Hej, lugnt här i tråden nu...
Jag har kollat m sjukhuset om väntetid för hysto o det kommer nog att bli början av december. Känns evighetslångt fram till dess. Man skulle kunna tänka så här att det är bra med en liten paus. Vad gör ett par månader i det stora hela? Man skulle kunna tänka att det också är bra för att fina mannen hinner fundera lite i lugn och ro.
Men man lyckas inte så bra. Jaja.
Kramar till er alla.
Hej tjejer!
Så härligt att höra av er. Förstår helt känslan av att undra om man någonsin kommer att nå fram. Det finns inga enkla svar som får den känslan att försvinna. Jag tror att det bästa man kan göra är att ha tålamod med sig själv och försöka känna efter vilka positiva saker som man kanske kan göra lite extra av. Oavsett om det är att tacka nej till något för att stanna hemma o slicka sina sår, eller att gå ut o ta ett glas vin med en kompis, eller att springa en runda i skogen - för min del har det nog alltid varit en kombination av alla tre. Och en mörk och hopplös dag försöka säga till sig själv (eller be partner/god vän göra det): "så här är det just idag. I morgon kommer det att vara bättre".
Även här är nästa steg en undersökning. Hysteroskopi någon gång slutet av månaden, har inte fått kallelse ännu men pratade med KK tidigare i veckan. I övrigt totalt stiltje på ev nya försök. Biter mig i tungan för att inte pressa min man, utan försöker att bara vänta och låta tiden göra jobbet.
Kramar.
Hemma igen efter avklarad hysteroskopi idag. Känner mig lite förvirrad o deppig eftersom min gyn såg en polyp, men på KK kunde de inte hitta något. Annat än ett litet "förstadie" till polyp vid ena äggledaren, som togs bort. I övrigt såg allt bra ut. Vilket ju är bra. Men min mens som under så många år varit regelbunden och med en lång menscykel verkar nu blivit helt kajko. Senaste mensen kom på dag 20, vilket är helt tokigt tidigt.
Läste att polyp kan ge blödningsrubbning o tänkte att det kanske är anledningen. Men det är det alltså inte. Så det som återstår som förklaring är att äggstockarna helt gett upp o att klimakteriet närmar sig m stormsteg. Visserligen har jag varit medveten om att det skulle hända tidigare för mig (prematur ovarialsvikt blev konstaterat vid vår första kontakt med RMC för fyra år sedan), men eftersom både ÄL och mens funkat bra hela tiden så har det känts långt borta.
Min fina man är nog tyvärr rätt övertygad om att han inte vill försöka m ÄD igen, så det mikroskopiska hoppet om att lyckas på egen hand har varit mitt halmstrå. Nu känns det som om kroppen helt sviker mig. Jag har varit proffs på att anpassa mig till situationen o justerat mina drömmar under årens lopp, men nu vete fan vad jag ska göra. En oändlig tacksamhet över att jag fått uppleva en graviditet och att vi har en ljuvlig 2-åring som är full av livsglädje - men jag hade så gärna velat ge henne ett syskon, och fått uppleva alltihop igen. Jag är inte klar! 
NinaCamilla - du har gjort hysto nu också, hur såg det ut för dig?
FrkRöd - det var slutet av november för dig med, eller hur?
NinaCamilla - det låter verkligen som storstädning...skönt att veta att allt är ok nu ett tag!
FrkRöd - hoppas att allt går bra på torsdag! Men om du har en konstaterad polyp så borde väl den tas bort inför en ny transfer, eller?
Nja, jag tror inte det är aktuellt att göra det här på helt egen hand. Jag värdesätter relationen så mycket och är så tacksam över att min man varit med mig under resan, så jag vill inte göra något som riskerar "oss".
Ska till min gyn i nästa vecka o resonera lite om varför min menscykel blivit helt knäpp - kanske hon kan se ngt som kan förklara eller åtminstone lugna ner mig vad gäller klimakteriehotet.
Kramar.
Hej tjejer!
Länge sedan vi hade någon aktivitet här i tråden. Hoppas att ni alla mår bra!
Kan uppdatera ang mig själv att vi nu äntligen är på g med nya försök. Min fina man kände till slut att det blev omöjligt att säga nej, och efter mycket vånda över att gå vidare med något som han egentligen inte vill så känner jag mig nu trygg med att det här är rätt.
Vi kommer att byta klinik till Arleta i Tjeckien. Har hört mkt gott om dem och skillnaden i pris o tid (mycket enklare att ta sig dit) gör att det känns bra. Har första konsultation i slutet av april, så efter det får vi se.
Många stora kramar till er alla!
Hej längtar, vad roligt att du snart är igång igen.
Jag är också snart på gång. Har haft telefonkontakt med Penny på Serum idag och hon vill att jag ska komma till Aten på aquascan nu på lördag och åka ner igen nästa lördag (påskafton) för transfer. Jag var helt oförberedd och känner att det går för snabbt. Jag vill planera och förbereda mig både fysiskt och mentalt och inte kastas in i något. De hade en kvinnlig donator som passade mig som kunde plockas på ägg på måndag, så det ska de göra. Sen får de befrukta och frysa ner embryona tills jag är redo. Jag hoppas att det ska passa så jag kan åka till Aten för transfer första veckan i maj.
Frk röd - härligt att du är på g!
Ja du, emellanåt har jag känt mig som om jag jobbar på labb, med alla grejer som ska blandas. Usch, ser inte fram emot det när det är dags...Nu har jag med åren blivit trygg med att det inte behöver bli 110% perfekt - då skulle vi aldrig fått göra det själva. I början var jag så sjukt nojig över att göra fel så jag bröt ihop flera gånger pga allt som skulle blandas o bytas sprutor o knackas bort luftbubblor osv...
Tror också att den lilla bulan är helt normal reaktion - jag har haft så flera gånger.
Är du aktiv i ngn annan ÄD-tråd också? Kan tipsa om en "för oss som planerar ÄD vintern 2014" typ. Många kloka o erfarna kvinnor o på senaste tiden flera plus!
Vi som planerar äggdonation hösten/vintern 2014-2015
Så! 
Nu är jag igång igen!! Börjar med alla mediciner (förutom progesteron) idag. Ska kolla slemhinnans tjocklek om en vecka och sen blir det förhoppningsvis transfer i början på maj.
Hej!
Visst ja, du ska ju prova IL-dropp nu! Man läser så mycket om att det kan hjälpa (och hur som helst inte är skadligt). Blir intressant att höra hur de resonerar på Arleta ang både det och övrigt upplägg. Var det ngt som de rekommenderade m automatik på Serum eller beror de på att de tycker att det vore bra just med din historik etc?
Jag vet faktiskt inte när vi kan köra igång. Om allt ser bra ut o fina mannen inte backar ur (man vet aldrig...), o det finns matchande donator så borde vi kunna starta redan på nästa cykel kan jag tycka. Någon gång i maj, då.
I väntan på att vi skulle komma till det här läget så har jag kört tre pergotime-kurer. Har fortfarande ÄL o mens så gyn tyckte att det var värt att prova. Var där igår o såg en fin äggblåsa. Oddsen att det är något att ha känns ju helt obefintliga, men vad fan...inget att förlora. Mailade lite m Arleta om det och de ser inte att det skulle påverka negativt på ngt vis. Hoppas att det stämmer. Blev plötsligt nojig över att pergo för en del ger tunn slemhinna, och det vill man ju INTE ha i det här läget...
Åh, så spännande!! 12 ägg är ju superbra - det känns som goda odds att få lite till frysen också! Håller tummarna redan nu Hur många sätter ni tbaks?
Jag har börjat m p-piller idag som första steg. Ska få besked om donator i början av nästa vecka. Min man blev stressad nu när jag satte igång, han är fortfarande inte helt övertygad så nu känns det lite tufft. Skulle jag ha väntat en cykel till? Känner bara att det är bättre att vara beredd att sätta igång på riktigt än att ha den långa startsträckan kvar...
Snart redo för att åka till flygplatsen för vidare resa till Aten. Just nu känns det jättepirrigt men jag vet att jag kommer klara det här bra:) Igår fick jag rapport från Penny på Serum att det fanns 8 embryon som var fina och såg ut att utvecklas bra. Hoppas det håller i sig så! Håll alla tummar ni kan för att det nu ska bli tredje gången gillt!
Stora lyckatill-kramar!!
Vet inte om nån följer denna tråd längre men postar ändå detta.
Efter 4,5 års kämpande med massor av misslyckanden och minus på graviditetstest så har nu det hänt som jag nästan börjat tvivla på kunde hända. I morse fick jag ett STARKT PLUS på graviditetstestet. Jag är sååå tacksam för att jag äntligen får uppleva detta.
Så fantastiskt roligt!! De allra största grattiskramar till er! Nu börjar nästa resa Många, många kramar!
Hej! Jajamen Knaprar nu östrogen, ska kolla slemhinna på måndag o sedan bär d förhoppningsvis av veckan därpå (beräknad ET runt 20/7). Skönt m semester under tiden, så jag slipper extramecket m att hitta på ursäkter för att vara borta...
Hur mår du? Vilken vecka är du i nu? Första tre månaderna är väl snart över, eller..?
Kram!
Skönt att du ändå mår relativt bra! Man vet ju aldrig hur kroppen reagerar på en graviditet. Hoppas att du får slippa alltför många ytterligare krämpor o kan njuta lite också
Håller tummarna för finfint kub nästa vecka då! Ja, egentligen lär det ju m största sannolikhet vara kalasbra värden, men alltid skönt att få en bekräftelse på att lilla pyret mår bra!
Kram!
Hej!
Så skönt att allt såg bra ut. Man är ju tacksam för varje bekräftelse på positiv utveckling när resan varit så lång. En milstolpe i taget
Jag känner inte av något annat än det jäkla progesteronet, skulle jag tro. Lite ömma bröst o lite känningar i livmodern. Testdag på ons hos gyn, men får nog inte svar förrän tors. Jag brukar låta bli att tjuvtesta hemma så ska försöka köra på den linjen även nu. Kanske inte så dumt att semestern är slut idag så att jag har lite jobb att dyka ner i, ha ha..