Snälla, inte en enda kommentar till om att "Slappna av"!

Folk är så korkade ibland med sina kommentarer. Man kan inte göra något åt det. De kommer att komma i allafall. Det enda man kan påverka är om man tänker lyssna på dem eller inte. För mig är det ungefär såhär: Om jag är glad, i balans och mår hyfsat ok - då kan jag ignorera dem superlätt. Till o med le lite åt dumheten och tänka "jaja, du vet inte bättre". MEN - om jag är i minsta obalans så blir jag också arg, ledsen och irriterad som fan. Genom åren har jag utvecklat ett tankeknep som ibland kan hjälpa mig. Jag föreställer mig, för mitt inre, att jag har en bubbla omkring mig, som en glasklocka. Om jag står i den så kan inte några idiotkommentarer komma åt mig, de studsar på glaset. Som sagt - ibland funkar den, ibland inte. Men det är så - folk kommer aldrig att sluta fälla idiotkommentarer. Och som någon skrev - ibland är det man själv som råkar säga en av de där dumma ogenomtänkta grodorna som typiskt "man ska bara slappna av...."

En kommentar som jag fick igår här i forumet var:"Ta nu verkligen INTE detta på fel sätt, men varför försöker man FORTFARANDE, efter 22 misslyckade gånger, att få barn? Är det inte bättre att inse att ens kropp kanske inte är bäst lämpad till att just föröka sig och fundera på adoptera eller låta bli barn?"

Om man verkligen vill någonting skall man ju inte ge upp! Den här personen påstod sig ha läst min blogg, men om denne gjort det hade denne vetat att jag har varit gravid förut och att det är en anledning till att jag orkar kämpa. 

En annan skön kommentar/situation: När man förlorat ett barn halvvägs i graviditeten och andra säger - "Tur att det hände just dig, du som är så stark. Du kommer att klara detta"....... Eeeh - jotack - himla tur......... I såna lägen har jag lust att lägga undan all god uppfostran, förståelse för andra människors okunskap och vetskapen om att de bara vill väl. I såna lägen har jag bara lust att slå dem och skrika högt att de kan fara åt helvete. I mitt inre gör jag det.

Ja folk som säger att det kanske inte är meningen att jag ska få barn. Nähä, varför inte det då? För att mina gener inte fortplantas eller vad då?

Jag kan tänka mig att folk kläcker såna kommentarer är för att det upplevs som så EXTREMT ansträngande o påfrestande att vara ofrivilligt barnlös. De barnlösa slår knut på sig skälva o både kan o INTE kan prata om det. Man vet vad de går igenom men vågar inte fråga om det för då är man okänslig osv. Man vill nog bara få er att... Slappna av lite i väntan. Inget blir bättre av att hetsa som vissa barnlösa gör.

Vänta tills du har spenderat 30 minuter på att förklara kromosomer, celldelning, kromosomrubbningar och sannolikhetslära för någon och får tillbaka:

"Jaja, men nu när ni har fått till det en gång har din kropp nog lärt sig (??) vara gravid så det blir säkert lättare nästa gång!"

Oh boy....

Men herreminje vad ni fått höra av folk! Inte bara jag då alltså... Frågan är varför folk prompt måste kläcka ur sig dumheter och rena elakheterna? Är man dåligt uppfostrad ovanpå okunnig eller vad beror det på? Jag har då lärt mig att inte tvärsäkert yttra mig om sånt jag inte begriper,det är normalt anser jag.

Sen är det nästan komiskt att absolut ingen av alla dessa som säger "slappna av" och "sluta tänk" kan förklara hur det skulle kunna hjälpa! Jag har äl,maken har bra spermier,jag får inte barn ändå-och blir jag mellan varven (sällan dock!) gravid slutar det alltid i missfall. Ska jag kanske sövas ner 9 månader? Eller vara medvetslös under själva akten? Och hur skulle det i så fall hjälpa?