09:47:41 följande:

Hej tråden !
Nu börjar vi så smått komma igång...Jag tar Utrogest för att starta en blödning just nu och efter det kommer jag (troligen) äta Utrogest och Estrofem igen. Så om allt går bra kommer vi åka tillbaka till Riga i mitten av september för ett andra försök. Vi har 3 frysta embryon kvar som väntar på oss

Nenne, hur långt har ni kommit? Läste just att ni planerar insättning i september Vad kul! Var i Danmark gör ni er äggdonation?

Löparnörden, jag blir så glad att höra att ni har en liten äggdonationsdotter. Det ger mig hopp ! Blev er dotter till på ert tredje försök? Satte ni in ett eller två ägg vid försöken? Spännande med ett syskonförsök.

Fruhn, och Vinterprinsessa ni står i kö i Huddinge respektive Umeå va? Hur fungerar det? Jag menar får ni reda på hur ni ligger till i kön allt eftersom, eller kommer de att ringa och säga att nu har vi hittat en donator? Jag undrar lite eftersom vi också står i kö i Umeå, men vi har inte hört något alls. Men det kanske är den vanliga gången?

Inell, ni kommer att försöka i början på nästa år? Ett stort lycka till.

Lycka till allihopa i tråden!

Spännande swede.

Första omgången fick vi 2 ägg, så 1 färsk och ett frysförsök som inte lyckades. Sedan fick vi tack vare ett återbud i Huddinge ett till försök. Av 3 befruktade ägg gick endast ett att använda så 3:e gången gillt för oss:)
Satte bara in 1, som jag förstått det så sätts det sällan eller aldrig in fler än 1 ägg här i Sverige.
Nu håller vi på med förberedelserna för syskonförsök för fullt och som det ser ut nu så åker vi till Riga i början av oktober för ET.

I Huddinge fick vi aldrig veta hur vi låg till utan en dag ringde de bara och sade att det var vår tur.

Lycka till alla

Löparnörden

Äldre 4 Sep 08:32

#38

Kul att så många är på g i tråden.
Här börjar det också närma sig. I går plingade det i mobilen för paketet med mediciner från Riga hade kommit och fanns att hämtas ut. Den 13 ska jag börja knapra piller och som det ser ut ska mannen lämna sitt bidrag i Riga 1 oktober och så blir det insättning, men det kan ju bli någon dags förskjutning. Även fast det blir 4 gången för oss känns det som en helt ny resa när vi har dottern att ta hänsyn till och åker utomlands istället för välbekanta Huddinge.

Dreamz stämmer bra att Femanest ska förbereda kroppen och göra slemhinnan så tjock som möjligt så att ägget kan fastna.
Läs om epigenetik, visst kommer barnet påverkas av dig. Kan säga så här att dottern på nu 12 månader än så länge är en kopia av sin pappa, kusin och farfar. Hon påminner inte alls om mig till utseendet, men alla min gester, ansiktsuttryck etc har hon tagit efter så visst påverkas barnet av dig på ett eller annat sätt.

Välkommen aspjg:)

Vilken tur att det finns sådana finna kvinnor som dig Linnez så att vi som inte kan få barn får den möjligheten. Tack:)
Ja det är brist på ägg för det finns så få donatorer och det är lång väntetid, ca 2 år så din hjälp är guld värd.
Jag både tänker på att min dotter inte har mina gener men ändå inte. För trots att vi inte delar gener så är hon 100% min iom att jag burit henne i min mage och varit med henne från första sekund.

Löparnörden

Äldre 8 Sep 20:05

#42

swede skrev 2014-09-07 20:57:45 följande:

aspjg; Vad kul att höra att ni har kommit igång, men tråkigt att höra att du mår dåligt av tabletterna. Själv fick jag en väldigt jobbig huvudvärk sist, så jag hoppas att det blir bättre den här gången. Lycka till nu

dreamz; Jag har också hört att det är läkartider det är brist på Vi står i kö i Umeaå och det var vad vi fick veta, att det var brist på läkare och tider.

Vet du, jag fattade också nada, på vårt första försök, men man lär sig mer och mer för varje dag. Jag lovar...!! Slemhinnan mäter man för att man vill att den ska vara ca 8-12 mm och i treskiktad (eller hur man nu stavar det) när man gör själva insättningen. Så kul att höra att ni är igång nu. Såååå spännande!

Löparnörden; Då är det ju dags för er också. Så kul att läsa att det är så många som är på gång . 13.e skrev du. Det är ju snart. Då kan ju äntligen den 13.e bli ett lyckonummer, eller hur!?

nenne821; Imorgon!!!! Insättning! Men ååå så spännande. Ska tänka på er jättemycket och hoppas att det blir ett riktigt guldägg nu. Ett stort lycka till!

Vi är på gång också. Åker till Riga strax, så det blir spännande.

Massor med kramar till er alla i trådenoch lycka till

Ja var tänkt att jag skulle börja med Estrofem den 13 nu och så skulle det bli äggplock runt 1 oktober och et runt 6 oktober (såg att jag missat att skriva det datumet i förra inlägget

). Men då dummade sig min kropp så jag fick mens igår, 3 dagar tidigare än beräknat. Fick då först nytt datum för äggplock/befruktning som precis sammanföll med då min man är på en jobbresa. Trodde först då att vi skulle vara tvungen att skjuta upp det 1 månad men tydligen gick det att rucka med donatorns behandling så nu börjar jag med estrofem den 10 istället så det inte krockar med makens resa. Vet inte hur många gånger jag mailat med Nadia idag för att spika allt med datum för medicinering, ultraljud etc

. Bara 2 dagar kvar, tidigare har jag kännt mig kolung men nu när det närmar sig börjar nerverna smyga sig på trots at vi gått igenom samma sak 3 gånger tidigare.

Trodde inte att det gick att rucka på dagar sådär men det är som ni säger , man lär sig något nytt varje gång.

Håller tummarna för alla.

Hoppas insättningen gick bra idag Nenne.
När åker ni till Riga Swede?

Löparnörden

Äldre 9 Sep 07:39

#46

nenne821 skrev 2014-09-08 22:23:06 följande:

Jo det gick bra idag, vi har satt in ett ägg som förhoppningsvis är guldägget ????

Tyvärr blev resten inte befruktade så vi håller alla tummar vi har på att detta ska fungera.

Två veckor till gravtest känns som hur länge som helst...

Nenne, ett guldägg är det enda som behövs, det är vår familj levande bevis på.
Gången som dottern blev till blev det 3 befruktade ägg. De utvecklade sig inte som de skulle och hade precis blivit 4 celliga när vi skulle sätta in dem. Läkaren i Huddinge gick till och med in i labbbet en sista gång medans jag låg med hela härligheten i vädret för att ta en sista koll och välja ut det bästa ägget iom att de inte var av optimal kvalitet. 1 ägg sattes in och de övriga 2 fick kasseras. Som ni förstår så var jag verkligen inställd på ett misslyckande och trodde knappt mina ögon när gravtestet visade gravid på testdagen. Det där halvtaskiga ägget är nu min vilda 1 åring

Spännande Swede, håller tummarna. Inte alls långt kvar

Löparnörden

Äldre 11 Sep 11:03

#52

aspjg skrev 2014-09-11 09:49:37 följande:

Kul att det är så många på gång nu :)
Jag va på ultraljud idag för att kolla slemhinnans tjocklek och den var 8 mm och såg bra ut. Så nu väntar jag på samtal om när det är dags för insättning.

Ni som gjort detta förut. Hur mår man efter insättningen? Bör man ta det lugnt och vila eller kan man bara fortsätta vara som vanligt.

Härligt aspjg, närmar sig.

Insättningen känns inte mer än en vanlig gyn-undersökning och som ett litet stick, som typ när man tar ett cell-prov upplevde jag.

Man mår precis som vanligt efteråt, inte mer än det man känner av från medicineringen.
Rekommendationerna är att ta det lugn och att leva som vanligt.
Det där med att leva som vanligt tog jag fasta på. Som mitt nick antyder så älskar jag att springa, tog det lugnt ca 1,5 vecka sedan tränade jag som vanligt, bara lite kortare distanser. Jag kände att det hade varit mer stressande att inte få träna som jag älskar. Gör det som känns bäst och rätt för dig.
Vil du vila, så vila - vill du hålla igång med något så gör det, bara det känns bra.

Stort lycka till i Riga Swede

Vi som planerar äggdonation hösten/vintern 2014-2015

INNEHÅLL