Att komma över omöjlig kärlek

Att undanhålla information är detsamma som att ljuga , i båda fallen har det samma syfte

Har du inte läst att han inte vill veta detaljer (se min föregående kommentar). Jag tycker nog man skall situationsanpassa sitt tyckande här. Och läsa och  försöka förstå det som TS skriver.

Man kan inte pressa på sanningen på en som inte är beredd att ta emot den.

Vi har verkligen försökt sluta. Jag har gjort slut med han säkert 6 till 8 gånger. Men mina känslor för han gick inte över. Saknade han så otroligt mycket. Jag kunde prata med han, älskade hans närhet. Han var även min bästa vän. Jag mådde så bra av han. Och han kände samma sak. Hade inte vi alla varit så bra vänner, då vet jag det hade blivit vi. Men vi vet att det vi gjorde, så gör man bara inte. Man blir inte kär i sin kompis partner. Speciellt inte inleder ett förhållande. Och nu i efterhand är jag glad att vi stod på oss där. Det hade aldrig slutat lyckligt. Vi har varit vänner i ca 4 år. Han och jag fann varandra ganska tidigt. Vi har alltid dragits till varandra. Jag kunde prata mer med han än hans sambo. Kan erkänna att jag var mer vän med han än henne. Nu i helgen har jag och mannen bokat rum inne i gamla stan, vi ska ta pendeln in och bara strosa runt i gamla stan. Rå om varandra. Det behöver vi. Och jag ser fram emot denna helg. Jag måste lägga det gamla bakom mig. Gå vidare med min man. För våra barns skull. Och för oss. Och jag har inte ljugit nåt, min man vet om vad den andra och jag gjort. Att vi haft sex. Sen är det han som valt att inte vilja veta detaljer. Frågar han om nåt. Då svarar jag ärligt.

Det där är en väldigt vanligt undanflykt.... varför sa du inget ?.... du frågade ju inte ?
Den är en klassiker när det gäller ottrohet att man bara säger det som är absolut nödvändigt och inget mer.
Jag tror att alla (ink den som varit otrogen) är väl medvetna om att om den som blivt bedragen ber om att får höra vad som försigåtts så vill man ha storyn i sin helhet och inte bara dom delarna som den som varit otrogen anser är nödvändiga. Jag anser som sagt att det är upp till den bedragne att avgöra hur mycket information / detaljer man vill ha och inte den som bedragit.

Man ska inte pressa på sanning nej , men man ska heller inte undahålla information , om man är ärlig i sina intetioner kan man tex fråga den bedragne hur mycket information han / hon vill ha så får personen själv avgöra. att ge sig själv rätten att censurera informationen är detsamma som att förnekar den bedragne rätten att själv välja hur mycket han / hon vill veta.

Får mig att fundera hur du gjorde.. det låter som om du blivit bedragen eftersom du predikar rätt friskt.

Har man bestämt sig för att gå vidare och känner att man kan det med det man redan har av information så leave it be...

Jo jag har varit med om en otrohet , precis som så många andra här.
Predika är lite beroede på hur man ser det , om du med predika menar att ge min syn på saker kring otrohet så predikar du nog lika mycket , skillnaden är väl att vi kanske förljer olika evangelium , hade jag "predikat" från samma evangelium som du gör , dvs haft samma uppfattning som du , så hade du nog uppfattat mina inlägg som något annant.

Dessutom om du läser lite noggrannare så kanske du lägger märke till at min "predikan" oftast kretsar kring hur man hanterar otroheten och inte kring själva otroheten i sig , dvs lögner , mörkande , etc... det vanliga.

Jag anser helt enkelt att , visst människor kan begå fel , inget konstigt med det , men borde man väl oxå kunna stå för det rakryggat och utan en massa ursäkter och bortförklaringar ?

Nej, jag tycker däremot att du är ganska konklusiv och påståelig. Och snabb i dina bedömningar..    Jag tar inte sida i det här ämnet.. Jag är en åskådare  och inte involverad i historien på något sätt. Du går ut ganska hårt om hur du hade velat bli bemött av den som var otrogen mot dig men människor är olika i reaktion och tanke.

Tja alla är olika.... intressant psykoanalys av mig som person.... men visst var och har rätt till en åsikt.... skulle jag analysera dig så skulle jag anta att du har extremt klyshiga åsikter (såna som man oftast ser i amelia) som speglar djup okunskap och brist på erfarenhet , men en gnutta naivitet , cynism och dubbelmoral (då man anser vara lite bättre än alla andra för att man anser sig vara neutral och odömmande)

Om hur jag hade velat bli bemött.. kanske det... men jag tror faktiskt att de allra flesta människor vill bli bemätta med ärlighet och omtanke och inte med svek och lögner , vad tror du ?.... visst är är alla människor olika i reaktion och tanke.... men samtidigt om man nu reagerar på ett sätt som innebär något negativt för andra människor så får man väl oxå acceptera andra människors reaktioner och tanka på sina egna reaktioner och tankar ?