NinaCamilla skrev 2014-06-02 12:12:35 följande:
Jag pratade med kurator imorse om vår / min kämparresa mot vården och hon undrade varför fick jag ingen hjälp mot endo förra året. Jaa jag har inget svar sa jag. Hon tyckte att det är hemsk att vid infertilitet och endo sammanhang ska man kämpa så mycket. Exakt det undrar jag oxå! Man blir inte friskare att kämpa så här mycket. Infertilitet påverkar mental hälsa men det har nog ingen fattat här i Sverige. Åkte till jobbet med rödsprängda ögon idag och längtar september ...
För väl att du får möta förståelse och empati. Det kan i sig vara smärtsamt och dra upp sorg att bli mött och sedd. För det lyser sken på det vi saknat. Gläder mig att du ändå tar styrka att träffa en samtalspartner. Så du får mer energi och som man säger; ut med det gamla (gråt) och ge plats för det nya. Samla krafter och gör det som ger dig glädje och ju lugn och ro! Njut. I höst en ny period att vara taggad igen! Varm solig kram
Det är även på detta sett inom fler områden, skulle säga så fort du har behov och är beroende av specialist vård. Vården är inte för alla . Och läkare som revir pissar och rövslickare och politiker! Jag har erfarenhet av cancervård- lika utsatt. Efterbehandling stroke - lika dant. Som ni säkert förstår med fruktansvärda konsekvenser. Man måste vara frisk och jävligt stark för att få den vård man behöver. Därför menar jag att vården inte blir lika för alla. Den som är tyst och inte vill vara till besvär- förblir sjuk.
Blir du väl det så är alla problem små för då är du ju ett steg närmare målet 