Varför psykofarmaka när man är gravid?

Jag tycker inte heller att man ska tro på Gud, titta på TV eller äta kött när man är gravid. Det kan ju barnet ta skada av på sikt.

Ja, men det beror ju på om ångesten blir större av terapi än UTAN. Olika från individ till individ. Jag orkade inte gå i terapi under graviditeten. Jo, hos kurator men inte i KBT.

Alltså vad jag låter neggo! Vad jag menar är att vissa terapiformer drar upp gammal skit som kan uppröra den gravida mamman. Det är enligt den psykologen jag haft kontakt med (samt även min bästa väninnas psykolog) bättre om hon tar den fajten när hon inte är skör och gravid.

Man måste ju inte gå i terapi, man kan ju få stöd genom samtal hos en psykolog.

Samtalsterapi (s.k. "samtalsstöd") hos psykolog är iofs också en terapiform.

Som jag skrev tidigare menade jag inte ALLA former av terapi, utan snarare de som drar upp gammalt och som kan vara smärtsamma för patienten.
Psykologer och terapeuter är inte heller samma sak. Mina samtal hos min psykolog räknas inte som terapi.

Men KBT som utgår mest från nuet kräver stor koncentration o det kände jag att jag inte orkade som gravid o trött.

Ja, det är sant :) jag är ingen expert vet bara att man rekommenderas att inte gå i terapi när man är gravid - har aldrig fått det specificerat exakt varför (annat än att det är ansträngande) eller exakt vilka terapiformer man ska undvika. Tror också som du att det är viktigt att man själv överväger hur mycket man orkar med...

Att gå hos en vanlig kurator o bara kräka av sig orkar nog de flesta med, men att jobba på sikt är värre. Jag erbjöds ändå förtur till KBT pga. jag var gravid, men såg ingen mening med det just då.

Ok, jag har själv gått i KBT när jag var 16-18 år och skulle nog också tackat nej om jag erbjöds det idag, det är jobbigare än vad folk tror och kräver en hel del arbete från patientens sida.