Hej alla fina tjejer,
Callimero - stort, stort grattis!! Så himla skönt. Det är ytterligare en milstolpe på vägen som är avklarad 
Vi kom hem från Valencia i torsdags. Allt gick fint med insättningen (det värsta för min del är att jag verkar helt oförmögen att bedöma hur mycket vatten jag ska dricka för att få en full urinblåsa, så det enda jag kunde tänka på under tiden var "när får jag kissa?" och "vad händer om jag kissar på mig?" I dag fick jag också goda nyheter - det sista embryot har klarat sig. Eftersom de fryser dem i par så tinades båda upp innan det ena sattes in. Det andra fick därefter vänta ett par dagar för att säkerställa att det utvecklades ok innan det frystes ner igen. Och det gick bra, så nu har vi en 5-dagars som väntar. OM det här blir minus så finns det en sista chans. Känns så skönt!!
Har också pratat med min BVC-sköterskesvägerska om hur de hanterar information om ÄD. Så här säger hon: det är garanterat olika i olika landsting, men det här gäller i Stockholm, där hon jobbar.
1. De får en rapport från förlossningen efter födseln där det finns lite basinformation om barnet, typ längd, vikt, apgar (bedömning av andning, hudfärg etc). Ibland finns också info om det är en IVF-graviditet och ibland står det även ÄD-graviditet. Men detta är inte konsekvent, så min svägerska är av uppfattningen att det varierar beroende på vilka rutiner man har på förlossningsavdelningen.
2. Vid första hembesöket (= någon gång första veckan), så frågar BVC-sköterskan hur graviditeten har varit. Då berättar många att det varit tex IVF / ÄD.
Den här informationen är inte alls obligatorisk att ge till BVC-sköterskan, men för dem handlar det såklart om att veta allt som kan vara relevant för att hjälpa till att ge det stöd som behövs för just det här barnet. Genetiska sjukdomar är tex en sådan sak. Nu vet ju de flesta av oss att donatorn inte bär på några sjukdomar, men det kan ju vara tvärtom, att man själv bär på något som då barnet med andra ord inte har anlag för. Som min kloka svägerska resonerar så handlar det också om att kunna stötta mamman efter förlossning och graviditet, och har man som vi varit med om en lång resa innan barnet fötts så finns det kanske en hel del känslor att bearbeta.
3. När det blir dags för överlämning från BVC till skola så finns det inget delat journalsystem mellan de två delarna, så på BVC gör man ett utdrag ur sitt journalsystem och förmedlar till skolsköterska/skolläkare. I detta utdrag så finns ingen info om ev IVF / ÄD med (om nu BVC fått den infon, via förlossning eller föräldrarna...), utan det handlar om tillväxt och utveckling. Men när 6-årsverksamheten börjar så får föräldrarna träffa skolsköterskan, och även här kan informationen vara relevant med tanke på ev genetiska sjukdomar. Men det avgör man alltså helt och hållet själv. Det är också så att man som förälder måste ge sitt godkännande till att BVC skickar sin rapport till skolan - om man inte vill att någon information om barnet förmedlas vidare så kan man alltså förhindra det helt och hållet. Även om man kan gissa att en skolsköterska då börjar dra öronen åt sig...
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det antingen kan vara så att BVC redan vet, om det är så att man på förlossningen skrivit in infon i rapporten, eller så berättar man själv - eller så får BVC ingen info alls. Jag skulle tro att man kan meddela förlossningen att man inte vill ha någon info om ÄD inskriven i rapporten, om man är obekväm med detta. Den här rapporten hette något, kommer inte exakt ihåg vad, men typ "FV 2".
Jag tycker själv att det här var superbra info att få, och är verkligen tacksam över att ha en så fin svägerska som kan svara på en lite känslig fråga. Det finns ju inget enkelt svar att ge på frågan om man ska berätta, för vilka och på vilket sätt - jag skulle tro tro att vi, var och en av oss, får hitta det svaret. Vi är övertygade om vikten av att vara öppna så långt som möjligt där det är vettigt. Helt enkelt för att det här är en del av vår dotters historia. Men - jag har själv svårt att se att det skulle vara relevant info för skolan att få, så spontant ser jag ingen anledning att berätta där.
Avslutningsvis så sa svägerskan en klok sak: under de snart 11 år som hon jobbat på BVC så har hon märkt hur synen på både IVF o ÄD/spermadonation förändrats. Det är en allt mindre dramatisk information, utan mer en del av just det barnets berättelse. Information som kan vara bra att ha för att hjälpa både barn och förälder, helt enkelt.
Lycklig den som får min fina svägerska som BVC-sköterska!
Sorry för det evighetslånga inlägget!
