Inlägg från: Livsglädjen |Visa alla inlägg
  • Livsglädjen

    EPT (Extremely Pre Term/Extremt mycket för tidigt född) Tråd 17

    Written Fiction skrev 2010-12-08 15:36:13 följande:
    Hörrni  tjejer!

    Sitter och funderar på det där med tal.  Vincent talar väldigt lite. Jag oroar mig inte men är lite nyfiken på det här med tal. Han är i princip intill döv på höger öra och min  fundering är ju om det är svårt att "fånga" upp hur ord låter/sägs?

    Om jag tänker efter så säger han fyra ord helt. Mamma, pappa, titta och katten :) 
    Resterande är mest Öhh öhh, aah ahh, ih. Förutom de ord han kan.. halva.
    Med halva menar jag att mat är "Maaa"  Boll är "bah" 
    Zanna(storasyster) är Sasss. Han själv är "Ssee"  (Vi kallar honom ofta Visse) och så just näsa är Sssa.

    Han använder sällan det kan "kan" utan pekar mest och utöver tydligt kroppsspråk och detta aah öhhh ih. Då vi inte förstår brukar han bli skogstokig och vrålar och bits i ren ilska... Prata är inte hans favoritsysselsättning helt enkelt ;)

    Nu är han givetvis väldigt lite än, okorr 2 i januari (vilket innebär att han korr inte blir 2 förren i april)
    Men nyfiken är jag ju :)
    Minns inte när de gör språkkontroll på BVC, men jag minns att det var mycket upp till mig att berätta vad jag ansåg om språkutvecklingen. Och det är ju klart att det är vi som föräldrar som vet bäst vad som våra barn kan och inte kan.
    Berätta om dina farhågor för BVC eller neo om du tror att du får bättre respons där.
    Om ni vet att han i princip är döv på ena örat så kanske ni har täta kontakter med hörcentralen och personalen där. Brukar de inte säga något om talet då? Det kan ju vara ett forum att ta frågan i.
  • Livsglädjen
    Erkens mamma skrev 2010-12-05 23:39:55 följande:

     


    Här har julen återigen blivit en fin tid efter ett par år av jobbiga jular.

    Julen -07 var maken inlagd på neurologen med Guillian Barre Syndrom. Han var jättedålig och fick plasmaferes omgångar. Var borta hela december och hela januari.. Sedan blev jag med Elias väldigt oplanerat där på senvåren när vi precis började komma på fötter igen.
    Och så föddes han i slutet november efter det att jag legat på sjukhus i sex veckor innan. Emma var bara 1,5 år och jag minns att jag tyckte att hon var ju stor...
    Julen -08 tillbringades på neo men läget var ju stabilt under julen men eftersom Emma var förkyld så ville vi inte ta henne till neos familjerum och fira jul så som vi hade tänkt utan vi fick fokusera på de barnen som ju visste att det var julafton. Så jag var uppe hos Elias på morgonen och fram till lunch och åkte sedan hem och firade med övriga familjen. Ville ju inte lämna honom där alldeles ensam hans första jul men man kan ju inte klona sig... De andra två hade ju fått vara av med sina föräldrar så mycket.

    Förra året däremot så fick vi lugn och ro och en mysig helg. Minns att vi satt i soffan på julaftons morgon och undrade vad det skulle vara som skulle gå på tok denna gången.. Men inget gjorde det och vi hade en härlig dag/kväll.

    Iår måste jag erkänna att jag mer eller mindre räknar med att det ska bli trevligt. Skönt att ha kommit dit.
    Vad söta ni är båda två! Hoppas att er jul blir lika trevlig som ni förväntar er.
  • Livsglädjen

    Är i v27+0 idag och mår fortfarande helt otroligt bra! Fattar inte att jag är gravid och mår som jag gör! Jag vet ju inte om något sådant och tror ibland att jag inbillar mig allt! (men då gör sig foglossningen rejält påmind, så glömma att jag är gravid gör jag inte)!
    Jobbar fortfarande heltid förutom en timme per dag som jag är föräldraledig med Edvin.

  • Livsglädjen
    jennyc skrev 2010-12-08 17:26:35 följande:
    Max har en kusin som är fulgången...
    Kan inte låta bli att kommentera...
    "fulgången", undra hur man är då
    (men vill också påpeka att jag förstod fullt ut att du bara missat ett l...)
  • Livsglädjen
    Written Fiction skrev 2010-12-09 11:04:25 följande:

    Ah roligt med så många svar.

    BVC har fortfarande mycket lite relation till Vincent. Vi får våra vaccinationer där och dom tittar lite. Vi går regelbundet hos hans läkare på sjukhuset så därför undviker jag att blanda in för många olika "instanser"

    Hans hörsel håller dom under uppsikt men via öronmottagningen med audiolog? vet inte hur det stavas. Men so far bara en gång om året. Och inget vill dom göra än. Dom ger inte heller speciellt mycket info mer i nuläget mer än att han hör inte på höger öra. Detta är troligtvis på grund av vården omkring hans födelse(medicinering och medicinsk utrustning) Ingen vet säkert men hans läkare tror det iaf.

    Det där med tal är så komplex. Jag tänker mycket på hans syster vilket är så fel då hon varit en pratmaskin sedan tidig ålder.

    Så tänker man samtidigt, när han börjar förskola i Januari så är jag lite rädd att kommunikationen skall bli lidande då han blir så... arg när han inte gör sig förstådd. Och det är när han försöker prata.

    Äsh, allt har sin tid. Talet kan ju också lossna i förskolan. Ger honom lite tid som med allt annat :) 


    Hur var det, det var inte du som tänkte köra lite stödtecken?
    Vi använde lite bara för att jag hade läst att det var bra för alla barn, inte bara prematurer. Edvin var inte särskilt tidig att prata, men han kom igång snabbt. Jag inbillar mig att det var tack vare stödtecken... Vi började ganska tidigt (innan han sa några ord alls tror jag) med små ord som tack, olika djur, kissa, bajsa, hungrig, äta, arg, busig... Det han gillade mest var djurorden, där tecknade han själv när han läste i en bilderbok med djur (vi passade på att läsa och potträna samtidigt). Annars var det nog bara tack som han använde sig av själv.
    Du kan alltid kolla på internet för att hitta inspiration.
    googlade just och hittade föjande
    http://papunet.net/information/kommunikationsmetoder/tecken/stoedtecken.html (tyvärr tecknas finska ord om jag såg rätt)
    http://www.teckna.se/material.htm (minns att jag använde material från denna sida när jag skulle lära mig lite tecken)
    Kolla på biblioteket, men kom ihåg att kolla stödtecken och inte teckenspråk eftersom det är en viss skillnad på svårighetsgraderna och hur man använder det.
    Kanske kan det hjälpa honom ur lite av frustrationen?
  • Livsglädjen

    jennyc:
    Uterina kollar läkaren i ljumskarna på dig (en på varje sida), är alltså (som mammamumin skriver) livmoderartärerna som förser livmodern med blod/näring. Sedan kollar läkaren flödet i navelsträngen och några av barnets blodkärl (har inte så bra koll på vilka de egentligen är, men de ser till att hjärna och hjärta får tillräckligt med flöde iaf).
    Flödena klassas från 0-1A-1B-2A-2B-3A och slutligen 3B. När Edvin föddes var det 3A-flöde i navelsträngen och hans hjärta blev påverkat (det kan de se med hjälp av CTG) så det blev akutsnitt.Jag hade då tyvärr "fått" följa den nedåtgående spiralen med flödeshämning från vecka 23-24 någon gång tills han föddes i v28+5.
    När Eira föddes var det 3B-flöden vid flödesmätningen i v25+1 och akutsnitt. i v25+2. Då såg det helt bra ut i v20+X och ingen mätning gjordes mellan dessa två mätningar.
    När flödet försämras stryper barnet tillväxten (därav tillväxthämning) och fokuserar på hjärna och hjärtats näringstillförsel så länge det kan.
    Jag hade 0-flöde i v25+1 den här gravidteten och ingen notch och ska på ul imorgon, fredag då i v27+2. Jag mår så bra att jag inte tror att det är något problem den här gången heller, men jag packar med necessären bara för att ändå...

    Jag har skrivit en förlossningsplan ikväll där jag berättar om min oro att föda för tidigt, min rädsla för att bedövningen inte ska ta ordentligt (har ju erfarenhet av att behöva sövas med Edvin) och lite annat kring snittet som jag vet att jag ska genomgå oberoende av när barnet föds. Känns bra att ha det gjort redan nu om det blir aktuellt med en prematur igen. Har aldrig hunnit med något sådant förut.

    Sedan har jag haft min nya BEBIS-tröja (röd) på jobbet idag och känner mig så glad att äntligen få möjlighet att bära en sådan. Har ju inte hunnit med det förut heller. Ville ha en redan när jag väntade Edvin...

    Fick veta att Eiras doppräst (vi hade ju dop när vi höll på att mista henne redan när hon var bara sex veckor gammal) har blivit morfar till en fullgången liten Eira! Roligt sammanträffande.

    Kram till hela familjen Pellepellepelle...! Kan inte beskriva mina känslor för er situation, men ni finns med i tankar och förböner. Håller med jennyc om att hoppet är det sista som lämnar en. Vi satt och hoppades in i det sista innan Eira dog fast vi egentligen visste. Det gör man för att överleva och man måste...
    Ta hand om varandra så att er relation får fortsätta att växa och ni blir stöd för varandra när ni går igenom allt detta tunga. Ni är med om samma sak, men upplever det antagligen på helt olika vis eftersom ni är två helt skilda personer. Förvänta er inte att ni ska känna exakt lika vid samma situationer, det kommer ni aldrig att göra. Hjärta

  • Livsglädjen
    jennyc skrev 2010-12-09 23:11:17 följande:
    åh tack så jättemkt för en sån bra beskrivning!! de kollade aldrig mina ljumskar och pratade aldrig om några siffror om flödet i navelsträngen...men de måste vart på de värsta då hjärtat va påverkat och ctg kurvan visade att de va arytmi...så akutsnitt...de mätte aldrig flödet när jag va inne veckan innan heller...då bara för sammandragningar. ska verkligen kräva detta den här gången när man vet lite mer.

    Hade du preeklampsi också eller kommer de bara tidigt?
    Edvin; misstänkt HELLP-syndrom som "gick över". Lätt preeklampsi (tror jag iaf) med väldigt högt blodtryck.
    Eira: "bara" högt blodtryck.
    De vet inte varför flödena varit så dåliga. Jag har varit med om utredning för det mesta de kan komma på att utreda, men inte fått några svar. Det enda de kan göra är att jag äter Trombyl så tidigt i gravidtieten som möjligt och sedan att de håller koll på mig med flödesmätningar, tillväxtkontroller och diverse blodtryckskontroller (blir automatiskt eftersom jag följer programmet för graviditetsdiabetiker, jag har ju fått insulinbehandling för grav.diabetes denna graviditet).
  • Livsglädjen

    Åter på jobbet efter besök på spec.mv.
    Allt ser normalt ut (men det är ju onormalt för att vara mig ) och bebisen viktskattades till 1045 gram! Det blir minus 8,3% från medelkurvan, klart godkänt och den största bebis som jag någonsin varit gravid med. Nu kan det bara bli bättre eftersom jag fortfarande mår så fantastiskt bra och har bra blodtryck.
    Ny kontroll om lite mindre än två veckor. Då blir det nytt tul och flödesmätning sedan några dagar senare ska jag få träffa en annan läkare för att gå igenom den medicinska aspekten av min graviditet...

  • Livsglädjen
    Pellepellepelle skrev 2010-12-12 13:04:06 följande:
    Måste bara skriva vår fantastiska nyhet i varenda tråd för oss med speciella barn som jag är med i:
    Storebror kan le!! Han visade det när en nära vän höll honom i fredags och sedan igen nu när jag höll honom. Han tittar inte i ögonen på mig utan i pannan ungefär och LER, flera gånger. Det är så underbart att se. Ville bara "skryta" lite och dela med mig även om sådant som gör oss glada. Det händer inte så ofta känns det som. (Han är snart 6 mån, ungefär 3 korrigerat.) 

    Kram.
    Fantastiskt ! Grattiskramar till er alla!
    Själv har jag ju "bara" erfarenhet av första leendet med Edvin och det kom när han var nästan fem månader okorrigerat. Och då hade ju han absolut inget av de problem som dina barn har varit med om...
    Man vill skrika ut det för hela världen, men det är inte många utanför prematurkretsar som förstår det fantastiska i en sådan "liten" grej, att det kan vara så enormt för oss som inte har haft något hopp om våra barn.
  • Livsglädjen
    tizzel skrev 2010-12-19 23:07:05 följande:
    wow tack ska ni ha, känns verkligen som om jag kommit rätt Glad 
    Känns som om jag kommer att hänga en hel del här xx
    Grattis!
    Helt klart rätt tråd . Jag hittade tyvärr inte vännerna här förrän Edvin var nio månader okorr...
    Jag har Edvin född feb 2006 i v28+5, då 935 g ca 37 cm, nu storkille. Vi tillbringade 14 veckor på sjukhus med honom,
    Sedan fick vi Eira född okt 2009 i v25+2, då 422 g 26,5 cm, nu världens vackraste änglaprinsessa (hon lämnade oss 15 jan 2010, tre dagar efter bf, mycket svårt lungsjuk).
    Sjukhustiden med Eira var tuff med tanke på att vi då också hade Edvin att ta hänsyn till. Man blir helt slutkörd både fysiskt och psykiskt eftersom man dygnet runt är uppkopplad mot en verklighet som inte tar någon hänsyn till oss föräldrar och familjen. Tiden räcker aldrig till, men måste göra det ändå på något vis. Vi fick mycket avlastning med Edvin av mina systrar och övrig familj och vänner, men ändå...
    Försök ändå att inte glömma bort er själva. Man måste ta sig tid bara att vara själv och göra något som får en att koppla av. Det dåliga samvetet kommer att gnaga att "jag borde vara med bebisen eller syskonen eller med min man eller städa eller fixa eller..."
    Skit i samvetet och gör något för dig själv emellanåt för att klara av resten av vardagen. Jag tog minipauser och sydde en del (jag älskar att sy men får nästan aldrig tid över för det annars) och sedan drog jag iväg på stan med Edvin och fikade på café bara för att...

    Idag är jag rekordgravid! 28+6 och har tul i eftermiddag. Riktiga sparkar i magen! Visste inte att det kunde kännas så mycket, har ju känt både Edvin och Eira, men de har ju varit tillväxthämmade och antagligen inte haft lika mycket kraft...
Svar på tråden EPT (Extremely Pre Term/Extremt mycket för tidigt född) Tråd 17