cruz skrev 2012-03-28 15:13:40 följande:
Men var i tråden står det att man inte ser människor med DS som människor? Jag är för fosterdiagnostik men det betyder inte att jag inte ser människor med DS som något annat än människor. Människor som jag vill ska synas i samhället, som jag vill ska kunna bidra på ett eller annat sätt och självklart vara lika mycket värda som alla andra. Samma sak gäller människor med npf eller olika kromosomskador och syndrom. Men jag tycker att det är bra att blivande föräldrar kan välja. Jag känner en familj som har en multihandikappad dotter. Hon är extremt infektionskänslig, har nedsatt hörsel och syn, är gravt utvecklingsstörd och sover aldrig på nätterna. Nu har det visat sig att just detta kromosomfel är ärftligt också. Den familjen måste få ha en chans att välja bort ett foster som har samma kromosmskada som deras dotter när de vill ha ett syskon. Den familjen måste också få chansen att även välja bort ett foster med DS. De skulle gå under med ännu ett handikappat barn. Det går inte att screena allt, men det som går måste man tillåta eftersom det minskar familjers lidande. Det kommer fortfarande att födas barn med DS. Flera av mina vänner, som trots att de är lite äldre och därmed löper högre risk att få ett barn med DS har valt bort fosterdiagnostik. Ett barn med DS är ingen katastrof i deras liv utan ett barn som de har möjlighet att ta hand om på bästa sätt eftersom deras familjesituation tillåter det. Kan inte folk inse att det finns olika förutsättningar för olika människor? Jag kan omöjligt se någon annat resultat av fri abort och fosterdiagnostik som det används i Sverige idag än att det minskar lidande. Jag har själv ett funktionshindrat barn. Om det gick att screena för min sons funktionshinder så skulle jag tycka att det var toppen. Jag hade aldrig varit utan min son, men jag är förkrossad över den forskning som visat att barn som har samma handikapp som min son oftare far illa än normalstörda barn, just för att deras handikapp merför en stor press på familjerna. Jag tycker ändå att screening och abort är ett bättre alternativ än misshandel eller vanskötsel av barn.
INGEN är emot den enskildes rätt att välja. Det är den systematiska sorteringen vi är rädda för och de konsekvenser det ger i människosyn. Jag lyssnade på genetikern som berättade entusiastiskt om hur man kunde förhindra att personer med DS föddes. Han såg inga problem alls med att systematiskt leta upp foster med DS och abortera dem, och såg fram emot att kunna lokalisera och sortera bort flera andra avvikelser Trots att det är omöjligt att på förhand avgöra hur mycket eller lite barnet kommer att påverkas av sin avvikelse.
Och om man skummar tråden så visar många kommentarer på en bristande förmåga att se personer med funktionshinder, företrädesvis personer med DS, som något mer än sitt funktionshinder. Man förutsätter att alla som har ett funktionshinder (särskit personer med intellektuella funktionhinder) lever ett sämre liv, att de lider på olika vis och/eller har smärtor. Det är de argument som ständigt framförs här och på andra ställen, och som måste bemötas för det är inte sant.
Att välja bort människor med funktionshinder för att de i högre utsträckning riskerar att mobbas, vanvårdas och/eller misshandlas är väl en konstig väg att bemöta problemet? Skulle kvinnomisshandel minska om minskade mängden kvinnor? Det är väl orsaken till misshandel som ska åtgärdas, inte offret?
Och om orsaken till att funktionshindrade barn vanvårdas och/eller misshandlas är det väl inte barnen som ska försvinna? Är det inte attityder och bemötande av personer med funktionshinder som måste förändras?
Jag har också läst forskning om hur funktionshindrade barn har det, om det är samma sopm du läst vet jag inte. Men slutsatsen är inte att det är funktionshindret i sej som generar vanvård och misshandel, det är okunskap, frustration, trötthet och brist på stöd och hjälp.
Jag har full förståelse för de som inte orkar eller vill föda och ta hand om barn med funktionshinder. Det är ingen dans på rosor. Men jag hade hellre sett att forskningen riktat in sej på att bota/lindra avvikelsen än att "ta bort" personen.
