• Anonym (ledssen)

    Min ängel är borta

    Min fästmö sedan 14 år och mamma till två underbara döttrar dog plötsligt i sömnen 37 år ung. jag har försökt att bearbeta sorgen men kommit på mig att gråta för ingenting.
    Om jag lyssnar på all som tröstar och stöttar mig så är det helt naturligt med sorg och drar upp ALLA sorgens steg och faser, men vad hjälper det när jag saknar henne så fruktansvärt mycket.
    Jag vet att jag kommer att sakna henne länge, men det hjälper inte att höra om pappor, mammor och far/ mor föräldrar som gått bort, hur säger man det till dom, UTAN att vara okänslig, mitt hjärta är borta och med det all glädje att fortsätta leva

    vad gör jag 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-09-18 15:10
    min ängel dog för 5 veckor sedan

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-07 17:05
    fick utlåtandet från rättsmedicin. troligtsvis så dog min ängel av ett epilepsi anfall under natten, men dom kunde inte vara säkra på det.
    dom hittade inga skador eller andra sjukdomar som kunde förklara hennes död

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-23 10:28
    varför ska det vara så svårt att minnas min ängels röst, det verkar vara helt omöjligt att minnas utan att titta på filmer, och det är för tufft just nu. hittade filmer sen våran äldsta dotter var liten och vår yngsta var ca 6 mån, tog mig igenom det svåra arbetet med att föra över dom gamla videofilmerna till datorn. men har inte orkat kolla på dom sen. då var det inga problem men nu är det det. sjunker lite längre ner i förtvivlan varje dag som går

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-08-14 20:35
    Efter ett år är sorgen och saknaden otroligt stark. Hur jag ska klara fortsättningen vet jag inte. varje dag minns jag allt vi gjorde och alla saker vi börjat planera, nu känns allt så förbannat hopplöst, ser inte fram emot morgondagen. hoppas bara att saknaden mattas lite och att sorgen dämpas. orkar inte att gå runt med bomull i hjärnan längre

  • Svar på tråden Min ängel är borta
  • Anonym (ledssen)
    Anonym skrev 2012-09-25 07:18:11 följande:
    Men Gud, vad gjorde du, slog du ihjäl henne eller? Varför? Ska du erkänna? Beredd på fängelse? Ditt straff är ju egentligen att du får leva med det du gjort.
    va??
  • lightfish

    Skit i det där störda inlägget!! Tänker på dig och hoppas att di har barnen hos dig, tror du behöver dom!

  • Anonym (ledssen)

    det var nån som inte läste allt
    Men man är nästan där
    undrar om hennes släckt tror att jag skadat henne, 
    skulle jag aldrig göra, det värsta jag gjort mot henne var när jag råkade klappa henne lite för hårt på rumpan,
    men hennes epilepsi gjorde att hon föll handlöst i marken med otaliga blåmärken på armar, ben och resten av kroppen, om någon som inte visste om hennes sjukdom/symptom så henne efter ett anfall så såg dom snett på mig  jag lovar  attan vad folk dömde mig som misshandlare.   inge kul
     

  • Anonym (ledssen)

    idag är det urnsättnig för min älskade lilla ängel
     

  • MikuAndSaraLi
    Anonym (ledssen) skrev 2012-09-19 21:06:50 följande:
    min flickvän hade sedan 1,5 års ålder svår epilepsi med dagliga anfall och kramper, nu dom senaste 4 åren har hon bara haft enstaka natt anfall, jag tror med betoning på tror att hon natten mellan den 15 och 16 aug fick ett anfall som kroppen inte orkade med, den stora sorgen är att hon fått sån enorm aptit på livet dom senaste åren, och hade börjat studera på komvux för att bli bättre på sina svaga områden, hon var mer vaken och utåtriktad och började påverka folk omkring sig. den glada kvinna som hon utvecklade sig till var så underbar att dom som kom i kontakt med henne blev glada och automatiskt började älska henne. barnen hade fått en mamma som började göra saker med dom, och inte bara satt och sov för att hon var så trött.

    men det hjälper inte att gräva ner sig i sorg och saknad. barnen behöver mig här och nu och inte när jag lyckats ta mig upp ur den avgrund jag kastades ner i.



    Det är en fin take. Släpp den inte.

    Ta hand om dig och dina fina barn.

    Kramar på er.
  • Anonym (ledssen)

    nu ligger hon där i sin grav min älskade vackra lilla vita kanin

  • Anonym (ledsen)

    Jag beklagar din oerhörda sorg!
    Förstår om det inte tröstar att höra saker dina vänner säger,
    men minns att de kanske inte riktigt vet hur de ska göra.
    Det är inte lätt att trösta någon som befinner sig i sorg, eftersom det inte går att trösta.
    Vill rekommendera ett forum som hjälpt mig mycket:
    www.vimil.se
    kanske inte hjälper dig, men ibland är det skönt att finna en
    vän i sorgen..

    STOR kram från mig!

  • Anonym (ledssen)
    Anonym (ledsen) skrev 2012-10-01 00:04:13 följande:
    Jag beklagar din oerhörda sorg!
    Förstår om det inte tröstar att höra saker dina vänner säger,
    men minns att de kanske inte riktigt vet hur de ska göra.
    Det är inte lätt att trösta någon som befinner sig i sorg, eftersom det inte går att trösta.
    Vill rekommendera ett forum som hjälpt mig mycket:
    www.vimil.se
    kanske inte hjälper dig, men ibland är det skönt att finna en
    vän i sorgen..

    STOR kram från mig!
    lägg inte in några länkar tack
     
  • Batte

    Jag kan inte ens förstå hur det känns. Var bor du?

  • hernameispekka

    Jag har aldrig känt RIKTIG sorg. Så jag ska inte komma med några tips eller liknande.

    Men vet du vad? Det är okej att skrika. Det är okej att gråta. Det är okej att känna. Det är okej att skratta! Du får känna! Men du får också låta bli. Du kommer klara det här, men du får låta det gå sin gång.

    Ville bara visa att jag bryr mig och skänker styrkande tankar till dig och era barn. {#emotions_dlg.flower} 

Svar på tråden Min ängel är borta