Vi med barn tätt - här kan vi stötta varann! :)

Jag jobbade på torp. :) Jag tror att du kom och skulle jobba där när Uddevalla-butiken stängde? Men sen stängde ju butiken på torp med. Så jag kommer inte ihåg om vi hann och jobba ihop. :)

Skönt! Ja, Edvin sätter sig i mitt knä när jag ammar Milla ibland, ser nog lite roligt ut. :)   

Välkommen! :) Hur går det hittills?

Ja, där jobbade jag bara i två veckor eller något sånt. Cheferna ville väl inte låta mig gå hemma med betalt kan jag tänka mig Därifrån minns jag dock inte några ansikten.. och du heter Lina antar jag? Du har ingen blogg eller något där jag kan se hur du ser ut, haha!

http://leroentill.blogg.se/

Här är en bild, ganska långt ner. Fast jag har typ sprungit där, hoppas att jag inte ser ut sån jämt, hehe. 

     

Vi bråkar mest när barnen inte sovit, dvs vi inte har fått natt sömnen.

I natt var jag vaken från 2 sedan kom jag aldrig i säng igen
Idag fick jag så punka på lådcyklen med alla tre barn sovandes och lyckades väcka två när jag hade kämpat mig hem gahh..
Så nu ska jag igång med maten och lite annat så jag kan gå ner till cykelhandlaren när maken kommer hem..

MIn mellersta är jättesvatris eller det kommer ut som morssjuk får hon lov satt hon ovanpå mig och några nätter sover hon helt intill mig för att kunna få ro.

mitt RÅD till dig är att skaffa er egentid, både ihop och på egen hand!!!!

och PRATA!!! bråka löser ingenting....

vidare så har vi 11½mån mellan våra barn, jag mådde mycket dåligt efter förlossningen fram tills 2a barnet var 8mån.
maken började jobba igen när yngsta var 4mån och från det fram tills han var 8mån.. var sååååå JOBBIGA!!!
klarade inte av vardagen med 2 små barn som behövde mig samtidigt-har aldrig kännt mig SÅ maktlös någonsin!
Att vilja klyva sig mitt itu för att kunna trösta och hjälpa båda två samtidigt!!

Men efter hand så lärde jag mig att hantera dem båda samtidigt, jag återtog kontrollen om vardagen igen, skapade rutiner som fungerade för mig och de två små barnen! :)

idag är de 1½ och 2½ och det flyter på såååå BRA!
Visst de kivas massor - hela dagarna, mest om leksaker ;) haha
Men det är såååå stor SKILLNAD ändå.. de är ljuuuvliga och det är så underbart när de får varandra att skratta!

Jag tycker nog att den jobbigaste tiden hittills är från några månader gammal upp till 1års ålder.. sedan börjar det roliga!!!

1a är något trotsig men inte alls så farligt som jag hade föreställt mig.. men det hinner väl komma ännu värre, men det provocerar mig inte ett dugg när han sätter igång :)) Som tur är! Annars hade jag nog tyckt det varit riktigt jobbigt.. (lr så är han inte särskilt trotsig egentligen haha... 2an kommer nog vara Mycket värre för gudars vilket humör han har!!!)

 

tack :)
det går bra, men underskattat att inte kalla oss själva för SUPER WOMEN med knodd på armen och bakning i magen!

hur känns det alla ni som haft pseudotvillingar (barn med mindre än 18 månader mellan) när de varit små? jag ser bara  det positiva i det hela, även om jag visst det är realistisk... kul och höra folks historia!
...även om jag visst det förstår att det tyvärr kan tära på förhållandet - hur får man det att blomstra vidare?

ow en grupp för mig!

har 14 månader mellan mina barn (17 månader och 3 månader)
 

Kanske ska berätta mer bara att man har tätt :P

Som sagt har två barn, en flicka (maj 2010)och en pojke (juli 2011).

Jag har båda barnen hemma och kommer ha det så fram tills Elias blir 1½. Jag tar tösen till öppna förskolan för att hon ska få leka med andra barn.
Min man jobbar halvtid (natt) men kommer börja jobba heltid nästa år *hjälp* men det kommer säkert gå bra ;)

Amen!  Jag är grymt stolt över mig själv som bodde på tredje våningen utan hiss under båda mina graviditeter! Jag fattar inte hur jag orkade, men är man en superwoman så är man. ;) 

Flyttade till radhus när lillan var drygt en månad, och det känns gott!