Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

Jag beklagar, Lovedo! Mycket tråkigt att höra, men av det lilla jag vet så har jag uppfattat att kan man svara olika på olika läkemedel. Hoppas att du får bra vägledning gällande hur ni kan gå vidare vid nästa samtal. Skriv gärna en rad och berätta hur det går. När det gäller den manliga faktorn är vi på g att undersöka det. Jag är beredd på att stöta på patrull även på den fronten, skulle inte förvåna mig. Nej, fy nu är jag negativ... Slutligen vill bara säga att jag tycker att dina tankar är fullkomligt normala. Det här med svårighet att skaffa barn är ju en existentiell fråga som sätter igång massa tankar.

Kram och trevlig helg till alla i tråden!

Lovedo - jag kan bara instämma i vad mariposa skriver: det du känner är verkligen helt normalt. Nu har inte vi manlig faktor (min man är värsta a-exemplaret...), men jag har alldeles för många gånger känt att det enklaste och snabbaste för honom vore att träffa någon ny.

Det man får försöka påminna sig själv om är att vi (förhoppningsvis...) inte älskar varandra enbart för våra barnalstringsförmågor. Och du är inte bara en livmoder, äggstockar och äggblåsor - du har en hel massa andra egenskaper och förmågor som gör dig till den du är. Tålamod med sig själv är väl den första övningen i allt det här. Och det innebär framför allt tålamod med alla tankar och känslor.

En ny behandling med ett annat upplägg kan ju ge ett helt annat resultat. Visst är det sjukt frustrerande att de inte bara kan skräddarsy rätt behandling till en direkt från början. Det är ju inte som om vi har all tid i världen att hålla på att testa oss fram...

Vi fick i alla fall goda nyheter i fredags: besked från kliniken i Valencia om att vi nu kan sätta igång med behandlingen inför ÄD:) De har hittat en matchande donator! Så nu, för första gången på länge, längtar jag verkligen till min mens kommer.

Kramar till er alla

Tack snälla Mariposa, Linn, Längtar, Lully Hill och Poussin för pepp!
Som så många andra sagt före mig så är denna tråden helt ovärderlig för stöd och all kunskap och erfarenheter som finns här!
Mariposa: Jag vet inte vilka kliniker ni varit på utöver FC och inte heller om du redan valt någon klinik men om inte så vill jag bara tipsa om att jag fick göra mitt ivf försök på CvL i Uppsala trots att mitt AMH-värde vid förstaprovtagningstillfället var under 0,16. (Visade sig senare vara marginellt högre.)  CvL verkar också vara billigast i Stockholmsområdet för det fall ivf avbryts före ägguttag, vilket ju verkar vara risken när man har lågt AMH, så det kan ju kanske vara intressant att veta, då ekonomin trots allt är en faktor i det hela.
Längtar 74: Vad roligt att de hittat en donator, grattis! Jag har ännu inte satt mig in så mycket vad gäller ÄD men jag vill gärna höra om dina erfarenheter från Spanien då det inte är omöjligt att det blir ett alternativ för mig så småningom. Stort lycka till! 
Jag håller givetvis tummarna för alla er andra också som är igång med behandlingar!!
Kram Lovedo

Hej alla!

Jag har varit bortrest några dagar och inte hunnit uppdatera mig mer än i mycket stora drag. Jag börjar bli orolig för att tiden ska springa ifrån mig. Min mens har uteblivit för andra gången nu inom en överskådlig tid, utan att jag är gravid. Är det någon av er som vet hur äggdonationsmöjligheterna påverkas av oregelbunden mens? Vad händer om den skulle upphöra för lång tid/för gott innan vi är framme vid äggdonationen? 

Vad roligt att det snart är dags Längtar74!
Håller tummarna Lully Hill!
Så tråkigt Lovedo! Jag instämmer med de andra, sådana tankar är normala. Jag tycker att det är så himla trist att jag ska vara orsaken till att min sambo inte heller får några barn, men han ser det inte så...

Ta hand om er!

 

Småsteg - kollade direkt i den broschyr om ÄD som jag fått på sjukhuset här i Malmö, o där står så här:
"Om kvinnan inte har fungerande äggstockar, har hon oftast inte heller spontana menstruationscykler. Då kan man konstruera en cykel där livmoderslemhinnan blir mottaglig för embryot med hjälp av hormoner; östrogen och progesteron."

Som jag tolkar det här så ska det alltså inte alls vara något problem. Men jag förstår att det känns jobbigt. Som om man inte har nog av allt ändå... Jag oroar mig varje månad nu för tiden för att min mens ska försvinna. Den har varit regelbunden på 30-31 dagar så länge jag kan minnas, men förra månaden var det bara 27.

Läkarna på IVI i Valencia sa i princip samma sak som de härhemma: mina värden kommer att göra att jag går in i klimakteriet tidigare. Men när kan man inte veta. Det kan handla om fem månader - eller fem år. Oavsett så var de supertydliga med att det inte skulle påverka något med hur äggstockarna fungerar (eller inte fungerar...) - det "enda" som är viktigt vid ÄD är en bra livmoder.

Kram.