Otrogen och gravid

VAd säger din sambo?

Om du menar mig, så har jag inte berättat föt min sambo.

Man ni kan ju inte döma en person efter en handling, en person är ju så mycket mer.

Har ni tänkt på att det finns säkert rätt många i världen som varit otrogna. Så om ni skulle upptäcka att er chef varit otrogen, hur skulle ni då kunna jobba kvar under denna respektlösa person? Om ni får veta att den snälla grannen i huset bredvis som alltid ställer upp på att vattna blommor och mata katten om ni är borta varit otrogen, kommer ni inte att hälsa på honom då? Om er bror eller syster gjort ett felsteg, avsäger ni er släktskapet då?

Jag säger inte att man behöver förlåta och ta tillbaka en partner som varit otrogen, ni behöver inte bli kompisar efteråt heller. Det är helt upp till en själv. Jag säger bara att vissa kan, och det behöver inte alls betyda att dessa skulle ha mindre självrespekt än andra.

I fallet med mina kompisar så har de två som var inblandade i otrohetsaffären bett om ursäkt till oss. De vet om att det var fel och har nog knappast tänkt göra det igen. Visst ljög de för oss under en kortare tid men när allt kom fram så la de alla kort på bordet, inget försök till att neka. Båda ångrar ju att det som hände hände innan hennes förhållande var avslutat helt.

Skulle min kille hamna i den sitsen- hejdå. Barn- så får vi komma överens om vårdnad.

Jag vill inte ha honom om han varit otrogen. Inte under några omständigheter.

Jag tror det måste vara värre för en kille att se tjejjens mage växa å så än om det är ombytt. Kan tänka mig det iaf.

Jag tror det är svårt att förlåta sig själv om man inte varit uppriktig mot sin sambo. Jag skulle aldrig ljuga, tog jag steget får jag stå för det. Jag har ingen rätt att ljuga mig till en annan människas kärlek. För det är ju det man gör isf, anser jag.
Jag hoppas detta löser sig till det bästa.

Squeezetoy: det går väl inte jämföra sin chef eller granne om dom har gjort nått sånt!! det är ju helt annat om det är en nära vän som gjort det...eller hur??

Nisslass:
ja jag har tänkt på att det finns en annan part i detta förhållandet men jag lägger mer tanke på den som blir förådd på detta sättet, men däremot kan inte TS och o alla andra som varit otrogna tänka på sin andre part när dom bara kan hoppa i säng med en annan,då tänker dom inte på sin partner för fem öre! efteråt är ju liiite sent påtänkt att man gjort fel mot sin sambo, så det är liite sent påtänt för min del och tycka synd om TS....
Det värsta i denna situation är barnet hon bär på och deras gemensamma barn,dom får ju lida för detta med,i varje fall deras gemensamma barn,jag menar barnen väljer inte sina föräldrar.
Jag tycker det är egoistiskt att bara tänka på sina egna behov när man bor ihop med sin kille/tjej och delar sitt liv ihop,men jag anser ju att är man otrogen mot sin partner så kan man inte älska henne/honom tillräckligt mycket,för man sårar inte nån så mycket och på det värsta sätt som finns när man älskar han/henne.

Men Anonym 6026876, många här talar ju om för TS att hon är dum och minsan inte förtjänar något medlidande, och ni känner inte henne, hon är inte ens en bekant...

Squeezetoy:
nä men likaväl som TS skriver en tråd om detta och låter okända människor läsa så kan man ju svara och säga vad man tycker, och Ts som är i denna situationen som varit otrogen förtjänar inte nått medlidande från folk som inte känner henne heller...eller hur?
O det är skillnad på om man tex hört på jobbet att "chefen har varit otrogen" och när nån okänd skriver en tråd där man kan skriva sina åsikter.
hade chefen på jobbet varit otrogen så skulle jag tycka att han/hon va ett svin och att chefen är en respektlös person men man ger ju inte upp sitt jobb för nån annans misstag,för det har ju inget alls o göra med MITT jobb.

Nej, förmodligen ger man väl inte upp sitt jobb, men som en verkar känna för människor som varit otrogna så låter det nästan så.

Skulle du välja andra grannar att hjälpa och be om hjälp av då? Eller är det bara era vänner ni säger upp bekantskapen med? Och ett syskon då, kommer ni att undvika familjemiddagar med släktens svarta får?

Hoppas ni inte missförstår mig i allt detta och tror att jag inte alls har några känslor för den som blivit bedragen. Om han fortfarande älskar sin sambo, trots att de haft problem så kommer han förståss att bli jättesårad när han får veta, och han kommer att ha ett eget litet helvete att gå igenom. Jag tycker bara inte att man ska glömma bort att den som varit otrogen också kan lida av ångest, och den som ångrar sig ska kunna få en chans, inte bara förskjutas.

Jag är och har alltid varit den som försökt se alla sidor av ett problem. Har alltid fungerat så, och försöker att inte döma, för den som har ett samvete dömer ofta sig själv hårdast. Iblans känner jag mig som ett mänskligt Schweiz... (för Sverige är iaf inte neutralt om nu någon fortfarande trodde det, hur det är med Schweiz vet jag inte lika bra men jag chansar på att de håller på neutraliteten.)