Callimero - så härligt m bra kub-resultat!
Och hoppfull - kan bara instämma i fullkomlig frånvaro av symptom. Ska säga att jag fortfarande inte känner ett skvatt. Precis som med så mycket annat så är allt normalt: mycket symptom, inga alls... Förstår så väl att det känns nojigt inför hemmatest. Håller alla tummar.
Och god jul allihop!
Apropå det här med att berätta eller inte: vi har varit öppna mot den närmsta familjen o vännerna, men också sagt till dem att vara varsamma med informationen eftersom vi själva vill berätta för vår dotter när det blir dags. Och sanningen att säga så tror jag att en hel del av dem på något vis har glömt ÄD-biten redan. Det är ju en så komplex resa som vi gjort, men för de som stått bredvid är det svårt att förstå - oavsett hur förstående de är. Om ni förstår hur jag menar..? 
Vid vårt första ÄD-försök så berättade jag för chefen o den allra närmsta kollegan. Mest för att jag ville ha någon som kunde backa upp om det blev alltför jobbigt. Den här gången, med syskonförsök, så har jag inte sagt något. Nu kände jag bara "det är ju f-n ingen annan som berättar så här tidigt, så varför ska jag?"
Nämen åh, hoppfull! Så underbart roligt!! Vilken härlig avslutning på året 
De största grattiskramar!!
Callimero - jag tror att det är precis så det är, det bleknar med tiden. För mig o min man finns det ett litet vemod kvar, blandat med den fullkomliga glädjen. Men jag tror mer att det är vemod över allt vi varit med om. Det är absolut inget som förtar lyckan, utan kanske bara ger den en lite annan färgton.
Åh, vad härligt med goda nyheter från både ypke och callimero! Grattis!!
Myran: apgar görs direkt efter förlossningen. De kollar bl.a. hudfärg (alltså, normal eller inte), rörlighet mm. Har för mig att det är en tregradig skala. Vår tjej fick 2 på just hudfärg eftersom hon var lite medtagen. De kollar direkt efter förlossningen o sedan igen efter 10 min om jag minns rätt. Fick du inte med några papper från bb? Ett av dem är en kopia på själva förlossningsrapporten, där det står längd, vikt, apgar etc. Kommer inte ihåg att huvudomfång var med, men antagligen.
Och så blev allt bara tomt. Var hos gyn idag, men tyvärr syntes inga hjärtslag. Embryot var också mindre än det borde vara nu i v 9, så det verkar som om det slutat utvecklas någon gång i förra veckan. Ska ta hcg idag och igen nästa vecka innan återbesök, men vi räknar med att det bara blir bekräftelse på att det inte blir något den här gången.
Tack för ert stöd. Just nu känns det helt overkligt. Ska jag gå omkring en hel vecka med vetskapen att det finns något som hade kunnat bli en någon därinne? Och vad händer sedan? Sluta medicinering o bara vänta?
Kan inte låta bli att undra vad jag gjorde den dagen det tog slut.
Callimero, vi har ett embryo kvar. Nu odlat till 5-dagars. Det blir sista chansen.
Åh, vad ni är bra.
Mariposa - vår dotter är en sådan fantastisk källa till glädje. Får bara dåligt samvete för att jag nu inte kan hitta den där glada och tålmodiga mamman som jag (oftast;) brukar kunna locka fram.
Frk Röd - tack. Jag kan på ngt vis fatta vitsen med en vecka emellan. Inte minst för att se en utveckling (eller brist på) i hcg-värdet. Och min gyn är toppen. Så engagerad och bra. Så jag har förtroende för hennes rekommendation. Men det känns skit ändå.
I vårt fall har det aldrig varit tal om annat än 3-dagars. Nu vid den sista FET så fick de tina upp de två sista embryona (frusna i par), och sedan låta den sista utvecklas ytterligare innan den frystes på nytt. Därför är den 5-dagars.
Låter intressant (och lite komplicerat) med dubbel transfer. Finns det några särskilda anledningar till att de rekommenderar den metoden?
Tack igen för att ni är så fina. Skulle egentligen jobba hemma idag men får inget gjort. Ska göra ett sista ryck nu.
Frk röd - då hoppas vi att helgarderingen ger riktigt bra resultat! När ska du åka ner?
Fick svar från IVI ikväll o de räknar med att vi inte kan försöka på nytt förrän efter 2-3 vanliga menscykler. Känns som en evighet! Gissar att de vill vara säkra på att allt är läkt o normalt..? Ni som varit med om det här - har ni fått vänta så här länge innan nytt försök?
Tack myran! Ska höra om det inte går att snabba på. Under förutsättning att allt går bra i nästa steg, såklart...
Hoppfull - vad jobbigt! Och vet så väl att det inte är någon riktig tröst att det är vanligt...men det är det ju. Och blödningar behöver ju inte betyda något! Kanske bara ett blodkärl som brustit? Färskt blod eller brunt?
Jag har tyvärr aldrig haft crinone, så vet inte hur det funkar m extra dos där. Progesteronvaggisar är ju bara att öka på med en extra. Gissar att det är samma m crinone att man vill ha ett jämnt intag, så att man fördelar dem över dygnet? Hoppas att någon av de andra har lite mer erfarenhet av just crinone.
Och framför allt - hoppas att det lugnar ner sig m blödning. Förstår att det känns långt till tisdag o onsdag. Stor kram!