30+ med första barnet 1-3 år, del 13
Johlinn - Får man med sandslottshinken på köpet?
Johlinn - Får man med sandslottshinken på köpet?
Fast jag har nog nog med de jag har... Jädrars vad arg jag var på T igår. Först sprang hon i förväg på ett sätt som hon vet att hon inte får. Sedan lurade hon med sig R uppför stentrapporna hem när jag var tvungen att ta hissen upp för att jag hade E och vagnen. Till sist vägrade hon att tvätta händerna (extremt sandiga sådana) när jag satt fast i soffan ammandes en tokhungrig bebis. Inser nu hur beskedlig hon varit hittills... Idag gick det dock bättre tills hon och R slogs på balkongen och skrek så högt att jag kände mig tvungen att ta in dem och stänga dörren för grannarnas skull. Så roligt har vi det här hemma.
Förra året köpte vi Nike-gympaskor till R som ju var inne på sin första tid som gående då. Det var väldigt svårt att hitta bra skor i en sådan liten storlek. Några kollegor tipsade om att man kunde köpa små skor på H & M - mmm....eller hur?! Papperstunna sulor med en liten klack. Schysst att sätta på någon som precis lärt sig gå. Hon skulle ju ha snubblat på minsta gruskorn. Men Nike-skorna och ett par Kavat-sandaler fungerade jättebra! Och ja! Täckt tå - absolut!
johlinn och Mrs Fisk - Vilka härliga kommunikationssprång för era killar!
Vi har hela serien. Det är mina och R:s favoriter. Hon gillar nog Vem är arg? och Vem blöder? mest tror jag. Jag gillar Vem är borta?
Kate - Om man nu ska bli avspisad är det ju skönt att bli det med stil.
Elsis - Smaaaart av A!
Mrs Fisk - Som jag har förstått de är det inte så många tonåringar som har kommit ur uuuh-stadiet så varför brådska?
Jag hann bli lite förgrymmad på T när hon var mitt i lära-sig-prata-perioden innan jag förstod att x visst var en svår bokstav för små barn att få till rätt. Hon stod nämligen och puttade mig på axeln och sa "Arsel, arsel!".
Eva - Härligt att läsa att ni börjar landa.
T har ju blivit tonåring helt plötsligt. Om man även har en snart tvåårig härmapa har man genast två tonårstjejer i hushållet. R kollar på en med den där "Amen-då-minen" och säger: "Ja höver ingen happ. Faktiskt!" (Jag behöver ingen haklapp).