• moimama

    Vi singelkvinnor som ska vill bli gravida genom insemination!

    Jag har bestämt mig!


    Jag tänker inte vänta på Mister Right längre, jag tänker bli gravid på egen hand med hjälp av insemination i Danmark. Jag har efter att ha tittat länge på olika kliniker valt Storkkliniken i Danmark och det känns jättebra. Beslutet att äntligen göra det jag vill känns till hundra procent rätt och det känns jättespännande.
    Är du i samma situation..? Det vore roligt att följas åt, stötta, hurra på, peppa och dela erfarenheter på vägen.

    Nästa vecka har jag mitt journalsamtal, därmed börjar resan.

    Hjärta

  • Svar på tråden Vi singelkvinnor som ska vill bli gravida genom insemination!
  • az81
    Sparklebaby skrev 2017-07-24 12:57:34 följande:
    Ja, det är klart..när är det dags att testa?
    Länge kvar känns det som. som tidigast kan jag testa den 5 augusti.


  • Jilka

    Tänkte säga hej i tråden! Inväntar min mens för att kunna göra mitt 4e försök. Har hållit på sen oktober men blev en paus p.g.a. en polyp som skulle opereras bort. Min längtan är sååå stor och jag försöker att intala mig själv att så länge jag blir gravid inom ett år så kommer nog processen i efterhand inte vara någonting jag kommer ihåg som långsamt eller jobbigt, men just nu, med alla vänner som är gravida och får barn, så känns det så oerhört utdraget och segt... 

    Jag brukar ofta ha två mogna äggblåsor så jag tror inte hormonstimulering för att öka äggblåsorna hjälper för mig, men jag är lite nyfiken på t.ex. progrestorontillskott eller ägglossningsspruta. Vilka har använt sig av det? Vem föreslog det för er? Och med vilken bakgrund? Hjälpte det? 

    Så skönt med dessa trådar på familjeliv där man ser hur många som gör samma sak som en själv...

  • Sparklebaby
    Ciconiidae skrev 2017-07-24 13:25:35 följande:
    Hade en vän med mig. Tänkte innan att det är helt ok att göra det ensam. Men väl där var det guld värt att ha en vän. Bara ngn som hämtade saft och satte sugröret i munnen på en när en knappt kunde röra sig var värt så otroligt mkt. Jag hade efter att tag värkarna så tätt så det blev aldrig ngn paus och då var det svårt att kunna göra ngt alls för sig själv.
    Skulle aldrig kunna tänka mig att göra det ensam, som tur är har jag många som skulle bråka om att få vara med Skrattande

    Nu har jag börjat träffa samma kille som jag har gjort i några år igen så nu är det virrigare än någonsin i mitt huvud :/
  • Sparklebaby
    Jilka skrev 2017-07-25 20:41:30 följande:

    Tänkte säga hej i tråden! Inväntar min mens för att kunna göra mitt 4e försök. Har hållit på sen oktober men blev en paus p.g.a. en polyp som skulle opereras bort. Min längtan är sååå stor och jag försöker att intala mig själv att så länge jag blir gravid inom ett år så kommer nog processen i efterhand inte vara någonting jag kommer ihåg som långsamt eller jobbigt, men just nu, med alla vänner som är gravida och får barn, så känns det så oerhört utdraget och segt... 

    Jag brukar ofta ha två mogna äggblåsor så jag tror inte hormonstimulering för att öka äggblåsorna hjälper för mig, men jag är lite nyfiken på t.ex. progrestorontillskott eller ägglossningsspruta. Vilka har använt sig av det? Vem föreslog det för er? Och med vilken bakgrund? Hjälpte det? 

    Så skönt med dessa trådar på familjeliv där man ser hur många som gör samma sak som en själv...


    Lycka till! :) Har inga tips eller råd men jag håller tummarna för att det ska gå bra :D
  • Noanda

    Jag har bestämt mig för att försöka bli gravid genom heminsemination med start...ja, så fort mensen har kommit och gått vilket borde vara den den här veckan. Sedan är jag redo att invänta ägglossning och det första försöket!

    Vid 37 års ålder har jag inte tid att vänta på den rätte längre. Han får komma när han kommer.

    Jag har dock många tankar och funderingar. Det ultimata vore insemination via landstinget här i Stockholm men det verkar gå trögt med det.

    Köpenhamn är problematiskt på två sätt för mig:

    1. Det kostar ändå en del pengar. Det kan ta många försök att bli gravid, man kan aldrig veta. Hur många försök kommer jag behöva göra? Ett? Två? Fyra? Sju? Tio? Fler? Jag är inte 23 längre så jag förväntar mig inte att bli gravid på första försöket. Det kan bli dyrt, för dyrt om jag har otur.

    2. Köpenhamn ligger för långt bort från Stockholm där jag bor. Mitt arbete gör det mycket svårt för mig att vara borta från jobbet 1-2 dagar i månaden fram till dess att jag lyckas bli gravid. Det är mycket som ska klaffa när ägglossningen inträffar. Flygbiljetter kostar ytterligare pengar och kanske måste jag övernatta ibland. Och som sagt, min arbetsgivare skulle börja ifrågasätta min frånvaro.

    På grund av ovanstående började jag fundera på heminsemination. Fördelarna för mig är att det inte kostar några pengar och att det kan ske här hemma hos mig. Jag kan till och med göra flera försök vid varje ägglossning.

    Jag har nu kontakt med en möjlig donator som jag vet har donerat till två par tidigare med lyckat resultat.

    Den stora frågan för mig nu (och som jag skulle ha sluppit om jag inseminerade på klinik!) är det här med faderskapet. Han är villig att stå som fader (utan att ta något ekonomiskt ansvar) men jag vill inte det. Jag känner inte honom, han blir inte pappa till mitt barn, han är bara donator! Mitt barn kommer givetvis få veta vem som donerade precis som vid en öppen donation.

    Dessutom går jag miste om underhållsstöd.

    Så nu är den stora frågan om jag ska säga att jag inte vet vem pappan är, att jag blev gravid under sommarens semesterresa exempelvis och inte har några ledtrådar.

    Japp, där är jag nu i mitt funderande.

    Om någon har några tips eller råd får ni gärna delge dom.

    Söker dessutom fortfarande kontakt med donatorer!

    Förlåt för kapningen av din tråd TS!

  • Ciconiidae
    Noanda skrev 2017-07-31 20:37:11 följande:

    Jag har bestämt mig för att försöka bli gravid genom heminsemination med start...ja, så fort mensen har kommit och gått vilket borde vara den den här veckan. Sedan är jag redo att invänta ägglossning och det första försöket!

    Vid 37 års ålder har jag inte tid att vänta på den rätte längre. Han får komma när han kommer.

    Jag har dock många tankar och funderingar. Det ultimata vore insemination via landstinget här i Stockholm men det verkar gå trögt med det.

    Köpenhamn är problematiskt på två sätt för mig:

    1. Det kostar ändå en del pengar. Det kan ta många försök att bli gravid, man kan aldrig veta. Hur många försök kommer jag behöva göra? Ett? Två? Fyra? Sju? Tio? Fler? Jag är inte 23 längre så jag förväntar mig inte att bli gravid på första försöket. Det kan bli dyrt, för dyrt om jag har otur.

    2. Köpenhamn ligger för långt bort från Stockholm där jag bor. Mitt arbete gör det mycket svårt för mig att vara borta från jobbet 1-2 dagar i månaden fram till dess att jag lyckas bli gravid. Det är mycket som ska klaffa när ägglossningen inträffar. Flygbiljetter kostar ytterligare pengar och kanske måste jag övernatta ibland. Och som sagt, min arbetsgivare skulle börja ifrågasätta min frånvaro.

    På grund av ovanstående började jag fundera på heminsemination. Fördelarna för mig är att det inte kostar några pengar och att det kan ske här hemma hos mig. Jag kan till och med göra flera försök vid varje ägglossning.

    Jag har nu kontakt med en möjlig donator som jag vet har donerat till två par tidigare med lyckat resultat.

    Den stora frågan för mig nu (och som jag skulle ha sluppit om jag inseminerade på klinik!) är det här med faderskapet. Han är villig att stå som fader (utan att ta något ekonomiskt ansvar) men jag vill inte det. Jag känner inte honom, han blir inte pappa till mitt barn, han är bara donator! Mitt barn kommer givetvis få veta vem som donerade precis som vid en öppen donation.

    Dessutom går jag miste om underhållsstöd.

    Så nu är den stora frågan om jag ska säga att jag inte vet vem pappan är, att jag blev gravid under sommarens semesterresa exempelvis och inte har några ledtrådar.

    Japp, där är jag nu i mitt funderande.

    Om någon har några tips eller råd får ni gärna delge dom.

    Söker dessutom fortfarande kontakt med donatorer!

    Förlåt för kapningen av din tråd TS!


    TS har nog lämnat tråden för länge sedan. Om jag vore du så skulle jag köpa sperma från en spermabank och köra heminsemination på. Hade aldrig vågat använda en privat donatoe pga könssjukdomar, ärftliga sjukdomar, ingen kontroll på syskon, kan uppstå problem med underhållsstöd och framförallt kan han när som helst under barnets tid stiga fram och presentera sig som fadern och kräva delad vårdnad eller umgänge (och ha rätt till det).
  • az81

    Funkade inte denna gång heller Gråter Får hoppas att jag kan göra nytt försök denna månad i stället.

  • Noanda
    az81 skrev 2017-08-09 05:11:53 följande:

    Funkade inte denna gång heller  Får hoppas att jag kan göra nytt försök denna månad i stället.


    Usch vad tråkigt. Håller tummarna inför nästa besök!

    Själv plussade jag faktiskt i söndags, helt oväntat, så jag är i vecka 8. Är väldigt glad och tacksam. Hade sex med mitt ex i juli, trodde inte ens att jag hade ägglossning. Så kan det gå! Exet är också glad, vi fixar detta tillsammans.
  • az81
    Noanda skrev 2017-08-09 12:22:58 följande:
     

    Själv plussade jag faktiskt i söndags, helt oväntat, så jag är i vecka 8. Är väldigt glad och tacksam. Hade sex med mitt ex i juli, trodde inte ens att jag hade ägglossning. Så kan det gå! Exet är också glad, vi fixar detta tillsammans.
    Grattis! Vad kul :)
  • Ciconiidae
    az81 skrev 2017-08-09 05:11:53 följande:

    Funkade inte denna gång heller  Får hoppas att jag kan göra nytt försök denna månad i stället.


    Jag blev inte heller gravid på mitt förra försök. Denna cykel har jag gjort spolning, vul och insemination i samma cykel så hoppas det tar sig denna gång. Äl+2 idag. Åker du igen om två veckor?
Svar på tråden Vi singelkvinnor som ska vill bli gravida genom insemination!