Forum Förälder Förälder
  • kajsaliten
    kajsal­iten
    Äldre 1 Sep 10:12
    605 svar
    Visa endast Anmäl

    ammar min tvååring, är jag konstig?!

    rubriken är lite ironisk; jag känner mig inte alls konstig men ganska ensam. vår underbara tjej är två år och ammas fortfarande. inte nattetid, hon nattas av sin pappa i vår stora säng o sover sedan som en stock hela natten:) - men dagtid snuttar hon så fort hon kommer åt! hon njuter verkligen av närheten det ger henne, det är "hennes" tuttar (hon kallar dom den "stora" och den "lilla" hihi!) och vi trivs båda två med detta för det mesta. ibland kan jag känna att jag är ett enda stort bröst dock för henne...speciellt de senaste 2 v , hon har börjat på dagis 20 tim i v - älskar det! - men hon har regrederat lite o vill gärna snutta lite mer än vanligt. det är inga problem för mej , jag förstår att hon nu vill ha lite extra trygghet, men jag vill gärna hålla det på nivån att "tutte får du hemma i soffan" , något jag får kämpa med just nu.
    jag undrar nu om det inte finns andra som ammar så mycket som jag gör är barnet är såhär stort? och hur gör man när man väl ska sluta? jag kommer vara tvungen att sluta amma i december pga en massa orsaker, hoppas vi är redo då hela familjen!
    jag är tacksam för tankar råd o funderingar!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-11-21 09:03
    sedan en månad har jag inte ammat mer. avslutet blev perfekt, jag o min man satt oss ner med henne o sa att "nu är tutten slut, den måste vila. du får säga hejdå till tutten nu". vår dotter funderade ett tag, o sa att hon ville pussa tutten hejdå:) det fick hon förstås. efter det har hon frågat ibland, men på skoj. hon var helt enkelt redo, vi också! jag är glad att jag ammat så länge, det känns helt rätt. det känns också rätt att ha slutat nu! vill bara tacka alla som skrivit här, både negativa men framför allt alla positiva tankar. vi gör alla det vi tror är bäst för våra barn, dom är alla olika med olika behov. min dotter har mått bra av amningen, hon mår bra nu också!

  • Svara i tråden
    Svar på tråden ammar min tvååring, är jag konstig?!
  • Rulltrappa
    Rulltr­appa
    Äldre 2 Sep 10:37
    #282
    Visa endast Anmäl
    MalinEddie skrev 2010-09-02 10:13:36 följande:
    Vi har alla olika personliga gränser för vad som känns okej tror jag. För mig är en 3-åring för stor för att ammas. Det är svårt att svara på varför. Det bara känns så. Sedan kanske allt skulle ändras om jag verkligen ammade ett större barn. Jag kanske skulle känna att det var nog tidigare eller senare. Det är nog lätt att tycka om man inte varit i den situationen.
    Jag kan ju också säga att jag bara skulle amma länge om det handlade om då och då. Det skulle vara ett sätt i mängden att mysa. Jag tycker det är jätteviktigt att pappan har lika stor del. Får jag ett till barn så kommer vi varva flaska med amning som vi gjorde med dottern. Jag vet att man kan riskera amningen genom att göra det men vi trivdes jättebra med det så jag skulle ta den risken. Det skulle inte vara nån katastrof för oss om barnet valde flaskan.
    Jag är inne på samma spår. Jag har varvat amning med pumpning och flaskmatning från start med båda barnen, för att båda ska kunna mata barnet. Hur praktiskt det än är med amning är det inte värt att offra möjligheten att låta någon annan (barnets far i detta fall) ta hand om matningen. Nu har jag haft tur hittills och kunnat amma hyfsat länge trots flaskmatning och det är jag såklart tacksam för.
  • Asereht
    Asereh­t
    Äldre 2 Sep 10:40
    #283
    Visa endast Anmäl

    Jag svarar utan att läsa andra svar i tråden och riktar mig bara till TS.

    Jag tycker inte du är konstig alls. För mig framstår det som mer konstigt att tycka det är konstigt att amma länge än att göra det. Med detta uttalande så menar jag alltså inte att det är konstigt att inte amma utan att jag tycker att det är konstigt att ifrågasätta någons val vad det än är i frågan.

    Jag har ammat mina länge, dvs om man utgår från allmänhetens åsikt. Själv anser jag att jag ammat dem så länge som de behövt bli ammade. Son nr ett och två ammades till de var 18 mån. Vid båda tillfällena var jag höggravid med nästa barn. Båda slutade självmant.

    Son nr tre ammade jag till strax efter treårsdagen då vi beslutade oss för att avsluta det hela. Han hade då börjat på dagis och gått ett tag. Vi pratade om saken och jag förklarade att han var stor nu och att tutten skulle sluta med mjölk. Han godtog det. Sonen fick natta med pappa i en veckas tid och sedan återgick vi till gamla rutiner fast utan tutten.Det gick bra.

    Tyvärr har jag inga goda råd att komma med gällande nedtrappning och avslut då vi haft det väldigt lätt där men försök prata med dottern och förklara så enkelt som möjligt. Kanske konstaterar hon att så är det och så blir det inte så mycket mer med saken.


    ♥ Grabbarna Bus, Syrrans & Liten Nöffes Mamma ♥   Blogg: stickig.blogspot.com
  • linjes
    linjes
    Äldre 2 Sep 10:44
    #284
    Visa endast Anmäl
    MassiiMotoo skrev 2010-09-02 09:19:42 följande:
    Som fyra år vet man inte bättre än vad en förälder säger en till vad man ska göra.
    Håller jag inte alls med om
  • Kokomo
    Kokomo
    Äldre 2 Sep 10:46
    #285
    Visa endast Anmäl
    MalinEddie skrev 2010-09-02 10:13:36 följande:
    Vi har alla olika personliga gränser för vad som känns okej tror jag. För mig är en 3-åring för stor för att ammas. Det är svårt att svara på varför. Det bara känns så. Sedan kanske allt skulle ändras om jag verkligen ammade ett större barn. Jag kanske skulle känna att det var nog tidigare eller senare. Det är nog lätt att tycka om man inte varit i den situationen.
    Jag kan ju också säga att jag bara skulle amma länge om det handlade om då och då. Det skulle vara ett sätt i mängden att mysa. Jag tycker det är jätteviktigt att pappan har lika stor del. Får jag ett till barn så kommer vi varva flaska med amning som vi gjorde med dottern. Jag vet att man kan riskera amningen genom att göra det men vi trivdes jättebra med det så jag skulle ta den risken. Det skulle inte vara nån katastrof för oss om barnet valde flaskan.
    Det är det jag tänker mig, att även för de allra flesta långtidsammare bör det finns någon slags gräns där det känns som att barnet helt enkelt är för stort att ammas. En känslomässig gräns liksom. Å då känns det som att diskussionen blir lite märklig och att även långtidsammarna (och vice versa för all del) borde ha en viss förståelse för att det finns de som tycker att barn över 1 år är för stora då det allra mest är känslomässigt. Äh jag svamlar märker jag, hoppas att någon förstår vad jag skriver iaf. :)
  • Rulltrappa
    Rulltr­appa
    Äldre 2 Sep 10:46
    #286
    Visa endast Anmäl

    Apropå napp. Äldsta barnet var inte intresserad av napp, även om vi erbjöd den vid några tillfällen. Yngsta tog gärna emot nappen, men han måste ha genomskådat bluffen för han valde bort den när han var runt 15 månader. Dvs, när han fortfarande ammade. Inte för att det har något med saken att göra, men jag såg att napp hade tagits upp tidigare i tråden.

  • k girl
    k girl
    Äldre 2 Sep 10:49
    #287
    Visa endast Anmäl
    Kokomo skrev 2010-09-02 10:46:37 följande:
    Det är det jag tänker mig, att även för de allra flesta långtidsammare bör det finns någon slags gräns där det känns som att barnet helt enkelt är för stort att ammas. En känslomässig gräns liksom. Å då känns det som att diskussionen blir lite märklig och att även långtidsammarna (och vice versa för all del) borde ha en viss förståelse för att det finns de som tycker att barn över 1 år är för stora då det allra mest är känslomässigt. Äh jag svamlar märker jag, hoppas att någon förstår vad jag skriver iaf. :)
    Problemet är väl att det finns somliga som anser att den egna känslomässiga gränsen är normativ, och att allt utanför den är "sjukt", "osunt" o dyl.
  • Kokomo
    Kokomo
    Äldre 2 Sep 11:01
    #288
    Visa endast Anmäl
    k girl skrev 2010-09-02 10:49:50 följande:
    Problemet är väl att det finns somliga som anser att den egna känslomässiga gränsen är normativ, och att allt utanför den är "sjukt", "osunt" o dyl.
    Sant. Men jag måste säga att jag blir lite nyfiken för var gränsen går när man ammar sin 5-åring som jag såg tidigare i tråden.
  • Jica
    Jica
    Äldre 2 Sep 11:11
    #289
    Visa endast Anmäl

    Konstigt vet jag inte men som du själv skriver...du är nog rätt  ensam om det om inte de som gör det inte talar om det. Jag skulle inte vilja amma så länge men man gör det som känns bäst för en själv och strumta i vad andra tycker!!!

  • CloudBerry 1
    CloudB­erry 1
    Äldre 2 Sep 11:14
    #290
    Visa endast Anmäl
    Kokomo skrev 2010-09-02 10:46:37 följande:
    Det är det jag tänker mig, att även för de allra flesta långtidsammare bör det finns någon slags gräns där det känns som att barnet helt enkelt är för stort att ammas. En känslomässig gräns liksom. Å då känns det som att diskussionen blir lite märklig och att även långtidsammarna (och vice versa för all del) borde ha en viss förståelse för att det finns de som tycker att barn över 1 år är för stora då det allra mest är känslomässigt. Äh jag svamlar märker jag, hoppas att någon förstår vad jag skriver iaf. :)

    Fast det är ju det som är så sjukt, många tycker att subsituten går att använda i flera år men inte originalet.


     


    Om man tycker att en 2-åring är för gammal för amning så borde det ju också vara för gammalt för napp och flaska eftersom det har samma syfte minus mysdelen. Känns insnöat och korkat att godkänna ena men inte det andra.

    För min del går gränsen nog vid 3 år.

Svara i tråden
Svar på tråden ammar min tvååring, är jag konstig?!

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2025 - All rights reserved       Lifeofsvea AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies