ulfsas skrev 2012-07-09 13:53:39 följande:
Hej.
Det är väl så att om man börjar dejta för tidigt då man inte är klar med ältandet om det gamla förhållandet så blir det nog tokigt ibland. Man kanske inte vet när man är klar riktigt.
Alla har vi ju vår egen historia och jag tror att den är jätteintressant att berätta men inte på en dejt. Om man nu vill dejta den personen igen vill säga.
Det är ju så att man inte måste gå och tänka på allt som varit bakåt utan att man till slut drar ett mentalt streck över det hela.
Den person som lurat en och varit otrogen är inte värd att styra en liv ens det minsta.
Problemet med dejtsajter är väl kanske att många drömmer om att drömprinsessan/drömprinsen skall dyka upp på nästa sida, eller på nästa eller nästa osv. Alltid lurar en bättre dejt bakom hörnet.
Som kille så har jag varit med om allt möjligt numera. Kvinnor även IRL som varit illa ute ekonomiskt med stora skulder (gissa vem de vill som skall stå för kalaset och detas dyra vanor?) och tom en riktig storbedragerska hittills. Som tur där fick jag en liten varning. Synd. Svårt att veta då hon var en på ytan riktig pudding.
Eller de med ett mycket udda sexliv. För udda för min smak.
Via nätet så svarar bara en bråkdel och det stimulerar ju inte till några essäer framöver.
Ett litet positivt gensvar är det jag vill ha.
Lite om min syn på ämnet.
Det är ungefär den uppfattning jag fått också, du har helt rätt att en person som lurat en inte är värd den minsta neuronkoppling.
Jag håller också med om att jag tycker det är skamligt att vissa förväntar sig långa brev som första mail, skickar någon bara "hej vad gör du?" till mig, så nog fan svarar jag på det oavsett om jag är attraherad av personen eller inte. Jag förväntar mig inte någon drömprincessa, jag hoppas träffa en person som inte är beräknande, iskall och egoistisk.
Men det har blivit något galet i det psykologiska spelet vid dejtande osv, man måste låtsas vara ointresserad och ta avstånd för att väcka intresse. Det är som personerna gillar själva jakten mer än personen dom jagar, jag tycker det är slöseri med tid och rent ut sagt larvigt. Det kanske innebär att jag aldrig kommer träffa på någon annan än dom extremt kantstötta vilket jag gjort tidigare (som egentligen aldrig tyckte om mig förstod jag senare) men hoppas kan man ju att denna tjej finns där ute någonstans. Jag bryr mig inte ett skit om vad andra tycker om henne så länge hon attraherar mig och att vi ömsesidigt känner så, så är det allt man kan önska sig. Jag har som sagt "allt det andra" på plats redan, men den sista pusselbiten är tydligen svår att hitta och ändå försöker man ibland riva ner halva pusslet och börjar om för att se om man kan vrida på någon bit och hitta någon som passar då. Men jag vet vad jag vill iallafall.
