Vi som önskar/ska göra/gör Äggdonation i Finland 2011

Fertinova Helsingfors var en privat klinik innan och den startades av läkarna. De hade då längre väntetid än Åbo eftersom deras successrate var bättre. De hade nästan som standard att odla blastocystor. Det var dock 4 år sedan. Sedan sålde läkarna till en stor koncern Fertinova. Vi var där på första mötet innan allting var klar och sjuksköterskan var orolig att behandlingen blir mer opersonlig pga. köpet. Hon sa att nu kommer en stor koncern som bestämmer riktlinjer vad för man ge för behandling och de kommer kräva vinster. De som sålde bolaget är inte kvar. Vi gick i Åbo och där var samma sak att när jag frågade om ett läkemedel för att hjälpa till på traven, var svaret att de måste vänta till nya gemensamma riktlinjer bestäms. Hoppas att de har fixat dom att ni har bättre chanser i Finland. Jag ser bara när jag läser här att sedan 4 år tillbaka har de höjt priserna mer än indexhöjning och börjar ta "extra" på allt.

Annars var vi riktig nöjda med admin personalen i Åbo och jag gillade dem grymt. Tyvärr tyckte jag inte att vår läkare var den bästa men jag har mer problem än bara ägg och mycket otur. 

Tråkigt att det blir så när större företag tar över och patienter och vård kommer i andra hand efter pengar. Vård ska inte handla om pengar och behandlare ska inte ha en pisks att dra in så mycket pengar som möjligt för att få löneökning eller provision o förmåner.

Usch jag blir så arg. Sen att dom inte kan utföra en vård dom dom tror är bra för patienten med medicin och metod.

Alla behöver olika vård.

Nu klinga det något i minnet att det var ett annat namn innan på kliniken men bara sett det när jag försökte googla o leta klinik i början.

Någon som gjort privat behandling i Sverige och betalt själva? Har ni kunnat få bruttolöneavdrag via arbetsgivaren?

Fråga din arbetsgivare. Om de använder sig av det så kan du få bruttolöneavdrag även på behandling i Finland. Tyvärr har inte min arbetsgivare bruttolöneavdrag..Fråga!

Vi är väl typ färdiga med Fertinova i Åbo nu. Samtalet med läkaren idag gick inte riktigt som förväntat. Hon tycker inte att vi ska göra en behandling till med bara makens spermier. Chansen är sååå liten att det ska fungera och det är ju slöseri med många fina donerade ägg som inte får chans att befruktas (hon uttryckte inte att det är slöseri, men jag känner att det är ju så...). Medicinskt kan de inte göra något för att förbättra makens simmare, han äter alla vitaminer som kan tänkas vara bra. Jag frågade läkaren om att gå in i testikeln och plocka ut simmare med nål (TESA)? (griper efter halmstrån) men eftersom spermierna har dålig kvalité så är de lika dåliga om de plockas ut eller kommer ut via utlösning. Åbo kan tänkas ge oss en ÄD-behandling, men då måste vi köra 50/50 med makens spermier och spermadonator. Där är ju inte maken redo.. Så det är ju inget alternativ.

På ett vis är jag tacksam att kliniken inte bara försöker dra in pengar och ge oss förhoppningar bara för att få betalt. Samtidigt gör det ju väldigt ont att höra sanningen....När jag orkar och kan koncentrera mig vill jag maila Serum i Aten, några kliniker i Tjeckien och de två klinikerna i Riga som jag vet många åker till.

Idag känner jag mig helt spyfärdig av ångest.... Funderar på att kontakta kuratorn på Reproduktionsmedicin på SU som jag pratat med tidigare efter att våra ivfer gick åt skogen pga få/usla ägg..Fast jag vet inte om jag vill prata med henne om vårt försök i Finland, med risk för att vår köplats till äd-behandlingen hos dom försvinner om de får veta hur dåligt det gick på försöket i Åbo..

JZ79: Ha en gratis konsultation i Aten Serum med Penny där. Via telefon alltså. Vi är nöjda även om vi har inga barn i famnen än. Kolla om det har någon ny metod för simmare eller något annat. Vi fick göra t.ex. dna-fragmantering på mannens simmare även om de är bra för att utesluta några andra fel. De testar också nya saker hela tiden. Finland är bättre än Sverige med ÄD men inte närheten än andra länder - för kunskapsmässig och så.

Hoppas att ni får hjälp och en lösning till det.

Tack! Serum kör ju PISCI som är mer avancerat än ICSI...så det är ju värt att prova. Även vissa kliniker i Tjeckien och Riga gör PICSI. Det är inget standard utan kostar såklart extra med mer avancerad teknik, men så är det ju.. Trodde SU gjort DNA fragmentering..men när jag läste igenom journaler igår så är det nog inte så. Massa andra tester gjordes på mannen + kromosomanalys men allt normalt.
Får se när vi orkar ta tag i att ringa och maila klinikerna vi redan kikat på lite via hemsidor..

Just nu gick luften ur bara..å jag känner mig så trött..

Mitt jobb hade inte det vid våra 2 ivf på Sophiahemmet. Nu har jobbet det men bara vissa kliniker som företaget som sköter alla förmåner kollat upp. Sophiahemmet är med där. Jag tänkte försök få göra det i efterskott på något sätt. Då blir det för 50% av behandlingen, min del. I pengar blir det ca 20000kr för 2 behandlingar. Tror inte jag lyckas men tänker försöka.

Oj JZ... Vilka tunga besked att få. Tror du inte din man bara behöver lite tid på sig? Jag vet hur jag mådde när läkarna rekommenderade oss äd. Vi gjorde privat medan vi stod i äd-kö för att det var svårt att acceptera och sluta försöka med egna ägg. Men när vi provat alla metoder och aldrig fått ett befruktat ägg så kunde jag till slut acceptera att det var vårt alternativ till egna barn. Tror att det kan vara svårare för en man med donerade spermier än för en kvinna med donerade ägg. Ingen kommer att ifrågasätta om den tidigare gravida kvinnan verkligen är mor till barnet även om det inte finns minsta likhet. En man kan ifrågasättas på ett helt annat sätt även om kanske ingen säger det högt...

Psykologen har väl tystnadsplikt? Det borde inte kunna påverka er köplats tycker jag. Kan du ringa anonymt och fråga kanske? Men jag förstår dig att du tycker det känns riskabelt.

Usch, önskar verkligen att jag kunde skriva något uppmuntrande till dig. Vet ju såväl hur det är att få besked som fullständigt slår ut en...

Förstår era känslor och att det är så tufft för er. Kan fortfarande inte släppa tanken att din man kanske behöver lite mera tid eller hjälp att bearbeta det här. Det är jätte tuffa och jobba saker att gå igenom. 
Hur gamla är ni? jag har passerat 40 och är smått stressad över det här men ni kanske har tid att din man  fundera och växer i tanken med spermiedonation. Har ni tid att vänta? Vi har kämpat sen snart 10år och tiden har bara rusat iväg.
Hur långt är man beredd att gå för att nå sina mål. 
Jag hoppas att din man ev kan få hjälp och komma till ro i det han inte är redo till. 
Ni är ju 2 som ska göra det här och allt ni beslutar enskilt och tillsammans påverkar er båda. Han är inte redo men du är. Hur kommer det bli för er om han aldrig kommer bli redo? 

Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni kommer att komma till ett gemensamt beslut som ni båda mår bra i och att det kommer ligga ett sött litet barn i eran famn.