• Anonym (ledssen)

    Min ängel är borta

    Min fästmö sedan 14 år och mamma till två underbara döttrar dog plötsligt i sömnen 37 år ung. jag har försökt att bearbeta sorgen men kommit på mig att gråta för ingenting.
    Om jag lyssnar på all som tröstar och stöttar mig så är det helt naturligt med sorg och drar upp ALLA sorgens steg och faser, men vad hjälper det när jag saknar henne så fruktansvärt mycket.
    Jag vet att jag kommer att sakna henne länge, men det hjälper inte att höra om pappor, mammor och far/ mor föräldrar som gått bort, hur säger man det till dom, UTAN att vara okänslig, mitt hjärta är borta och med det all glädje att fortsätta leva

    vad gör jag 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-09-18 15:10
    min ängel dog för 5 veckor sedan

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-07 17:05
    fick utlåtandet från rättsmedicin. troligtsvis så dog min ängel av ett epilepsi anfall under natten, men dom kunde inte vara säkra på det.
    dom hittade inga skador eller andra sjukdomar som kunde förklara hennes död

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-23 10:28
    varför ska det vara så svårt att minnas min ängels röst, det verkar vara helt omöjligt att minnas utan att titta på filmer, och det är för tufft just nu. hittade filmer sen våran äldsta dotter var liten och vår yngsta var ca 6 mån, tog mig igenom det svåra arbetet med att föra över dom gamla videofilmerna till datorn. men har inte orkat kolla på dom sen. då var det inga problem men nu är det det. sjunker lite längre ner i förtvivlan varje dag som går

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-08-14 20:35
    Efter ett år är sorgen och saknaden otroligt stark. Hur jag ska klara fortsättningen vet jag inte. varje dag minns jag allt vi gjorde och alla saker vi börjat planera, nu känns allt så förbannat hopplöst, ser inte fram emot morgondagen. hoppas bara att saknaden mattas lite och att sorgen dämpas. orkar inte att gå runt med bomull i hjärnan längre

  • Svar på tråden Min ängel är borta
  • Anonym (ledssen)
    lightfish skrev 2012-09-18 15:28:25 följande:
    Då kan jag säga att du med väldigt stor säkerhet inte hade kunnat förhindra det. Det är skitjobbigt när dom tankarna dyker upp men nej, inget du gjort hade kunnat förhindra det.
    och hur får man in det i skallen......
  • hildafrida
    Anonym (ledssen) skrev 2012-09-18 15:37:18 följande:
    och hur får man in det i skallen......

    Om du inte kan ta till dig det så ska du "älta det" Vet inte om du förstår hur jag menar. Men att upprepa tanken, skriva ner det, skrika det, säga det till någon. Som några sagt, när man har en sorg så reagerar man alla olika. Det sättet som är rätt för dig kanske inte alls passa en annan. Därför ska du göra precis det som du vill göra för stunden. Vet du inte vad du vill så lägg ingen vikt på det. låt bara tiden gå..Ta dig egenom minut för minut.

    En sak som jag dock råder dig till är att få avlastning med barnen. Ett par dagar bara, där du kan känna att du bara behöver tänka på dig och din sorg. Det är superviktigt för dig!! Ring någon vän, anhörig som kan vara med dig, ta ett par öl som får dig slappna av, som låter dig att sörja lite mer. Folk säger att man inte ska dricka när man sörjer, men för mig så var det oerhört skönt dom första veckorna att kunna dricka lite och lättare kunna gråta..

    Skrik, skratta, gapa, var tyst, skäll gör precis vad du vill! Vi är många här som låter dig bete dig precis som du vill!
     Massa kramar!   
  • Anonym (ledssen)
    hildafrida skrev 2012-09-18 15:50:49 följande:

    Om du inte kan ta till dig det så ska du "älta det" Vet inte om du förstår hur jag menar. Men att upprepa tanken, skriva ner det, skrika det, säga det till någon. Som några sagt, när man har en sorg så reagerar man alla olika. Det sättet som är rätt för dig kanske inte alls passa en annan. Därför ska du göra precis det som du vill göra för stunden. Vet du inte vad du vill så lägg ingen vikt på det. låt bara tiden gå..Ta dig egenom minut för minut.

    En sak som jag dock råder dig till är att få avlastning med barnen. Ett par dagar bara, där du kan känna att du bara behöver tänka på dig och din sorg. Det är superviktigt för dig!! Ring någon vän, anhörig som kan vara med dig, ta ett par öl som får dig slappna av, som låter dig att sörja lite mer. Folk säger att man inte ska dricka när man sörjer, men för mig så var det oerhört skönt dom första veckorna att kunna dricka lite och lättare kunna gråta..

    Skrik, skratta, gapa, var tyst, skäll gör precis vad du vill! Vi är många här som låter dig bete dig precis som du vill!
     Massa kramar!   
    mina barn bor för närvarande hos hennes föräldrar, och jag tar mig sekund för sekund framåt. alkohol dricker jag inte och skulle aldrig "ta till det" för att sörja.
  • hildafrida
    Anonym (ledssen) skrev 2012-09-18 15:57:03 följande:
    mina barn bor för närvarande hos hennes föräldrar, och jag tar mig sekund för sekund framåt. alkohol dricker jag inte och skulle aldrig "ta till det" för att sörja.

    Vad skönt att du får vara lite själv! Jag tror det är jätteviktigt! Nej och då ska du inte göra det! Alla är vi olika. Har begravningen vart ännu?

    Är du helt själv hela tiden eller har du någon runt dig?   
  • Anonym (ledssen)
    hildafrida skrev 2012-09-18 16:05:29 följande:

    Vad skönt att du får vara lite själv! Jag tror det är jätteviktigt! Nej och då ska du inte göra det! Alla är vi olika. Har begravningen vart ännu?

    Är du helt själv hela tiden eller har du någon runt dig?   
    begravningen var i förra veckan, och jag har folk runt mig
     
  • Anonym

    Jag känner med dig! Har förlorat en föräldrer alltför tidigt, men även två husdjur. Kan såklart inte jämföra husdjuren med föräldern, men sorg är sorg och vi känner alla olika!

  • Anonym
    Anonym (ledssen) skrev 2012-09-18 16:34:00 följande:
    begravningen var i förra veckan, och jag har folk runt mig
     
    Det är bra att du har folk runt dig! Det kommer att vara särskilt svårt det första året, det sk sorgeåret. Det ligger någonting i att man kallar det för det.

    Även om det så klart kommer att fortsätta göra ont även efter att ett år har passerat. Men det första året ÄR värst. Jag har själv gått igenom sorg, så jag vet vad jag talar om. Försök vara stark och håll ut, så kommer det bli lite lättare framöver. Jag tror du fixar det. Styrkekram!
  • summerhunter

    Ja, det enda jag kan säga är att jag beklagar förlusten av din fru, och jag hoppas att du lär dig leva och hantera sorgen och saknaden.

    Min farmor sa på farfars begravning (gifta 60+) att han fattades henne. Och är det en ung människa så är det mycket mer tragiskt.

    Och alla de dom jämför sorgen efter barn, makor/makar etc med förlusten av djur.... Strunta i dem!

  • Anonym

    Beklagar verkligen, och jag blir arg på de som jämför med husdjur!

    Skönt att du får vara lite själv nu, det kan nog behövas.

    Du har ABSOLUT INTE någon skuld i hennes död. Hur i hela friden skulle du kunna ha det? Det finns inte, är helt omöjligt, så länge du inte fysiskt skadade henne innan (och det utgår jag ifrån att du inte gjorde).

    Jag antar att hon fick någon form av hjärtrytmrubbning (ingen kan förhindra), propp i lungan (ingen kan förhindra) eller hjärnblödning (ingen kan förhindra).

    Det finns alltså inte på kartan att du på något sätt skulle kunna vara skyldig eller ha kunnat påverka.

  • Anonym (ledssen)
    Anonym skrev 2012-09-18 19:26:58 följande:
    Beklagar verkligen, och jag blir arg på de som jämför med husdjur!

    Skönt att du får vara lite själv nu, det kan nog behövas.

    Du har ABSOLUT INTE någon skuld i hennes död. Hur i hela friden skulle du kunna ha det? Det finns inte, är helt omöjligt, så länge du inte fysiskt skadade henne innan (och det utgår jag ifrån att du inte gjorde).

    Jag antar att hon fick någon form av hjärtrytmrubbning (ingen kan förhindra), propp i lungan (ingen kan förhindra) eller hjärnblödning (ingen kan förhindra).

    Det finns alltså inte på kartan att du på något sätt skulle kunna vara skyldig eller ha kunnat påverka.
    om jag visste varför min ängel gick bort så hade saker kanske varit lite enklare, men har inte fått svar på vad som gick fel den natten
Svar på tråden Min ängel är borta