• längtar74

    Äggdonation i Spanien: erfarenheter?

    Hoppfull - tack!

    Callimero - skönt att allt såg bra ut m lillbönan! Nu ska bara storbönan ta det lugnt så kommer nog blodtrycket att lugna sig också Det ska man verkligen ta på allvar. Förstår att det måste känts bisarrt m både bm-besök o berätta för chef. Milstolpar på vägen! Vilken vecka är du i nu?

  • längtar74

    Machmu, så trist att höra att det inte funkade! Men även för oss var det så att första försöket (med två) blev negativt. Jag vet inte, men på ngt vis kändes det inför försök nr 2 som om "nu vet kroppen vad det här handlar om, så nu är inte allt lika nytt".

    Skönt att höra att ni redan tänker på bästa försök - helt rätt! Det är ju supermånga här på fl som tagit stödmediciner o lyckats. Jag har inte gjort något annat än precis det som ordinerats. Jo, de ändrade i medicineringen från första försöket till andra. Istället för en depotspruta så fick jag ta Cetrotide. O andra FET blev ju vår dotter. Nu inför syskonförsök så ville de först att jag skulle ta depotsprutan igen, men jag tyckte att vi skulle köra på samma protokoll som inför plusset.

    Jag tror att det är mycket som är i huvudet inför allt det här - och det är nog inte helt fel att försöka köra på den metod som man själv känner sig trygg med. O den tryggheten inkluderar också kontaktpersonen. Håller helt med - kolla om du kan byta! Vem har du haft? Vår kontaktperson är Marina, o hon har varit toppen! Ringde till o med upp o gratulerade o informerade om fortsättningen när jag mailat om resultatet.

    Många stora kramar. Låt det här landa lite o fundera på hur ni själva vill ta er an nästa försök.

  • längtar74

    Längtan, jag blir så förbannad när jag läser vad du fått höra! Visst, ingen menar nog något illa (förutsätter jag!), men från det till att häva ur sig frågan om det kommer att kännas som ditt barn??

    Jag våndades länge inför övergången från ivf till ÄD. Jag var ärligt talat mer bekväm m tanken på adoption än ÄD, kändes på ngt vis som om vi blev mer i samma sits då. Men från den dagen du får ett plus, för varje ultraljud eller blodprov, varje gång du hör hjärtslagen och känner barnet röra sig därinne så växer känslan: jag ska bli mamma! Det är mitt barn! Och när det barnet sedan ligger på ditt bröst så finns inget tvivel i världen. Det lilla pyret o du har en resa tillsammans och ett band som ingen kan bryta. Framför allt ingen idiot som jag hoppas inte är en nära vän.

    Skulle kunna göra minst en lika lång utläggning om hur det här känns som ditt inlägg, men nu väntar middag Säg till om du har några frågor - vi finns här för varandra.

    Många stora kramar!!

  • längtar74

    Hoppfull - lycka till! Håller tummarna!!

    Machmu - vi hade också Hera första gången. Hon är faktiskt den enda koordinatorn vi träffat (vid första konsultationen), tyckte att hon var bra men inte världssnabbast på mail.

    Man får verkligen vara envis som bara den o inte ge sig förrän man fått svar på sina frågor...trist men sant.

  • längtar74

    Åh, Pippi - vad härligt att allt såg bra ut! En liten prins! Grattis!!

    Callimero - kan bara instämma i både din vånda o alla andras svar. Även vi gjorde kub (vår donator var 27, så lite äldre men ändå betydligt under gränsen), min BM tvekade inte även om det var ÄD.

    Det svåra med allt sådant här är ju att man får information som man kanske inte riktigt är förberedd på att kunna hantera, men det går ju samtidigt inte att reda ut alla om och kanske - man får ta ett steg i taget o lita på klokskapen hos läkarna och sin egen känsla.

    Avdelningen nojor: tog nytt hcg o gjorde första vul igår (så himla tidigt - men hinnsäck på 6 mm syntes). Hcg hade gått upp, men jag tyckte att det verkade som en dålig stegring, jämfört m förra gången. Det konstanta googlandet ledde till att jag hittade en hcg calculator där man kan se fördubblingstakten. Och den var precis densamma som sist - så nu känner jag mig försiktigt optimistisk, eller iaf lite mindre nojig!

  • längtar74

    Millanese - välkommen! Jag vet inte heller något om den kliniken, tyvärr.

    Callimero - så skönt att läsa om hur bra du blivit omhändertagen!

    Fick besked från IVI att de vill ha nytt vul (för fosterljud) i nästa vecka. Så torsdag är dagen. Tänk om man skulle få gå på julledighet med vetskapen att det faktiskt finns ett litet hjärta som pickar därinne.

    Ha en riktigt fin luciamorgon allihop!

  • längtar74

    Var på stan idag för att handla julklappar o kände att något sipprade ur mig. Trodde det var progesteronet o var mest irriterad över att jag glömt sätta i trosskydd. När vi sedan ätit lunch o jag gick på toa så var det blod. :( Inte lite, men inte jättemycket heller. En liten klump också.

    Jag vet, jag vet att det är vanligt. Hade blödningar förra gången också, men det här känns som mer. Har stoppat in en extra vaggis. Mer än så kan jag inte göra. Och såklart, igår kväll hade vi för första gången sex sedan insättningen. Har inte vågat tidigare. Tycker bara att det borde kommit en blödning tidigare om det hade med det att göra.

    Blä.

  • längtar74

    Tack för pepp, alla! Har inte blivit ngn mer blödning, så jag hoppas innerligt att det var en engångsgrej. Känns nervöst inför vul på torsdag. Dagarna går så oändligt långsamt...

    Hoppfull - håller alla tummar för att de två hänger kvar och ger er en riktigt fin avslutning på året. Kanske bra med julstök o annat i väntan på test - då finns det ju gott om saker att göra för att få tiden att gå o tänka på annat.

  • längtar74

    Vi har sett ett hjärta!! En lång, tyst evighet innan världens finaste gyn sa: där är det!

    Ett steg på vägen. Så tacksam.

    Kramar till er alla!

    Längtan - mitten av januari är ju bara massa julmys o nyårskalas bort!

  • längtar74

    Åh, myran - så underbart!! Nu är de här Och livet blir med ens något annat. Stora kramar!

Svar på tråden Äggdonation i Spanien: erfarenheter?