Debattartikel i Aftonbladet: Ska barn med Downs syndrom inte få finnas längre

trevlig tjej.

vissa vill inte ha barn med ds pga sina egna skäl. sen kommar ju alltid fördömande virrpannor och börjar vråla saker om värde och annan skit som inte alls hör till saken.
det är väl så när man själv anser sig lägre värderad, då äntar man att andra också tänker så.

 

Att screena för ds och välja att göra abort i ett sådant fall är inte att välja egenskaper hos sina barn. Att välja egenskaper är att se till att barnet är lugnt, snällt, gillar matematik eller något sådant.

Jag är övertygad om att de flesta människor, och även då många med ds, skulle välja att inte ha dessa kromosomfel eller funktionshinder. Det kanske inte är något man förstår om man själv inte har några funktionshinder. Speciellt inte om man är förälder till ett barn med funktionshinder verkar det vara väldigt svårt att förstå.

tycker du att det är ok att välja abort för att fostret har ds?

det är inte åsikterna som är trams, utan att du antyder att de som förespråkar fosterdiagnostik skulle ha något emot personer med funktionshinder, när det i själva verket handlar om att förespråka att människor ska slippa födas med skador om det kan undvikas

Tvärtom är det en jätteviktig aspekt i den här frågan. Man gör det för enkelt för sig att helt strunta i den.

Jag vet inte.
Är det okej att välja abort för att fostret är en flicka och inte en pojke?
Troligen kommer att få diabetes?
Ha droppfot?
Vara homosexuell?
Var drar vi gränsen för vad som är ett värdigt liv? Bör vi ens ställas inför dessa val?

ja på samtliga frågor (det är även okej att inte välja abort vid samtliga tillstånd)

Det är inte en fråga om att bedöma vad som är ett "värdigt liv" utan en fråga om vad man är beredd att göra för att förhindra att barnet ska födas med skador

 

Jag önskar att mina barn är friska, rika och lyckliga. Det betyder inte att jag tycker att sjuka, fattiga eller olyckliga är mindre värda.

Ett liv är ett liv och har alltid ett värde. Vad jag förstår av diskussionen hittills är de flesta överens om det.

Vad jag är emot är alla typer av inskränkningar i aborträtten, oavsett skäl, för vips är aborträtten naggad i kanterna och kvinnor blir tvingade att tex uppge skälet till aborten.

Om inte jag är ute och cyklar helt, vilket jag inte tror så får man redan idag efter ett moderkaksprov/fostervattensprov veta barnets könskromosomer om man önskar (vissa kanske inte vill veta). Så jag är rätt övertygad om att det redan idag sker aborter efter moderkaksprov för att fostret har "fel" kön (det kan ju lika gärna vara pojkbarn som inte önskas av någon. Jag tycker att det är tråkigt. Men det är ju fortfarande kvinnan som är gravid som bestämmer om hon vill göra abort eller inte och före utgången av vecka 18? får man besluta själv.

Idag gör man ju inte heller screening av foster för multifaktoriella sjukdomar (t.ex. diabetes), utan det är ju tillstånd/sjukdomar som har en direkt koppling mellan genotyp och sjukdom/syndrom/defekt och det tycker i alla fall jag är bra.

Att man inom överskådlig framtid skulle kunna screena för sexuelläggning är väl knappast troligt.

Personligen kan jag tycka att det kanske vore på sin plats med någon form av genetisk väglening till blivande föräldrar om man nu ska erbjuda alla fosterdiagnostik, kan tänka mig att informationen som lämnas inför testen kanske inte alltid är den bästa och det är ju tråkigt. Man ska ju få korrekt information om vad man har möjlighet att testa för och vilket svar man får.