Vi som väntar marsbebis 2012 :-)
Here it goes! Efter Panodil, dusch och vila höll förvärkarna i sig var 5:e min och fl tyckte vi skulle komma in. Vi fick panikpacka en väska till dottern och packa klart bb väskan och kasta oss iväg till mina föräldrar.
När vi kom in fick vi träffa en superbarsk bm som frågade mig vad jag tyckte att de skulle göra med mig. "Ja, det får väl kanske undersökningarna visa?!" sa jag och hon svarade "Ja fast det är ju bara helt vanliga förvärkar." Mmm, jag älskar sympatiska människor! Sen undersökte hon magen och det gjorde så sjukt jävla ont! Det kändes som om hon skulle slita ut bebisen genom magen och hon hade dessutom långa naglar som gjorde svinont... Jag blev förvånad eftersom alla andra är så försiktiga med magen.
Sen kommer en manlig läkare med äkta Sideshow Bob-frilla in och pratar lite (han och bm hade med sig en läkarkandidat) och frågar om min skada, när jag ska snittas, varför jag ska snittas så tidigt etc. Så undersöker han mig och pratar om mjukt, framåt och vi fattar inte ett dugg. Men han säger att det är opåverkat, och sen går han och Barska Britta kommer in och ger mig Bricanylspruta.
Efter en stund kommer nattpersonalen och de var raka motsatsen till argbiggan som tog emot oss. Hon sa att tappen var rätt mycket förkortad så de ville kolla att värkarna verkligen stannade innan jag fick komma hem. Hon frågade om vi ville ha fika och jag blev överlycklig eftersom jag var så hungrig. Då sa hon "Fast oj... du borde kanske inte äta nåt ifall det blir snitt nu..." och då ville inte sambon heller ha. Så jag fick tvinga honom att ta emot det :)
Under tiden hör vi kvinnan i rummet bredvid som ligger och skriker när hon har värkar, och vi fick följa hela krystskedet :) Vi fick faktiskt också höra bebisen födas, det var häftigt tyckte jag :) Sambon satt och höll för öronen och sjöng ;)
Ja, sen kom världens bästa bm in igen och sa att de bestämt att vi behåller snittdatumet som det är eftersom det är så tidigt ändå, men att jag ska komma in tidigare nästa gång eftersom tappen är så förkortad. Jag hade öppnat mig aningen mer, han fick med lätthet in ett finger. Så nästa gång är det lite mer bråttom.
Jag har fortfarande sdr, men inte alls som igår. Inatt vaknade jag däremot två gånger för att de gjorde så ont, men sen somnade jag om. Det var det, förlåt om jag tråkade ut er :)
Ha en fin alla hjärtans dag!