Smutskastningslistan mot moderaterna i förekom redan i förra valet och brukar återkomma med jämna mellanrum. Då letade jag efter litet info och hittade information som idag inte finns kvar men eftersom jag hittade mitt eget bemötande från 2006 här på FL kopierar jag in det jag svarade då. Kommentarerna är dock inte mina utan är de jag då hittade på nätet (hoppas ni hänger med....)
Mot allmän olycksförsäkring i arbetet 1916"
FEL! Det fanns ingen proposition om olycksförsäkring detta år. Och hur skulle det kunna ha gått till, mitt under brinnande krig?
Mot allmän och lika rösträtt 1918
FEL! Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907. År 1918 handlade det om den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare). När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.
Mot 8 timmars arbetsdag 1919
RÄTT! Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Följden blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig.
Mot dödsstraffets avskaffande 1919
Det är mycket möjligt, ja.
Mot kvinnlig rösträtt 1921
FEL! Högern var inte mot införande av kvinnlig rösträtt. (Det fanns enskilda högermän som var det, men det fanns motståndare i andra partier också.) Beslutet togs utan votering i riksdagen den 24 maj 1919.Beslutet togs 1919, men första valet där kvinnor fick rösta var 1921.
Mot allmänna folkskolan 1927
Den allmänna folkskolan infördes redan 1842. Vad du menar måste vara att de reformer som genomfördes var andra än de som högern föreslog. Det skulle vara som att säga att (m) var mot friskolor om de röstade för ett eget förslag för reglering om friskolor än det som regeringen lägger som proposition.
Mot statsstöd till sjukkassan 1931
FEL! Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.
Mot statsstöd till a-kassorna 1934
RÄTT! Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter.
Mot två veckors semester 1938
RÄTT! Högern menade att detta var något för arbetsmarknadens parter att bestämma. (samma gäller senare liknande beslut, nedan)
Mot sänkt rösträttsålder 1941
Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.) Vill också notera att det var samlingsregering år 1941.
Mot fria skolmåltider 1946
Någon lag -- således riksdagsbeslut -- om fria skolmåltider har inte heller funnits, utan de har hela tiden bekostats kommunalt. 1937-65 utgick ett statlig bidrag till skolmåltiderna.
Mot allmän sjukförsäkring 1946
FEL! Högern ville att staten skulle stå för 61 % av kostnaden i stället för regeringens förslag på 72 %. Men man motsatte sig inte reformen som sådan.
Mot allmänna barnbidraget 1947
FEL! Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls enhälligt av riksdagen
Mot tre veckors semester 1951
Se 1938.
Mot fri sjukvård 1953
1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras.
Mot ATP 1959
RÄTT! Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt den s.k. premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare pensionssystem.
Jag konstaterar att smutskastningslistan den här gången var kortare än vanligt, det kommer kanske en del tre om ett tag?