• Anonym (:()

    Min man tappar tålamodet och slår våran tös :(

    Jag vet inte vad jag ska göra! Min man tappar tålamodet jätte lätt och blir arg, jag är så arg och besviken på honom. Han slår våran dotter för minsta lilla när han har haft en lång dag på jobbet och är trött, han blir som det hemskaste monster! Våran tvååring snart 3 i sommar är ganska vild och trotsig. Iförrgår fick jag nog, han smällde till henne 5 gånger på bara 2-3 tim, på kvällen före läggdags. Slår henne hårt på rumpan (med blöja på) slog henne med hennes tröja på benet som hon vägrade ta på sig, sen såg jag ett märke på hennes axel vid bröstet som hon visade och sa titta vad pappa gjorde. Sen ville hon inte borsta tänderna och spotta ut massa vatten som rann på hennes tröja då smällde han till henne på armen så det lät högt och Putte till henne hårt så hon hängde fram över handfatet, hon stod på toa stolen. Jag blev förbannad och tog henne och sa åt han att gå därifrån. Jg får trösta henne och jag mår för jävligt. Hur kan jag ha en man som inte har någon kontroll hon är bara ett barn!! Ändå är det jag som har varit hemma med barnen varenda dag, men aldrig att jag skulle slå mina barn när dem är jobbiga. Vi bråkade dagen efter och han får det att låta som att det är mitt fel, han blir arg på MIG! Han säger att han inte vill göra som han gör, men han är stressad och trött då menar han att jag ska hoppa in och ta över allt:/ jag har alltid sagt till mig själv att aldrig vara med en man som slår barn, jag hatar det. Det går emot allt jag står för! För övrigt är han underbar och älskar son familj, kramar och säger att van älskar dem till barnen. Ska kg behöva skydda mina barn mot deras egen far!!? Jag vägrar stå bredvid detta. Han har sagt flertal gånger att han ska sluta. Men nu har set blivit värre. Vad ska jag göra? :(

  • Svar på tråden Min man tappar tålamodet och slår våran tös :(
  • Wittra
    city cat skrev 2013-05-10 18:37:40 följande:
    Tråden är redan i "Hetaste"-kategorin 
    Och hur hamnade den där då.......Drömmer
  • Anonym (min bror)
    kenopeno skrev 2013-05-10 18:19:56 följande:
    All min medkänsla med din familj. Så oerhört fruktansvärt att behöva gå igenom.

    KRAM

    TS. MEN DU VET!     Detta kan bli din verklighet med. Men den dagen kommer du stå där bredvid din dotters grav och veta. Veta att det är ditt fel att ditt barn inte skyddades. Veta att det är ditt fel att ditt barn inte fick uppleva allt i livet.

    Att slag, puttningar, skakningar kan leda till döden vet vi. Ett barn är skört. Det kan räcka med en putt och att en vass bordskant var i vägen. Detta VILL DU INTE leva resten av ditt liv att veta.

    SÅ GÖR NÅGOT NU!    



    Hon är uppenbarligen inte kvar.

    Tänkte bara berätta att det kan gå så långt när hon vänder ryggen till.

    Detta hände för snart 20 år sedan men sitter kvar i mig för resten av mitt liv.

    När mina barn frågar hur många kusiner de har så är hon inräknad.

    Hon var så himla fin och glad.
  • litentös

    Får jag fråga varför innihelvete du stannade kvar hos honom efter första slaget? Jag hade slagit karlskrället med en stekpanna i huvudet om det hade varit mitt barn. Jag menar, kärleken borde väl ha dött efter första gången? För om du stannar kvar pga att han i rent övrigt är underbar och du tror att han kommer förändras så måste du tänka om. Sådana där människor behöver ett riktigt wake up call för att fatta vad dom håller på med, för han förstår inte vad han håller på med, eller så gör han det och bryr sig inte. Dra därifrån och utsätt inte ditt barn för det här en enda gång till! Hon kommer minnas vartenda slag annars och hon kommer minnas att du inte tog henne därifrån.

  • Anonym (Sarah)

    Tyvärr är det bara att välja - honom eller barnet. För när det här kommer fram - och det gör det ju så fort hon börjar prata på dagis och de dessutom hittar blåmärken på henne - så kommer även du förlora vårdnaden om barnet om du valt att stanna med honom. Det måste kännas jättetungt för dig TS, men jag hoppas du gör rätt val. Stor kram

  • Anonym (min bror)

    Antingen har hon fullt upp med barn eller så har hon jordens diskussion med sin sambo.

    Vi får bara hoppas att hon läst allt som skrivits här ute.

  • Anonym (:( 2)

    Kan inte familjeliv göra något åt detta?
    Ett barns liv kan ju hänga på de. 

  • Anonym (:()

    Många som skrivit. Har inte kunnat komma online förens nu. Jag vet att det är hemskt/ låter väldigt konstigt. Detta har inte hänt över en natt eller började så fort dottern föddes, det har trappats upp suksesivt. Från att bara ha blivit irriterad/ små arg ( som vi alla föräldrar blir) till att han små puttit henne. Från nu när han började jobba heltid samtidigt som han studerar, han är aldrig ledig en dag eller helg i veckan. Han sa idag att han gråter när han tänker på det han gör, att han inte vill men bara tappar kontrollen och blir arg. Han vet att det är fel och ska sluta sa han. Jag varnade honom och sa att jag går härifrån med dottern om han försöker igen. Jag tänker inte tolerera det han gör, jag är emot sånt och vill att min dotter ska må bra. Jag vet att det låter väldigt hemskt det jag skrev. Men i verkligheten är det inte så illa som det låter, han står inte och smäller till henne flera gånger eller slår hårt som ni kanske tror. Men det spelar ingen roll ändå, det är fel. I hand kultur anses det att uppfostra barnen till bra människor. Så som det var i Sverige förr. Han har det inptänat i hjärnan och han har själv blivit"uppfostrad" så, och dem ser det inte som något hemskt. Men han gör det nu då jag har förklarat vad som kan hända och hur en människa kan må efter något sådant.

  • Anonym (:( 2)

    Men va bra ts att du gett honom tillåtelse o tillfälle att misshandla ert barn igen.
    O hur fan har du mage att komma med bortförklaringar o ursäkter???
    Det han gör är farligt o olagligt.
    Ge mig hans namn o adress så ska jag göra det du tydligen inte är mamma till att göra!!!!!!

    Är så förbannad att jag saknar ord!!!!! 

  • Indianica

    Hoppas du läser detta. Men du måste ställa ett ultimatum. Han gör ju oxå dig illa när han slår ett försvarslöst barn, så han gör två personer jävligt illa. Att han slår ett barn är inte ditt ansvar, det handlar om honom. Du ska inte behöva rycka in vid minsta lilla, eftersom han annars slår barnet. Du ska inte behöva agera polis!  Säg att han måste sluta slå, annars så måste ni separera. Att du orkar eller vill inte vara polis, du vill vara en vanlig mamma!

    Barn är jobbiga och ska vara jobbiga, men det blir lite bättre när de är runt 7-9 (ofta) sedan blir det sämre igen för barnen börjar frigöra sig. Ska han därför slå er dotter under i stort sätt hela hennes uppväxt? Det kommer inte bli bättre TS, du ser det själv. Det blir värre. Du är skyldig din dotter att beskydda henne, du är den enda hon har som kan hjälpa henne! Tids nog kanske hon kommer "skvallra" på t ex dagis, men så långt ska det inte behöva gå. Nu är jag hård, men om du stannar kvar och inte ställer ultimatum, så är du medskyldig till att din dotters psyke bryts ned dag för dag. Din dotter kommer också att lära sig att man slår sina barn och sannolikt slå sina egna framtida barn, dina barnbarn.

    Snälla, bryt mönstret nu! 1000 styrkekramar/ ett en gång i tiden slaget barn.

Svar på tråden Min man tappar tålamodet och slår våran tös :(