Hur ont gör det?

Det verkar vara ytterst individuellt hur ont man har, jag valde att lyssna på alla som sa att det inte alls var så farligt (bland annat min egen mamma och min svärmor) så när smärtorna väl satt igång trodde jag på allvar att jag skulle dö av dem. Det var den absolut värsta smärta jag någonsin skulle kunna tänka mig! Men när jag väl var på förlossningen och fick (all) den smärtlindring som erbjuds så var det absolut uthärdligt och nu tänker jag uppleva det igen. :)

Ont så in i helvetet! En smärta som inte kan beskrivas! Att krysta ut, när huvudet sitter där och man väntar på krystvärk... Fyfan!!! Allt var okej tills det var dags för krystvärkar... Sen efteråt, så ont man har efteråt! Sprack, kunde knappt sitta ordentligt...

Ja det är olika för alla! Något jag inte kommer göra igen

Min mamma hade tydligen lång tid med de 2 första, 1 dygn typ och med oss andra ca tre timmar.
Hm... kejsarsnitt eller vaginalt det är frågan...tur att jag har lite tid kvar att fundera. Men känns ändå som jag vill gå på profylax om jag nu ska föda vaginalt... 

Jag tyckte inte att det gjorde så ont. Har alltid haft fruktansvärd mensvärk och var rätt nervös inför förlossningen just för att jag inte ens hanterat mensvärken speciellt bra. Faktum är att det gjorde mindre ont att föda än att ha mensvärk för mig. Det finns väldigt bra smärtlindring också men det jag tyckte var jobbigast var trycket nedåt när man inte fick krysta än.
Min mamma har fött 5 barn och har haft ganska lätta förlossningar varenda gång. Vi är tre tjejer som alla fått barn, mina två äldre systrar har haft jobbigare förlossningar än jag hade, ena systern på grund av att barnet låg med ansiktet åt fel håll. Min förlossning tog ca 8 timmar men ca 14 från det att dom började sätta igång mig (under 6 timmar hände inget). Jag är nu gravid igen i vecka 29 och ser mycket fram emot förlossningen.
Förra gången hade jag då igångsättning, tog epidural och födde ett barn på 4,3 kg och det gick jättebra trots att det "borde" varit en jobbig och svår förlossning så denna gång är jag inte det minsta nervös.

Jag tyckte inte värkarna var så farliga faktiskt, trots att jag har haft täta och intensiva värkar från början. Man hinner liksom ändå att vänja sig och man går liksom in i en annan värld och bara hänger med. Utdrivningen tyckte jag gjorde fruktansvärt ont, verkligen dödsångest-ont, men det går snabbt över. Och då har jag fött utan smärtlindring tre gånger. Med smärtlindring är det nog... lindrigare

Jag är ingen smärttålig person och jag var jätterädd innan min förlossning för hur jag just skulle klara av smärtan. Men jag försökte tänka positivt, alla andra klarar ju det och man är ju trots allt på ett sjukhus med kunnig personal och smärtlindring om det behövs.

Jag fick epidural som tog jättebra och den gjorde även så jag öppnade mig snabbare eftersom jag spände mig när värkarna kom. Jag tyckte utdrivningen var värst, det var några sekunder där jag minns att jag undrade hur man kunde ha så ont utan att dö, men det varade som sagt i några sekunder och när dottern kom ut var smärtan poff väck!

Du kommer att klara det fint, tror jag!

Min förlossning tog 23 timmar från första värken tills dess att dottern kom, ändå kändes den inte lång. Man får en helt annan slags tidsuppfattning och går in i sig själv (det låter läskigt, men det är det inte).

Jag var också väldigt väldigt rädd för smärtan och att inte klara av den osv. För vad gör man då liksom?! Jag tycker dock att ett lugn drabbar en, man vet att det bara finns en väg att gå och det är FRAMÅT. Varje värk är en värk mindre, som aldrig kommer tillbaks igen. Den är avklarad och en mindre innan du får träffa ditt barn.

EDAn tar bort väldigt mycket av dina värkar, och mellan värkarna får du ju vila. Du har inte ont precis hela tiden, utan värk, smärtfri, värk, smärtfri... Och man hinner återhämta sig väldigt bra mellan värkarna! 

Själv föder jag nog utan EDAn nästa gång, med bara lustgas. Men lägger nog till nån slags bedövningsspruta i de nedre regionerna istället, för det allra sista var ju heelt totalt obeskrivligt. Det som alla mina vänner sagt att man inte känner alls... 

Sist men inte minst; lycka till! Jag är oerhört avundsjuk över att du snart ska föda ditt första barn; det finns inget häftigare i hela världen att uppleva! Tänker tillbaks på BB-tiden nästan varje dag. 

Ja det gör förbannat ont rent ut sagt,det gjorde mkt ondare än ja nånsin kunnat drömma om..för mej var krystvärkarna värst,jag hade så ont i ryggen att ja inte kunde vara stilla..dom ville ha mej sittandes,men ja hasade ner ja e livrädd för nästa förlossning, ska ha i november..det e hemskt att ja verkligen vet å kommer ihåg hur det känns