Anonym (hmm) skrev 2011-10-20 11:31:57 följande:
Som svar på frågan så var vår relation mycket bra när vi "försökte" skaffa barn. Vi har inte "försökt" på ett år, sen det blev dåligt mellan oss. Med det sista försöket menade jag med vår relation, inte att skaffa barn. Att jag blev gravid var oväntat och oplanerat.
Okej, missförstod dig där..
Men håller med om detta:
Lady Namárië skrev 2011-10-20 11:40:28 följande:
Vad sorgsen jag blir av att läsa om vad du gått igenom.
Jag tror att du behöver fråga dig hur din uppväxt och den syn du fått på män och pojkar kommer att påverka ditt föräldraskap överhuvudtaget, och jobba med den biten. För även om just ditt barn är en flicka finns det fortfarande män och pojkar i världen, och det är inte rättvist mot henne att växa upp med utgångspunkten att hon riskerar att bli utsatt för hemska saker om hon inte aktar sig. Det kommer att begränsa henne, och det kommer att begränsa dig.
Ditt barn är en ny människa, en ny individ, oavsett vilket kön han eller hon har. Det är DU som formar hans eller hennes syn på sina medmänniskor och lära honom/henne vad som är rätt och fel. Om du sätter en man till världen är det också du som bestämmer vilken sorts man han blir.
Jag tror säkert att du rent logiskt sett inser att det är fel att lasta en nyfödd pojke för vad andra män begått för fel, men jag förstår också att dina upplevelser är något som måste bearbetas innan du kan hantera ett föräldraskap - oavsett könet på barnet. Personligen tycker jag att det snarare är ansvarfullt av dig att fundera över sådana här saker innan barnet är fött.
Jag hoppas att du fortsätter med terapin, och jag hoppas att det ordnar sig för dig.
Jag hoppas också att du kommer fram till ett vettigt beslut och får hjälp med dina problem. Och när du väl föder ditt barn, flicka eller pojke, så hoppas jag att du älskar det oavsett och inser och kan överföra till ditt barn att alla män i världen inte är så hemska som du varit med om..