Havsklippan, maken har svårt att klara av pressen att prestera på "kommando" och nu har han dessutom superstressigt på jobbet denna vecka så jag kan bara inte emd att försöka pressa honom igen, det kanske straffar sig på sikt också tänker jag. Vi fick till det dag 13 och jag tror att äl kan ha varit igår eller idag, en tempen har inte gått upp så vi får se.
Decembra hu, lite så var det med mitt ma, vi hade nyligen träffats och visste att vi ville ha barn båda två och vi var ju inte så unga heller, men vi blev ändå tveksamma eftersom vi inte känt varandra så länge (hade skyddat oss). Vi gick också på ett rådgivningssamtal och bestämde oss att vi ju ville ha barn (eg var jag säker hela tiden att jag inte skulle kunna avbryta), så blev det som det blev, väldigt jobbigt med de "tvära kasten".
2barnsmamma, det hade troligen avstannat v 12, och det blev skrapning eftersom inget verkade hända alls. Hade bara lite bruna flytningar, då i v12 när jag fick de flytningarna fick jag också en känsla av attnågot gått fel, men jag fick inte komma in och kolla, så till slut sa jag att jag blödde och hade ont och åkte til akuten (v14). Då såg de att det avstannat. Det låter ju som att det är på väg ut för dig, jag tror inte att man kan göra något själv. Hoppas att du får må hyfsat i alla fall!
Savannah, kanske lika bra att ´försöka stå ut med att vänta två veckor?, blir ju nästan mer oroligt att kolla om de ändå inte kan se något. Tittar de i v 8-9 och ser att allt ser bra ut då går missfallsrisken ner till ca 3-5% har jag hört, så det kan ju också vara en anledning att vänta lite till. (de mest kritiska veckorna är väl v7-8 om jag fått rätt info).