30+ med första barnet 1-3 år, del 13

Gaaaah! Jag blir galen på våra kvällar/nätter snart. Nattningen av tjejerna har tagit längre och längre tid och då fick vi för oss att vi skulle fasa ut ligga-bredvid och börja sitta på en stol vid sängen istället. Jo, tjena! De har stissat upp sig mer och mer för varje kväll och maken som har varit huvudansvarig eftersom jag tar E har gått bet och så kommer stränga mamma ("Jag håller er gärna sällskap när ni ska somna men då vill jag att ni är tysta och ligger still annars går jag ut tills ni tramsat klart!") och tar över men klockan hinner bli riktigt mycket innan de somnar. E vaknar femtioelva gånger på kvällarna och maken vill verkligen ta honom men väldigt ofta fungerar det inte och så får jag ta över där med. Jag orkar inte. Hela kvällarna går åt till att natta barn och sedan tar den ljuvliga natten med en massa uppvak och vakenperioder vid. Det känns som att jag kommer att bli galen när som helst. Nu har vi bestämt att skita i att ändra på nattningarna av tjejerna - de har för mycket myror i benen och behöver fysisk närhet för att kunna varva ner - men det löser ju inte problemet med E. Vi kan ju inte kolla på någon film eller så ens (varför tror ni jag hänger här jämt?) för vi blir ju avbrutna h e l a tiden. Jag blir galen. Verkligen. Snart!

Juni, Assar och Annaloo -

Tjejernas strulande har säkert med sommaren att göra och det skulle vara helt ok att ha dem uppe dels om de kunde ta det liiite lugnt och inte röja runt ända in i kaklet, dels om vi inte hade strulet med E om kvällarna och nätterna att ladda inför. Inatt kl. 03.30 (när annars ska vi ha en chans att prata liksom?) satt vi och försökte komma på en lösning men vi vet verkligen inte hur vi ska göra. Maken är ju superfrustrerad att han inte kan avlasta mer och tycker att vi ska fasa ut amningen men det vill inte jag. Dels för att jag inte tror att det kommer att ändra något, dels för att jag tycker att det är för tidigt. Usch, jag hade hoppats så att den dåliga sömnen hade sin grund i allergierna och att den skulle bli bättre när vi plockat bort det han inte tål men det är verkligen noll skillnad.

Äh, jag inser nu att jag borde flytta den här diskussionen till syskontråden eftersom problemet är störst med E men jag sitter med telefonen och orkar inte strula. Sorry!

Försöker hamna on topic igen genom att skicka ett grattis till Marges tvååring!

Men johlinn vad jobbigt! Tummar hålles stenhårt för att det ska bli för E som det var för T - hon märkte knappt av sina.

Tut tut, Somna! Det är du väl värd!

Mmmm, vad synkade systrarna är här hemma. R är i "samma likadana-åldern". Allt ska vara lika - och helst lika som T:s vaddetnuär förstås. T är också i en jämförelsefas men i hennes fall går det ut på att hitta olikheter. Jag har si och R har så liksom. Jamen ni förstår ju. Giv mig styrka!

Musikmuseum rekommenderas som aktivitet i Stockholm. Vi var där igår och både T och R roade sig kungligt med alla instrument. De (och vi) tyckte egentligen att själva utställningen var roligast så fastna inte i barnrummen.

Marge - Vi brukar oftast befinna oss på muséer för att utnyttja deras lekrum vid dassigt väder numera.  Musikmuséet och Spårvägsmuséet är väl de enda ställen där själva utställningen har gått hem hos de yngre delarna av familjen. Men bland lekrummen är ju Tekniska en klar höjdare och Stadsmuséets lekrum Torget är toppen också. När det gäller det sistnämnda är det ju en klar fördel också att det inte kostar något i inträde. Sjöhistoriska är helt ok. Etnografiska är ju toppen att fika på - där finns en lekhörna för barnen. Ja, du hör ju vilket fokus vi har på våra museibesök för närvarande. Moderna har vi varit på en guidad tur på med både T och R i släptåg. Det var inte helt lyckat.

Teaterföreställningen på ön lät ju så där anpassad får man säga...

You win some, you loose some Assar,.

Johlinn - Det måste vara en härlig syn med E uppe på benen utomhus.

Guuuud vad R snackar numera och guuuud vilket temperament hon har. Här får vi oss skrapor i part och minut: "Näej, det är inte mycket. Det är lite. Pappa tog all yoghurt. Det är orättvist!!!" Det hon förlorar i uttal tar hon igen i ljudnivå så det är svårt att hitta rätt i lyssnandet. Man vill liksom spetsa öronen för att uppfatta vad hon säger eftersom det är ganska roande att lyssna på en precis fyllda tvååring som leker polis och diktator men när hon är arg är hon ARG och då vill man helst hålla för öronen för att slippa höra skriket. Svårt det där.

Jag må vara trött men jag är fortfarande Ela. I parti och minut!

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två. Bah!

Just nu önskar jag att T:s och R:s respektive garderob var fylld med ett antal byxor och tröjor i en enda - samma likadan - färg. Då kanske man skulle slippa strida med T som ju självklart bara vill ha just de där kläderna som ligger i tvätten för att sedan - när man väl lyckats hitta en kompromiss - behöva lyssna på R när hon illvrålar i en halvtimme för att vi inte har en precis likadan outfit som T:s i storlek 86 till henne. Nä, barnuniformer FTW.

Sarahkka - Jag tror på Fijis variant. Och så får man försöka läsa lite eller aktivera på annat sätt så att de sitter kvar en stund

Fiji - Nä, jag är inte heller förtjust i matchande kläder men nu önskar jag att jag var det.