ammar min tvååring, är jag konstig?!

Jag svarar utan att läsa andra svar i tråden och riktar mig bara till TS.

Jag tycker inte du är konstig alls. För mig framstår det som mer konstigt att tycka det är konstigt att amma länge än att göra det. Med detta uttalande så menar jag alltså inte att det är konstigt att inte amma utan att jag tycker att det är konstigt att ifrågasätta någons val vad det än är i frågan.

Jag har ammat mina länge, dvs om man utgår från allmänhetens åsikt. Själv anser jag att jag ammat dem så länge som de behövt bli ammade. Son nr ett och två ammades till de var 18 mån. Vid båda tillfällena var jag höggravid med nästa barn. Båda slutade självmant.

Son nr tre ammade jag till strax efter treårsdagen då vi beslutade oss för att avsluta det hela. Han hade då börjat på dagis och gått ett tag. Vi pratade om saken och jag förklarade att han var stor nu och att tutten skulle sluta med mjölk. Han godtog det. Sonen fick natta med pappa i en veckas tid och sedan återgick vi till gamla rutiner fast utan tutten.Det gick bra.

Tyvärr har jag inga goda råd att komma med gällande nedtrappning och avslut då vi haft det väldigt lätt där men försök prata med dottern och förklara så enkelt som möjligt. Kanske konstaterar hon att så är det och så blir det inte så mycket mer med saken.