Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

En del har missat att 50-talet sedan länge är över. :)

Vi kan vända på det: Det finns gnällspikar och det finns andra. Självförhärligande, perfekta människor som gör allt rätt - alltid. Som kan och vet allt!
Sådana osympatiska gnällspikar, som gnäller på alla som inte utåt tycks lika lyckade som de själva, står jag inte ut med. De borde ta sig i kragen och göra något åt sina problem med sitt sina uppblåsta tankar om sig själva.

Ja det gör jag med. Jag vet exakt hur den som inte har pengar till mat mer än för halva månaden har det. Nog fasiken betalar jag mer i skatt på mina femhundratusen för att de ska kunna skatta mindre. Och för att det ska komma in kosing som möjliggör olika åtgärder för att stävja den ekonomiskt utsattes utsatthet.
Nu har jag inte så hög årsinkomst . . . , men om jag hade det så skulle jag!

Haha, så generös du är med pengar du inte har. Du är ju lika kul fortfarande!

Det är bekvämt för en del att sitta här och spy galla över den som av olika orsaker inte har tillgångar nog att föda sin familj eller sig själv.

Man kan ju fråga sig hur en som jobbar 200% har tid att sitta här och diskutera och tro att hon är för mer än andra? Antingen kör hon med ljug eller så är hon på FL på arbetstid.

Sedan är det så att Sveriges ekonomi bygger på att alla solidariskt betalar skatt till allt, även den som är arbetslös eller sjukskriven betalar skatt. Det den som söker försörjningsstöd behöver i form av ekonomisk hjälp, har hon eller han tidigare betalat in genom sin skatt. Dessutom har hon varken bil eller går till doktorn, har inga barn och går inte någon utbildning. Hon röker inte heller och dricker bara ett glas vin om året när hon blir bjuden på nyår. Så de vägarna belastar hon inte den inhämtade skatten. Den som kör bil och använder vägar, skolor, dagis, vårdinrättningar och andra skattefinansierade inrättningar, belastar både miljö och skatt betydligt mycket mer än den som håller sig på hemmaplan och inte har möjlighet att utnyttja dessa fördelar. Konsumtionen stiger dessutom beroende på inkomsten. All konsumtion belastar och kräver av oss alla - även av den som inte har höga inkomster - att skatterna hjälper till att finansiera återställande och åtgärdsinsatser för att till någon del lappa ihop det som förstörts i natur och miljö. På grund av skenande miljöpåverkan som kommer av onödig över- och/eller lyxkonsumtion.

En person som på ett eller annat sätt söker ekonomisk hjälp för sitt uppehälle, sin sjukdom, sin värk, sitt psyke, sätter en massa andra människor i arbete. Folk som utan dessa hjälpbehövande inte skulle ha ett jobb. Dessa hjälpande händer betalar dessutom skatt på sin inkomst, som möjliggör för dem att få bli kvar på sina jobb eftersom deras skatter finansierar den hjälp som deras kunder och patienter behöver.

Man behöver inte vara nationalekonom för att kunna räkna ut hur samhället är inrättat. Vad som är orsak och verkan. Hur saker hänger ihop. Hur människor från alla inkomstgrupper och sociala skikt är beroende av varandra för sin fortlevnad och för bevarandet av sin levnadsstandard.

Man behöver inte heller ha en hög utbildning för att förstå att den som har mest kosing att spendera också belastar vår gemensamma jord mest. Den som tjänar mest är också den som förstör mest här på jorden - för att ta det kort.

FÖRMINSKA INTE DEN SOM ÄR EKONOMISKT USATT! Hon eller han möjliggör ditt jobb, din levnadsstandard, ditt liv. Se alla samband som finns och försök tänka utanför den lilla, lilla boxen!

Nä, du är inte kul, jag tar tillbaka. Det där var för långt och felaktigt för att vara särskilt roligt.

Hur kan det finnas fattiga människor i ett land som bygger boende åt flyktingar?
I andra länder är det tält som gäller.

Nån som läst Rädda barnens rapport eller har ni bara läst snyfthistorierna i aftonblaskan?

”Det finns inget entydigt vedertaget sätt att mäta hushållens materiella levnadsstandard på. Alla försök att dra en gräns – ett fattigdomsstreck – mellan fattiga och icke-fattiga utgår från dels samtidens normer och värderingar och dels de empiriska möjligheter som föreligger för att kunna mäta detta. Därför är det inom denna forskning centralt att noggrant redogöra för de normativa överväganden och konkreta metodval som ligger till grund för olika sätt att mäta den ekonomiskadimensionen i hushållens välfärdsförändringar.” - Rädda barnen - Barns ekonomiska utsatthet 2012

Enligt SCB är fattigdomsgränsen 11 424 SEK/månad för ett hushåll med en vuxen och ett barn och 17 470 SEK/månadför en familj med två vuxna och två barn , detta är NETTO alltså och efter alla bidrag. Förstår ni hur många som helt plötsligt blir fattiga. 

Iaf kan man läsa sig till att den fattigaste 10% haft en ganska stabil inkomst som gått upp lite fram till 2008 då den gick ner lite (ni glömmer väl inte vad som hände då) De fattigaste har det med andra ord inte fått det sämre utan har det lika bra/dåligt hela tiden. Däremot har de rikaste 10% ökat sina inkomster vilket även dragit upp medianvärdet (p60) vilket gjort att klyftorna ökat och eftersom ett mått på relativ fattigdom är att hushåll som har 60% eller mindre av medianinkomsten är fattiga så ökar andelen fattiga när de rikaste blir rikare, detta utan att de fattiga blir fattigare eller till och med när de för ökade inkomster.

 

Den som arbetar och har en bra inkomst betalar mer skatt, i kronor räknat, än den som är sjuk och har en lägre inkomst. Men, den som är sjuk och har en låg inkomst betalar mer i skatt än sin f.d kollega (med samma lön) som är frisk och klarar av att arbeta, pga jobbskatteavdraget. Hur kan det bli rättvist? Blir man friskare för att man får mindre pengar?

Jobbskatteavdraget finns för att det ska löna sig att arbeta. Det ska vara mer lönsamt att få 10 000 i lön än 10 000 i bidrag.