30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Kan förresten nämna att min bm räknade ut att bf skulle vara samma datum som jag fått på nätets norska sidor så hon sa precis som ultraljudet att jag var 13+ några dagar gången. Känns skönt att få bekräftat att min läkare hade fullständigt fel som menade att med ultraljudet som bakgrund skulle jag ha haft bf den 17e april. Vet dock att det kan skilja +/- 14 dagar när bf verkligen blir.
Här i Norge får man förresten inte gå över mer än 14 dagar innan man blir igångsatt. Min bm menade att det är så i Sverige också, "visste" eftersom hon jobbat där i 9 år. Någon som vet hur det verkligen är? Mest nyfiken

Lena: Nej inte ska jag gå över inte Måste ju se till att hålla mig inom gränserna för att få vara på den naturliga ABC-kliniken

Å vilka män ni har som fixar ren tvätt, lagar mat, städar... Här hemma är inte mannen riktigt lika duktig på hushållsfix, tvättkorgen verkar han inte ha förstått att man ska lyfta på locket för att stoppa ner kläderna i.. Och att de därefter ska t tvättstugan.. Kan säga att jag är så glad för vår au-pair

Däremot är han helt super på att bygga samman saker, ta hand om bilen, klippa gräset och rensa hängrännor mm, lagar mat ibland och är helt underbar med Agnes
Han heter för övrigt Anders

Jag skulle nog kunnat tänka mig att sterilisera mig när Agnes väl fått ett syskon, men proceduren är väl inte den enklaste och min man skulle aldrig gå med på det, och på ett sätt skulle det ju kännas otroligt konstigt, som att vara en halv kvinna..
Säkra preventivmedel som inte innehåller en massa jox kan jag nog inte tipsa om. Själv hade jag en P-stav i armen i 3 år och det var så skönt att inte behöva tänka på att ta några piller eller så, dessutom innehåller den bara gestagen om jag inte minns fel, men det är ju ändå ngn typ av jox..
Spiral skulle jag aldrig kunna tänka mig.. bara tanken på att sätta något där nere får mig att rysa..
Har en kompis som använder P-plåster. De sitter en månad i taget tror jag men har inte pejling på hur de fungerar i övrigt.  

Vilken söt Edwin Zenobia!

Barbara: Åk till apoteket och köp gaviscon, var helt topp mot min halsbränna i förra graviditeten och finns både som flytande och tabletter.

Lady: vad skönt att UL var fint i a fall, jobbigt bara att vänta på provsvar. Håller tummarna för att allt ska se fint ut!

Själv har jag mått oväntat bra idag. Började med B6-vitaminer igår och tog idag både multivitamin och B6. Läste på nätet att B6-tillskott kan påverka illamående positivt så jag tänkte att det kunde vara värt ett försök. Hade en period som jag t o m kände mig 100% bra så jag har t o m fått lite gjort idag, städat garderoben och mammat till den lite, putsat ett fönster, handlat, lagat mat och sytt i knappar på en av Agnes dressar.  Känns ju egentligen på tok för tidigt att märka något redan men så här bra som idag har jag inte mått på länge.

Juni: Jo jag vågar inte ropa hej ännu, får se hur jag mår i morrn först och det har ju kunnat gå i vågor innan med så... Men jag hoppas att det kan vara B6 som har ett finger med i spelet.

Pysslig: Njaa.. skeptisk, nu sitter jag här med en klump i halsen igen.. Den brukar komma med större styrka en stund efter middag, men oavsett hur morgondagen blir var det guld att få en dags paus från illamåendet i a fall.

En mysig sak i a fall, både igår och idag har jag känt av liv i magen vid flera tillfällen.  Nu känns det som att det börjar på riktigt liksom.. fast det hade ju varit skönt att veta säkert om det är en frisk bebis så att jag också kunde gå ut mer offentligt med det hela.

Grattis och välkommen hit AnnaLoo! Jag grät hela tiden i början av den här graviditeten. Var så jag började misstänka att jag var gravid - satt och grät till Ugly Betty för att jag tyckte det var såååå fint och rörande

Ego: Morgonen här började inte lika bra som igår. Vaknade av att jag var törstig men så snart jag druckit några klunkar kom kväljningarna. Upp med det vattnet och därefter kunde jag dricka igen. Somnade om och nu har jag fått i mig en sen frukost. Får se hur det går. Ätit mina vitaminer nu i a fall så har jag tur slår de i riktig kraft om en timme eller så. Jag lever på hoppet
Det som är positivt är att med illamåendet att fokusera på glömmer jag av att oroa mig för provsvaret från mkp och dagarna går riktigt fort. 2,5 vecka sedan provet nu och jag tänker ändå att ju längre tid det dröjer till de hör av sig, desto bättre. Första gången när det var dåligt ringde de efter 2,5 v och med Agnes tog det nästan 4 veckor så.. Kanske inte så konstigt att jag tänker som jag gör  

Fiji: Nja helt på tom mage blir det ju inte, tog de tillsammans med frukosten