• Linn73

    Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

    Jag och min man fick avbryta första vårt IVF-försök (långa metoden med Synarela och Gonal F, högsta dosen) eftersom det endast bildades en fullmogen follikel. Tester visade att mitt AMH-värde endast låg på ynka 0,4. Känner mig helt knäckt och har svårt att acceptera situationen. Konstigt nog har jag haft regelbunden mens varje månad och dessutom ägglossning (teststickorna visar det i alla fall).

    Ska träffa läkaren i morgon för att diskutera hur vi ska gå vidare och jag är livrädd att han inte vill ge oss en chans till med IVF.

    Skulle uppskatta om ni som lyckats bli gravida trots lågt AMH ville dela med er av era framgångshistorier! Är också intresserad av att höra hur det går för alla andra som är i samma situation som jag. Har ni övergett IVF för att gå över till äggdonation? Kämpar ni på med IVF? Har någon bildat tillräckligt med ägg för ET?

    Kramar till alla ni som kämpar därute!

     

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-08-13 13:19
    Ett nytt AMH-prov i juni 2011 visar att mitt värde har stigit från 0,41 till 0,84. Jag fattar ingenting! Men det enda som räknas i slutändan är ju hur pass bra jag svarar på hormonstimuleringen.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-04-22 19:54
    Jag skriver den här uppdateringen drygt två år och sex månader efter att jag startade den här tråden. Det kändes under en lång tid som att jag aldrig skulle få berätta min egen solskenshistoria. Men nu får jag äntligen göra det!! Den 17 april 2013 fick jag för första gången se ett starkt plus på stickan. Det tog åtta IVF, ett FET och slutligen en äggdonation innan vi lyckades. Är så innerligt tacksam att vi har fått den här möjligheten. Till alla er andra med lågt AMH - ge aldrig upp hoppet! Den här tråden är full av exempel på att det kan gå ändå - oavsett om det är med dina egna eller donerade ägg.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-12-15 16:37
    Så kom äntligen dagen som jag och min man har väntat på i fem år - vår efterlängtade son föds! Han kom flera veckor för tidigt men visade sig ändå vara en pigg och stark liten krabat.

    Mina tankar går också till er som fortfarande kämpar. Jag hoppas att ni på ett eller annat sätt också får uppleva samma glädje som jag fått göra. Styrkekram till er och ge aldrig upp hoppet!

  • Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH
  • Nelle
    Jegs och Lyckligtlottad1982, tack för svaren på mina klimakteriefunderingar. Mitt AMH togs inte förrän efter vårt första misslyckade försök. när vi gjorde utredningen hösten -09 låg mitt FSH på 10 och det ska vara normalt. Jag har regelbunden mens och ägglossning och inga andra symptom så vitt jag vet.

    Jegs: Vi ses säkert den 23/8!

    Lyckligtlottad:
    Om ni har 3000 över så kan ni alltid gå med i en adoptionsförmedling redan nu, trots att det är ert sista alternativ och att du är relativt ung. Som Jegs skriver så räknas kötiden från när man går med i förmedlingen, inte från när utredningen är gjord.

    Poussin
    : Jag är imponerad över alla livstilsförändringar du gjort, hoppas att det ger resultat! Är däremot inte ett dugg imponerad över mig själv som varit alldeles för slö i sommar. 

    En tjej som kallade sig Mulan skrev här för ett tag sedan. Hon har numera en dotter och hade fått goda resultat av att äta kosttillskottet L-arginin. Det har jag köpt och ätit i två dagar nu, parallellt med sprutandet. Någon annan som hört något om L-arginin?

    Kram!    

      
  • Nelle

    Jag passar på att uppdatera listan eftersom jag började med sprutor igår.

       Väntar på nytt försök:


    Småsteg, amh 0,49 Poussin (33 år), AMH 0,35. Väntar på IVF nr 4 i augusti. Linn73 (37 år), AMH 0,41. IVF nr 4 startar i augusti. Planerat ÄP mitten av sept. Sunshine123, (33 ar),  AMH 0,48 , FSH 10,8.  Vantar pa att borja behandling nagon gang i augusti. Castor (36 år i april), amh 0,1 fsh 13, lh 5,2. Avbrutet försök 23 maj 2011 p.g.a "flare-up" effekt, dvs östrogen-chock pga sprayen som resulterade i två cystor och förhindrande menopuren att fungera.

    Sprayar:


    Sprutar:


    längtar74 (37 år), AMH <1 först men 1,2 okt 2010! FSH 11,6. IVF3: Sprutstart 19/6

     Nelle (37 år) AMH 0,3. Sprutstart 4/8


    Planerat ÄP/ET/FET:
    Anemon (38 år), AMH 0,467, FET om Pingu klarar tining, UL 11/5 för närmare besked Lyckligtlottad 1982, 29 år AMH 0,1, FSH 60 Planerat ÄP 8/8 (donator) Planerat ET 10/8

     


    Ruvar:


    Gravida:


    Malbert, AMH 0,55 Ankaja, AMH 0,2, IVF 1, BF 18/12 DobbieDoo, AMH 0,41 Sötmaggan, AMH 0,33, 37 år Albatross74, AMH 0.27, IVF 1: feb 2011. Sprutstart 8/5

    Övrigt:


    Linköping68, AMH 0,69. 1 st IVF utan plus. Hemmaförsök just nu. pp08, plus på IVF5 men missfall v.6; avvaktar lite just nu. Jegs (31 år), FSH 15, AMH 0,06 dec 2010, 0,1 april 2011!. Avbruten behandling 6/5. Adoption/ÄD?? Tur...
  • Lovedo

    Kikar in här igen efter semestern.

    Linn73: Grattis till ett dubblat AMH-värde som dessutom ligger över den magiska gränsen 0,7! Jag var ju med om något liknande, 1 april låg mitt AMH-värde "under 0,16" och 23 maj var det helt plötsligt 0,34. Fortfarande väldigt lågt värde men trots allt dubblerat. Får jag fråga om du tagit båda dessa prover vid samma klinik? Jag lämnade mina prover vid olika kliniker och är lite misstänksam om de kan ha olika noggrann mätapparatur eller laboratorier...?! För om AMH mäter äggreserv verkar det ju egentligen inte möjligt att det skulle kunna öka med tanke på att man har de medfödda ägganlag man har? Eller? Borde det inte bara kunna minska i och med ökad ålder? Kan folliklar som legat "vilande" blivit aktiva på något vis och därmed höjt värdet? Har du frågat eller diskuterat detta med din läkare? Jag är isåfall mycket nyfiken och intresserad vad du fick för svar eftersom man överallt läser att man inte kan påverka detta värde i positiv riktning.

    Poussin: Får jag fråga om du fick någon motivering av CvL till bedömningen att det skulle kunna ta 3-4 år att ev kunna bli gravid på naturlig väg vid ett lågt AMH-värde? Återigen något jag inte fattar då AMH inte sägs ha något att göra med äggkvaliteten. En person i ung ålder (inte jag då...!) borde väl teoretiskt sett ha ägg av bra kvalitet även om reserven är dålig, innebärande att chanserna väl borde vara liknande för andra par så länge man har regelbunden ägglossning?

    Nu är det ju uppenbart att forskningen hittat ett samband mellan fertilitet och AMH-värde men jag måste säga att jag verkligen inte begriper mig på detta....

    Själv har jag möjlig sprutstart ca 14-15 augusti men har fortfarande inte bestämt mig än... Har skjutit upp att tänka på detta hela sommaren men nu är det ju dags att fatta ett beslut. Hmn.

  • Linn73

    Lovedo: Tack, vad lustigt att ditt AMH-värde också har fördubblats! Håller med dig, begriper ingenting... Jag tog de senaste två proverna på samma labb men vågar inte riktigt tro att det nya värdet stämmer. Precis som du säger, vad betyder det egentligen att värdet har fördubblats? Verkar ju osannoilkt att min äggreserv har ökat... Om inte undrar man vad värdet egentligen mäter eftersom det verkar variera så pass kraftigt. Jag ska träffa läkaren om några veckor. Kollar med honom då!
    Har också funderat på frågan som du ställer till Poussin och jag har fått förklarat för mig att vi med lågt AMH har svårare att hitta det perfekta guldägget eftersom vi har en sämre reserv - men i så fall borde ju kvaliteten generellt vara sämre... Måste också fråga, varför tvekar du med att börja med sprutorna?

    Nelle: Härligt att du är igång!!! Hoppas att det går bra med sprutorna trots att sambon är bortrest. Förstår din oro, jag gillar heller inte att ta sprutorna själv...

    Poussin: NJUT på semestern så laddar vi båda för spraysrart om några veckor!

    lyckligtlottad och Jegs: Blir imponerad att ni har lyckats landat i ÄD alt adoption. Det krävs styrka och mod att inse att det kanske inte blir genetiska barn. Efter detta försök måste vi tänka om och se över andra alternativ, förutsatt att det inte lyckas förstås  

    Kram alla!

  • Lovedo

    Flera anledningar till att jag är tveksam. Dels är jag väl lite rädd för att få ett slutgiltigt negativt besked, dvs att jag inte skulle svara på behandlingen och bli avrådd från ev ytterligare försök och att det skulle bero enbart på mig och mina ägg (vi har även problem med nedsatt spermaprov). Jag vet att det är bättre att veta och kunna gå vidare i livet om det nu skulle vara så, men just nu under sommaren så har det varit rätt skönt att stoppa huvudet i sanden ett tag... En betydligt större anledning är att detta med IVF fått mig att fundera över hela mitt förhållande och börja ifrågasätta om det är vi som skall göra detta ihop. Det kanske låter knäppt men jag tror faktiskt inte jag hade funderat över detta om vi blivit spontant gravida men det här med IVF har liksom ställt saker och ting på sin spets i och med de aktiva beslut som måste fattas. Samtidigt är det här kanske den enda chans jag får i livet att försöka bli gravid m h t min ålder. Jag har liksom inte tiden att så småningom träffa en ny man och försöka bilda familj med honom. Sen så känns det väl lagom lockande att ge sig själv hormonsprutor i magen (inte själva sprutan egentligen, men ev biverkningar). Fast det är väl det minsta problemet i sammanhanget!

  • Jegs
    Jag förstår verkligen Lovedo om du/ni grubblar på det förhållande du/ni är i... Jag skulle nästan bli förvånad av att höra om dem som inte gjort det på ett eller annat sätt, att genom gå IVF behandlingar och andra är verkligen en prövning för ett förhållande. Men jag tror inte att det finns något rätt svar hur man ska tolka dessa känslor som kommer upp, det ligger hos var och en och den där obeskrivliga känslan i magen som i regel alltid har rätt även om den allt för ofta är lite svår att tyda... 
    Självklart är det på sitt vis skönt att veta att jag har ett lågt AMH-värde och högt FSH som ställer till det, jag har dock inte fått något svar på varför vilket stör mig oerhört.. Skulle alla värden däremot visa att allt är ok, så skulle jag nog grubbla ännu mer på förhållandet och om jag och min man är menade för varandra.. Har en vän som iofs fick ett barn med sin tidigare man, sedan blev det sämre i förhållandet.. även om de försökte hålla ihop, och skaffa barn nr 2, men det gick bara inte.. de skildes och hon träffade en ny kille och barn blev gjort på en gång.. nu är deras barn nr 2 på G...
    Så jag kan inte låta bli att tro på att det kanske inte är meningen i bland och sedan tror jag framför allt på att den pirriga känslan av förälskelse och passion är bra... Sedan vet jag från alla mina tidigare förhållanden att det blir en vardag som man måste jobba på, gräste på andra sidan kan många gånger kännas grönare.. Jag kan även se till mig själv att perioder som jag varit singel så blir jag mer social, hittar på mer grejer med mina vänner, tränar mm.. Men nu har jag hittat min man, jag vill verkligen leva med honom, jag har fattat ett beslut.. Och känner jag ig opeppad på förhållandet och den gråa vardagen så beror det inte på honom, för han är hur bra som helst, utan det beror på att jag inte tar mig för mina vänner, träning mm.. Jag blir för lat och bara slapar i soffan och bara nöjer mig med att inte göra något... ja, ja, nu blev det en lång utläggning om ja, något... 
    Kram och god natt till er alla! // Jegs 
  • Nelle

    Nu är det slut på landstingsfinansierade försök för min del. Bara två äggblåsor, för få för att det ska bli äggplock.

    Lycka till alla andra!  

  • Jegs

    Nelle, Beklagar verkligen dagens trista besked... 

    Det är för jävligt och så orättvist! Varför, varför...?
    Hoppas att din sambo är tillbaka och att ni kör ägglossningsprutan i kväll för att sedan ha en massa kärlek under helgen... Man vet ju aldrig, men du vet ju iaf att du har två äggblåsor som lossnar och här har ni ju chansen att träffa av en eller båda... 

    Vi ses annars på adoptionskursen, vilken jag ser fram emot... 

    Jag blev oxå glad att höra att tiden i kön räknas från när man gick med och många länder som ställer krav på giftemål, även väger in sambotiden.. Så ser ni till att iaf gifta er inom ett år så tror jag att den biten faller väl ut... 

    Sedan verkar väntetiden även hänga ihop vilken ålder på barn som man kan tänka sig.. de yngre verkars som mer populära om man kan säga så... 

    Jag har sammanställt ett excell ark med alla länder, som jag kan skicka till dig om du vill.. Har dock inte tagit med alla krav som vissa länder ställde som inte kändes aktuella för mig.. Men iaf har jag med krav om giftemål, väntetider, kostnader och vilka organisationer som jobbar mot vilka länder... 

    Jag börjar även tänka att det barn som vi adopterar kanske redan finns där någonstans i världen..? Och bara väntar på oss... Det ger mig en ganska fin känsla i kroppen.. 

    // Elina

     

  • lyckligtlottad1982

    Nelle: Jag beklagar och sörjer med dig! Ser i din blogg att du hunnit agera lite med adoptionsdokumentation. Det skall vi också göra efter detta försöket. kram


Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH