• Anonym (ledssen)

    Min ängel är borta

    Min fästmö sedan 14 år och mamma till två underbara döttrar dog plötsligt i sömnen 37 år ung. jag har försökt att bearbeta sorgen men kommit på mig att gråta för ingenting.
    Om jag lyssnar på all som tröstar och stöttar mig så är det helt naturligt med sorg och drar upp ALLA sorgens steg och faser, men vad hjälper det när jag saknar henne så fruktansvärt mycket.
    Jag vet att jag kommer att sakna henne länge, men det hjälper inte att höra om pappor, mammor och far/ mor föräldrar som gått bort, hur säger man det till dom, UTAN att vara okänslig, mitt hjärta är borta och med det all glädje att fortsätta leva

    vad gör jag 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-09-18 15:10
    min ängel dog för 5 veckor sedan

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-07 17:05
    fick utlåtandet från rättsmedicin. troligtsvis så dog min ängel av ett epilepsi anfall under natten, men dom kunde inte vara säkra på det.
    dom hittade inga skador eller andra sjukdomar som kunde förklara hennes död

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-23 10:28
    varför ska det vara så svårt att minnas min ängels röst, det verkar vara helt omöjligt att minnas utan att titta på filmer, och det är för tufft just nu. hittade filmer sen våran äldsta dotter var liten och vår yngsta var ca 6 mån, tog mig igenom det svåra arbetet med att föra över dom gamla videofilmerna till datorn. men har inte orkat kolla på dom sen. då var det inga problem men nu är det det. sjunker lite längre ner i förtvivlan varje dag som går

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-08-14 20:35
    Efter ett år är sorgen och saknaden otroligt stark. Hur jag ska klara fortsättningen vet jag inte. varje dag minns jag allt vi gjorde och alla saker vi börjat planera, nu känns allt så förbannat hopplöst, ser inte fram emot morgondagen. hoppas bara att saknaden mattas lite och att sorgen dämpas. orkar inte att gå runt med bomull i hjärnan längre

  • Svar på tråden Min ängel är borta
  • Anonym (ledssen)
    hernameispekka skrev 2012-10-02 01:46:05 följande:
    Jag har aldrig känt RIKTIG sorg. Så jag ska inte komma med några tips eller liknande.

    Men vet du vad? Det är okej att skrika. Det är okej att gråta. Det är okej att känna. Det är okej att skratta! Du får känna! Men du får också låta bli. Du kommer klara det här, men du får låta det gå sin gång.

    Ville bara visa att jag bryr mig och skänker styrkande tankar till dig och era barn. {#emotions_dlg.flower} 
    tack för dom värmande orden
  • Anonym

    Vad dog hon av? :(
    (har bara läst första inlägget i princip, förlåt)

    Jag tror du skulle kunna må bra av nån slags grupp-terapi, möta andra som har förlorat sin älskade partner.

  • Anonym (ledssen)
    Anonym skrev 2012-10-04 03:03:13 följande:
    Vad dog hon av? :(
    (har bara läst första inlägget i princip, förlåt)

    Jag tror du skulle kunna må bra av nån slags grupp-terapi, möta andra som har förlorat sin älskade partner.
    läs resten så ser du vad jag skrivit mer om henne
    men vi vet inte vad hon dog av. har fortfarande inte fått slutrapporten av obduktionen. men jag TROR att hennes hjärta bara stannade  
  • Anonym (ledssen)

    tack för alla värmande ord och styrkekramar, dom värmer och stärker mig när längtan efter min älskade är som värst. det som jag saknar mest just nu är att inte kunna krama henne eller att kyssa henne. inte för att hon gillade att kyssa mig, (rökare) när jag smakade rök, men hon älskade att gosa i badet.........

  • Anonym (hemskt)

    Varma kramar TS, sorgen försvinner aldrig men den blir lättare att bära med tiden.

  • Anonym (ledssen)

    nu har det gått över två månader sedan min ängel gick bort. saknaden är enorm, jag vet inte hur jag ska orka fortsätta utan henne. det som drivit mig att ta ett steg i taget framåt har varit mina underbara döttrar, men jag vet inte om det är tillräcklig motivation i längden. känner att saknaden äter upp mig sakta men säkert, sitter och tänker på allt vi gjorde och sa, minns allt tok och dom fåtal bråk vi hade. satt och grät till hennes favoritmusik vilket är illa eftersom hon var hårdrockare i själ och hjärta, och det är ju ingen musik som är känslosam på det sättet. men tårarna kommer när man minst anar det.

  • Anonym (ledssen)

    tre månader och det är fortfarande ekande tomt, inte bara i lägenheten utan i min hjärna. sitter och läser roliga historier på Fb, följer meekatt´s bravader, skrattar och försöker komma på VARFÖR jag skrattar. det är tungt och segt att ens göra det som måste göras....... leva. har försökt att komma på hur man gör men förgäves. orkar inte så mycket mer nu. hoppas julen blir bra för barnen. hoppas att saker och ting förändras för dom. hoppas, hoppas, hoppas. hoppet gör henne inte levande igen
    saknar henne så fruktansvärt att det enda som finns är en förlamande sorg i hjärtat. utåt ser jag glad ut men inuti är jag lika död som hon

  • Freja03

    Har precis last alla inlagg. Jag har sjalv inte tappat nagon sa nara men kom ihag vad andra har skrivit i traden, det  varsta tar ett ar. Att du fortfarande inte mar bra efter 3 manader ar helt ok. Har du pratat med nagon professionell an? Hur mar dottrarna?  

  • Anonym (ledssen)
    Freja03 skrev 2012-11-07 09:01:19 följande:
    Har precis last alla inlagg. Jag har sjalv inte tappat nagon sa nara men kom ihag vad andra har skrivit i traden, det  varsta tar ett ar. Att du fortfarande inte mar bra efter 3 manader ar helt ok. Har du pratat med nagon professionell an? Hur mar dottrarna?  
    tjejerna tar det ganska hårt fortfarande. dom gör som dom brukar, leker och stojar men tar sig tid till att sörja på deras vis, den älsta gråter en liten skvätt innan leken tar över, den yngsta blir sur och arg för att mamma inte är där. men inget är en längre tid och leken vinner över sorgen
Svar på tråden Min ängel är borta