30+ som väntar/har fått syskon, del 8
*funderar på namn man hör alldeles för sällan*
Gunvald...Dagobert kanske?
Persefone - En liten brolla!
Men mitt sista förslag som jag ska nämna till Fio får du inte norpa för det passar så bra till en brorsa till O...
GULLIVER!
Fio - Mitt akuta snitt var så in i helskotta ickeurakut. Beslutet om snitt togs klockan tre på natten och T plockades ur magen klockan 8.32. Och nej, det var inte någon jättelång operation utan T:s hjärta pickade (som tur är!) på så stabilt och bra och det kom hela tiden andra emellan så där låg jag och väntade. Det var lite drygt faktiskt även om jag är jättetacksam över att det inte var mer dramatiskt än så.
Eva - Det är så härligt att få följa första tiden!
Och visst. Flickor har många skrymslen men pojkar (i alla fall min) har skrynkliga pungar. Same shit (som är svår att få bort) different name. Det är som jag alltid säger - det är ingen skillnad på pojkar och flickor.
Jag tror också att mensvärken beror på att tappen ska mjukas upp, riktas bakåt (eller framåt? Blev plötsligt osäker. ) för att sedan börja öppna sig. Så även om inte förlossningen startar p g a mensvärken så HÄNDER det ju ngt.
*peppar*
En hälsning till alla höggravida (och nygravida och gravida däremellan):
Man får gnälla hur mycket man vill. Det är inte ens att klassa som gnäll - det är en beskrivning av sakernas tillstånd.
Knase - Latensfasen kan visst glida förbi utan att man märker det. Nu sist var jag öppen tre utan att ha haft annat än vad jag trodde var förvärkar (BM gjorde hinnsvepning och konstaterade det då).
Wiiee! Go Fio! Go Fio!
Stackars dig Hormonstinn! (funderade på vad du skrivit för konstigt som telefonen korrigerat men det var visst ett nick )
Och jag håller förresten med Assar. Inte gör det så vidare värst ont att föda barn inte.
E har förresten börjat krypa häromdagen. Men ålandet står fortfarande högst i kurs.
Grattis Fio! Gullviva kanske?
Fio - JAG börjar nästan grina när jag läser hur fint du skriver om O och bebisen, den nya tiden och allt. Och min kropp bör vara van vid amningshormonerna vid det här laget.
Åh, vad spännande med Knase!
Nu börjar det stora provet. Maken flög till Stockholm tidigare ikväll och jag är kvar på Gotland med barnen. Det har löst sig så bra att jag inte kommer att vara ensam vuxen i huset mer än lite på dagtid men det är ju ändå en helt annan sak än med den andra föräldern. Och nätterna får jag ju ta själv. Det kommer att bli intressant att se hur slut jag är på fredag.